Regeringen får hård kritik för hur Folkhälsomyndigheten har styrts i arbetet med existentiell hälsa. Efter att myndigheten konstaterat att begreppet saknar en entydig definition gav regeringen ett nytt uppdrag där ett specifikt lärosäte pekades ut. Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren anklagar nu regeringen för att blanda samman myndighetsstyrningen med statsminister Ulf Kristerssons hustru Birgitta Eds privata engagemang i samma område.

Tre dagar före riksdagsvalet har frågan utvecklats till en ny politisk strid om regeringens styrning av svenska myndigheter.

Kritiken gäller regeringens arbete med så kallad existentiell hälsa, ett område som bland annat handlar om mening, hopp, gemenskap och människors upplevelse av sammanhang.

Det är också ett område där statsminister Ulf Kristerssons hustru Birgitta Ed under de senaste åren har engagerat sig genom Fållöknastiftelsen.

Nu ifrågasätts varför regeringen efter Folkhälsomyndighetens första arbete valde att styra nästa studie betydligt mer detaljerat.

Regeringen pekade ut ett specifikt lärosäte

Regeringens första uppdrag till Folkhälsomyndigheten kom i april 2024.

Myndigheten skulle då utveckla kunskapen om existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken. Folkhälsomyndigheten skulle bland annat definiera området, kartlägga befintlig kunskap och inhämta information från forskarsamhället och andra relevanta aktörer.

Något särskilt universitet eller någon särskild forskningsmiljö pekades inte ut.

Folkhälsomyndigheten konstaterade senare att existentiell hälsa saknar en entydig definition och att området är svårt att mäta och följa upp.

Myndigheten avfärdade däremot inte frågan. I arbetet lyftes bland annat mening, trygghet, relationer och upplevelsen av att tillhöra något större fram som betydelsefulla perspektiv.

I oktober 2025 gav regeringen sedan Folkhälsomyndigheten ett nytt uppdrag.

Den här gången var instruktionen mer specifik.

I regeringens regleringsbrev till Folkhälsomyndigheten står att myndigheten skulle genomföra en studie om sambandet mellan existentiell hälsa och civilsamhället.

Regeringen skrev samtidigt uttryckligen att Folkhälsomyndigheten skulle föra dialog och inhämta kunskap från Marie Cederschiöld högskola.

För uppdraget fick myndigheten använda högst 1,5 miljoner kronor.

Det är den detaljen som nu har hamnat i centrum för granskningen.

Departementet ska ha kontaktat forskare i förväg

Enligt Aftonbladets granskning visar mejl dessutom att en tjänsteman på Socialdepartementet hade kontakt med en forskare vid Marie Cederschiöld högskola innan arbetet kom i gång.

Forskaren ska ha uppmanats att ta kontakt med Folkhälsomyndigheten.

Det officiella regeringsbeslutet namnger inte någon enskild forskare. Där anges endast Marie Cederschiöld högskola.

Men om uppgifterna om kontakterna före myndighetens arbete stämmer innebär det att departementets inblandning gick längre än vad som framgår enbart av regleringsbrevet.

Det är också här kritiken mot regeringens styrning blir betydligt skarpare.

Frågan handlar inte om att regeringen saknar rätt att ge Folkhälsomyndigheten uppdrag. Regeringen styr svenska myndigheter bland annat genom regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag.

Frågan är i stället hur långt regeringen bör gå när en expertmyndighet ska inhämta och bedöma vetenskaplig kunskap.

Hallengren: ”Hobbyprojekt åt statsministerns fru”

Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren går nu till hårt angrepp mot regeringen.

Hon beskriver satsningen som ett ”hobbyprojekt åt statsministerns fru” och anklagar regeringen för att blanda samman statsministerparets privata intressen med styrningen av en statlig myndighet.

Hallengrens kritik riktas framför allt mot förtroendet för Folkhälsomyndighetens oberoende bedömningar.

Enligt henne måste en myndighet som Folkhälsomyndigheten själv kunna avgöra vilka forskningsmiljöer och vetenskapliga underlag som är relevanta utan att misstanken uppstår att regeringen försöker styra resultatet.

Tidpunkten gör frågan extra känslig.

Granskningen kommer den 10 september, bara tre dagar före riksdagsvalet, när regeringen redan befinner sig i ett intensivt slutskede av valrörelsen.

Den politiska temperaturen är hög efter bland annat den senaste statsministerduellen mellan regeringsalternativen.

Kopplingen till Birgitta Ed

Birgitta Ed har under flera år arbetat med frågor som rör existentiell hälsa.

Tillsammans med Göran Thorstensson står hon bakom Fållöknastiftelsen, som driver verksamhet med bland annat retreater och samtal kring existentiella frågor.

Stiftelsen beskriver själv existentiell hälsa som ett centralt område.

