Rättegången efter masskjutningen på Söderbacken i Gävle har inletts. Pojken som misstänks ha avlossat skotten var bara 13 år när det hände och kan därför inte dömas till straff. I stället handlar processen om en bevistalan, där tingsrätten ska avgöra om han begick 29 mordförsök och grovt vapenbrott.

Förhandlingarna inleddes i Gävle tingsrätt den 5 oktober och är planerade att pågå under sju förhandlingsdagar. Hela rättegången hålls bakom stängda dörrar.

Det gör processen ovanlig, men det betyder inte att domstolen saknar en verklig skuldfråga att avgöra. Åklagaren ska fortfarande bevisa att pojken begick de gärningar som han misstänks för. Den stora skillnaden är vad som kan hända efter domen.

Därför hålls en rättegång trots att pojken inte kan straffas

Pojken var 13 år när skjutningen inträffade den 4 oktober 2025. Han hade därmed inte uppnått straffbarhetsåldern.

Det innebär att domstolen inte kan döma honom till exempelvis fängelse, ungdomsvård eller någon annan straffrättslig påföljd för gärningarna.

I stället har åklagaren väckt en bevistalan.

En bevistalan gör det möjligt för en domstol att pröva om ett barn som inte kan dömas till straff ändå har begått ett brott. Bevisningen prövas alltså i domstol på ett sätt som på många punkter liknar ett vanligt brottmål, men processen slutar inte med att domstolen bestämmer ett straff.

Sex personer träffades – ändå gäller målet 29 mordförsök

En av de mest uppseendeväckande uppgifterna i målet är antalet mordförsök.

Enligt åklagaren avlossades nio skott på Söderbacken. Sex personer träffades av skotten.

Bevistalan gäller ändå 29 fall av försök till mord.

Förklaringen är att åklagaren menar att ytterligare 23 personer befann sig i sådan position i förhållande till skottlossningen att de utsattes för allvarlig fara.

Åklagarmyndigheten har tidigare uppgett att kulorna bedömts kunna vara farliga på mycket långa avstånd i skjutriktningen. Utredningen har samtidigt inte kunnat visa att någon av de 29 personerna var den avsedda måltavlan.

Det blir därför en central del av rättegången att pröva inte bara vad som faktiskt hände, utan också de juridiska förutsättningarna för att gärningarna ska räknas som mordförsök.

Åklagaren måste bland annat visa att det var pojken som sköt och att de krav på uppsåt som gäller för försök till mord är uppfyllda.

Åklagarmyndigheten har beskrivit misstankarna och bakgrunden till de 29 mordförsöken

Vad är en bevistalan?

Bevistalan finns för situationer där ett barn misstänks för ett allvarligt brott men inte kan åtalas och dömas på vanligt sätt på grund av sin ålder.

Domstolen får då ta ställning till själva gärningen.

Frågan blir i praktiken: är det bevisat att barnet gjorde det som åklagaren påstår?

Om svaret är ja kan tingsrätten förklara att barnet har begått gärningen. Om bevisningen inte räcker ska domstolen inte göra det.

Processen kan ge socialtjänsten ett tydligare underlag när fortsatta insatser för barnet ska bedömas. Den ger också brottsoffer och andra berörda möjlighet att få själva skuldfrågan prövad av domstol.

Det är därför missvisande att beskriva bevistalan som en rättegång där resultatet saknar betydelse bara för att något straff inte kan utdömas.

Ny regel: domen kan hamna i belastningsregistret

Sedan den 10 september 2026 finns dessutom en konkret följd som inte fanns på samma sätt tidigare.

Ett avgörande där en person efter en bevistalan förklaras ha begått ett brott ska registreras i belastningsregistret. Uppgiften gallras efter fem år.

Regeln är relevant även i Gävlemålet trots att skjutningen inträffade innan lagändringen. Det är tidpunkten för domen som avgör om registreringen ska göras.

Om tingsrätten kommer fram till att pojken begick gärningarna kan resultatet alltså registreras trots att han fortfarande inte kan dömas till någon straffpåföljd för skjutningen.

Det är en viktig skillnad mellan att säga att pojken inte kan straffas och att säga att rättegången inte kan få några rättsliga konsekvenser.

Den nya 14-årsregeln ändrar inte Gävlemålet

Reglerna för mycket unga personer som begår allvarliga brott har samtidigt förändrats.

Sedan september 2026 kan 14-åringar under vissa förutsättningar vara straffrättsligt ansvariga för särskilt allvarlig brottslighet.

Den förändringen påverkar däremot inte pojken i det här målet.

Han var 13 år när skjutningen ägde rum den 4 oktober 2025. Den nya regleringen innebär därför inte att han i efterhand kan dömas till fängelse eller någon annan påföljd för gärningen.

Det är i stället reglerna om bevistalan som styr processen i Gävle.

Tidigare barnförhör ska spelas upp

Förhandlingarna hålls bakom stängda dörrar och allmänheten kan därför inte följa vad som sägs inne i rättssalen.

Pojken ska enligt uppgifter inför rättegången inte själv sitta med i rättssalen under förhandlingen. Ett tidigare inspelat barnförhör ska i stället spelas upp.

Under rättegången väntas också uppgifter från personer som träffades av skotten och andra som befann sig i området när skjutningen inträffade.

Domstolen ska därefter väga den tekniska och muntliga bevisningen och avgöra om åklagaren har bevisat gärningarna.

Misstankar om ett uppdrag utreds separat

Utredningen har även innehållit misstankar om att skjutningen kan ha genomförts på uppdrag av någon annan.

Den frågan ska inte blandas ihop med bevistalan mot pojken.

Det som Gävle tingsrätt nu framför allt ska avgöra är om pojken själv begick de gärningar som åklagaren lagt honom till last. Eventuellt ansvar för personer som kan ha planerat, beställt eller på annat sätt medverkat till skjutningen hanteras separat.

När rättegången avslutas kommer domstolen därför inte att svara på alla frågor om bakgrunden till masskjutningen.

Men den ska försöka ge ett rättsligt svar på den mest grundläggande frågan i just det här målet: om det är bevisat att pojken som var 13 år vid skjutningen begick de 29 mordförsöken och det grova vapenbrottet.