Ett av vapnen som användes när sex personer sköts i centrala Gävle 2025 var en svensk polispistol som stals ur en civil polisbil redan 2018. Vapnet försvann sedan ur polisens kontroll i mer än åtta år innan det hittades igen. Fortfarande är stora delar av pistolens väg från polisbilen till den 13-årige misstänkte skytten okända.

Den halvautomatiska pistolen, en SIG Sauer P239, stals den 19 januari 2018 vid Bromma Blocks i Stockholm.

En polis hade lämnat tjänstevapnet i en civil polisbil och gått in i köpcentrumet. Under tiden bröt sig någon in i bilen och tog pistolen.

Enligt Stockholmspolisen hade vapnet lämnats där i strid med de regler som gällde för förvaring och uppsikt av tjänstevapen.

Händelsen blev ett disciplinärende och polismannen fick löneavdrag.

Nästan åtta år senare dyker samma pistol upp i en betydligt allvarligare brottsutredning.

Sex personer träffades i skjutningen i Gävle

Natten till den 4 oktober 2025 avlossades nio skott på Södra Kungsgatan i centrala Gävle.

Sex personer träffades, flera av dem unga och några minderåriga. Skotten avlossades i ett område där betydligt fler människor befann sig.

En då 13-årig pojke misstänks ha genomfört skjutningen med två olika vapen. Eftersom han var under 15 år kan han inte dömas till straff på vanligt sätt. Åklagaren har i stället väckt bevistalan, där domstolen prövar om han utfört gärningarna.

Enligt Åklagarmyndigheten befann sig sammanlagt 29 personer inom ett område där de riskerade att träffas.

Utredningen har inte visat att någon av de personer som skadades var den egentliga måltavlan.

Åklagarmyndigheten har beskrivit skjutningen som ett misstänkt beställningsdåd, där pojken ska ha agerat på uppdrag av någon annan.

Polispistolen hittades först våren 2026

Det dröjde till april 2026 innan den stulna polispistolen återfanns.

Vapnet hittades i ett skogsområde i Gottsunda i Uppsala. Efter fyndet skickades pistolen till Nationellt forensiskt centrum, NFC.

Den tekniska undersökningen visade att pistolen var identisk med ett av vapnen som använts vid skjutningen i Gävle.

Då hade den varit borta från polisens kontroll i drygt åtta år.

Det andra vapnet som användes vid skjutningen hade ännu inte återfunnits när förundersökningen presenterades.

Åtta år av pistolens historia är fortfarande okända

Det mest anmärkningsvärda med det nya beskedet är inte bara att ett stulet tjänstevapen användes i skjutningen.

Det är också hur lite som är offentligt känt om vad som hände med pistolen efter stölden.

Det finns ingen redovisad och verifierad kedja som visar vem som stal vapnet 2018, vilka som därefter hade det eller hur många gånger det bytte ägare.

Det är inte heller offentligt klarlagt när pistolen hamnade i den kriminella miljö som i slutändan förde den till den 13-årige pojken.

Utredningen kring Gävleskjutningen innehåller uppgifter om en digital rekryteringskedja och om att pojken fick instruktioner inför dådet.

Han ska bland annat ha fått hjälp med hur vapnen skulle hanteras och hur patroner skulle laddas i magasin. Före skjutningen vistades han enligt utredningen i en så kallad tryckarlägenhet.

Men vem som överlämnade just den tidigare polispistolen till honom är inte offentligt fastställt.

Det är därför inte möjligt att säga att vapnet gick direkt från den ursprungliga tjuven till det nätverk som misstänks ha beställt skjutningen.

Det kan ha passerat genom flera olika personer och miljöer under de nästan åtta åren.

Skärper frågan om polisens kontroll av tjänstevapen

Stölden 2018 var i sig ett tydligt regelbrott.

Polisens föreskrifter slog fast att vapen skulle hanteras så att obehöriga inte kunde komma åt dem och att tjänstevapen under tjänstgöring skulle hållas under uppsikt.

Just den delen av händelseförloppet är därför relativt klar.

Polismannen lämnade vapnet i bilen. Bilen utsattes för inbrott. Pistolen försvann.

Men det nya beskedet väcker också en större fråga: vad händer efter att ett polisägt tjänstevapen har hamnat utanför myndighetens kontroll?

Polisens egen internrevision hade vid tiden redan granskat vapenhanteringen inom myndigheten.

En rapport som publicerades bara veckor efter stölden pekade på flera problem i den nationella styrningen. Bland annat fanns brister kring ansvarsfördelning, nationell samordning och systemstöd.

Det dåvarande vapenregistret beskrevs som gammalt och inte fullt tillförlitligt.

Internrevisionen konstaterade också att det saknades en sammanhållen nationell uppföljning av vissa delar av vapenhanteringen.

När frågan följdes upp 2019 fanns fortfarande kritik mot den nationella samordningen och kontrollen.

Det går däremot inte att dra slutsatsen att just de dokumenterade systembristerna gjorde att pistolen i Gävle kunde förbli borta så länge.

Den direkta orsaken till att vapnet försvann var att det lämnades i bilen i strid med reglerna.

Kan ha använts i andra brott

En annan obesvarad fråga är vad pistolen användes till mellan januari 2018 och oktober 2025.

Polisen har inte offentligt kunnat slå fast att Gävleskjutningen var första gången vapnet användes i brott efter stölden.

Det innebär inte heller att det finns belägg för att det användes vid andra skjutningar.

En viktig del av det fortsatta arbetet blir därför vad kriminaltekniska jämförelser kan visa om pistolens historia.

Ett återfunnet skjutvapen kan jämföras med kulor och patronhylsor från tidigare brottsplatser. Sådana analyser kan i vissa fall koppla samma vapen till flera olika skjutningar.

Om det finns fler sådana kopplingar för den här pistolen är inte offentligt klarlagt.

Ett stulet polisvapen i händerna på ett barn

Fallet får ytterligare tyngd genom den misstänkte skyttens ålder.

Den pojke som pekas ut i Gävleutredningen var bara 13 år.

Hans misstänkta rekrytering passar samtidigt in i en bredare utveckling där allt yngre personer utnyttjas för skjutningar och andra grova våldsbrott.

Hurbra har tidigare skrivit om hur Polisen beskriver rekryteringen av barn via sociala medier och andra digitala plattformar.

I Gävlefallet blir den utvecklingen konkret på ett ovanligt sätt.

Ett vapen som från början tillhörde Polismyndigheten, och som försvann efter ett regelbrott inom myndigheten, hamnade flera år senare i samma brottsutredning som en 13-åring misstänkt för en skjutning där sex personer träffades.

Flera avgörande frågor saknar fortfarande svar

Polisens nya besked gör pistolens början och slut betydligt tydligare.

Vi vet nu när och var den stals.

Vi vet att den återfanns i Gottsunda våren 2026.

Och vi vet genom NFC:s undersökning att den användes vid skjutningen i Gävle.

Det som saknas är nästan hela historien däremellan.

Vem stal pistolen?

Vilka personer hade den under åren som följde?

När nådde den den kriminella miljö som ledde fram till Gävleskjutningen?

Vem överlämnade den till den 13-årige pojken?

Och användes den i fler brott innan den slutligen hittades?

Det är de frågorna som nu avgör hur mycket som går att förstå av den drygt åtta år långa resan från en civil polisbil i Bromma till en av Sveriges mest uppmärksammade skjutningar med en minderårig misstänkt gärningsperson.