Det innebär att det finns en tydlig tematisk koppling mellan regeringens satsning och ett område där statsministerns hustru är personligt engagerad.

Men det är viktigt att skilja den kopplingen från vad som faktiskt är belagt.

Vi har inte sett några uppgifter som visar att Birgitta Ed själv har påverkat regeringens beslut att peka ut Marie Cederschiöld högskola.

Det finns heller inget belägg för att Fållöknastiftelsen har deltagit i det aktuella regeringsuppdraget.

En forskare vid Marie Cederschiöld högskola har dessutom uppgett att han inte har någon koppling till Fållöknastiftelsen och att även han blev förvånad över att regeringen specifikt pekade ut högskolan.

Hallengrens påstående om att regeringen gynnar statsministerns hustrus intressen är därför en politisk anklagelse, inte ett fastslaget faktum.

Forssmed avvisar kopplingen

Socialminister Jakob Forssmed har tidigare avvisat att regeringens arbete med existentiell hälsa skulle ha drivits av Birgitta Eds engagemang.

Han har sagt att initiativet till regeringens arbete var hans eget och motiverat satsningen med behovet av att bättre förstå frågor som mening, hopp och psykiskt välbefinnande.

Forssmed har också pekat på Marie Cederschiöld högskolas forskning om civilsamhället som förklaring till varför just högskolan nämndes i uppdraget.

Enligt honom är det inte heller unikt att regeringen pekar ut ett visst lärosäte eller forskningscentrum i ett myndighetsuppdrag.

En central fråga är fortfarande obesvarad.

Vem tog från början initiativet till att just Marie Cederschiöld högskola skulle skrivas in i regeringsuppdraget?

På den punkten har regeringen enligt Aftonbladets granskning inte lämnat något tydligt svar.

Folkhälsomyndigheten publicerar inte rapporten

Marie Cederschiöld högskola lämnade sitt arbete till Folkhälsomyndigheten under våren 2026.

Enligt Aftonbladet är en av slutsatserna att ideellt engagemang kan bidra till existentiell hälsa genom bland annat gemenskap, mening och känslan av att vara behövd.

Folkhälsomyndigheten har dock valt att inte publicera rapporten som en egen myndighetspublikation.

Myndigheten har bland annat hänvisat till att Socialdepartementet var mottagare av regeringsuppdraget och att det skulle krävas ytterligare resurser för att göra materialet till en egen Folkhälsomyndighetspublikation.

Resultaten ska ändå kunna användas i myndighetens fortsatta arbete.

Även detta har bidragit till frågorna kring hur processen har fungerat.

Forskare ifrågasätter styrningen

Flera forskare inom offentlig förvaltning har reagerat på regeringens agerande.

Kritiken gäller framför allt kombinationen av att existentiell hälsa fortfarande är ett vetenskapligt svårdefinierat område och att regeringen samtidigt pekar ut en specifik forskningsmiljö som myndigheten ska använda sig av.

Om departementet dessutom hade direkta kontakter med forskare innan Folkhälsomyndigheten påbörjade arbetet blir frågan om den professionella självständigheten ännu mer relevant.

Det betyder däremot inte automatiskt att regeringen har brutit mot grundlagen eller gjort sig skyldig till olagligt ministerstyre.

Svenska myndigheter lyder under regeringen, och regeringen har stor möjlighet att bestämma vilka uppdrag de ska genomföra.

Den grundlagsskyddade självständigheten gäller framför allt beslut som rör myndighetsutövning mot enskilda och hur en myndighet tillämpar lag i ett enskilt fall.

Debatten här handlar därför snarare om något annat: hur detaljerat en regering bör styra en expertmyndighets vetenskapliga kunskapsinhämtning.

Två olika frågor riskerar att blandas ihop

Den politiska konflikten består i praktiken av två separata frågor.

Den första går att dokumentera.

Regeringen gav Folkhälsomyndigheten ett nytt uppdrag där Marie Cederschiöld högskola pekades ut, efter att myndigheten tidigare hade konstaterat att existentiell hälsa saknar en entydig definition.

Den andra frågan gäller regeringens motiv.

Där hävdar Socialdemokraterna att satsningen har koppling till Birgitta Eds privata intressen.

Regeringen förnekar den bilden.

Något belägg för att Ed själv har påverkat myndighetsstyrningen har hittills inte presenterats.

Det gör inte frågan mindre politiskt besvärlig för regeringen.

När statsministerns hustru driver verksamhet inom samma område som regeringen satsar offentliga medel på och regeringen samtidigt går in och styr vilka forskningsmiljöer en myndighet ska använda uppstår en uppenbar förtroendefråga.

Tre dagar före valet lär regeringen därför få fortsätta svara på inte bara varför existentiell hälsa prioriterades, utan också varför styrningen av Folkhälsomyndigheten blev så detaljerad.