Det europeiska naturgaspriset har stigit till den högsta nivån på nästan fyra år. Under måndagen den 26 oktober nådde priset 97,39 euro per megawattimme. Låga gaslager, störningar i Mellanöstern och kallare väderprognoser pressar marknaden inför vintern. Även svenska hushåll riskerar att påverkas genom högre elpriser.

Gaspriset på högsta nivån sedan december 2022

Det nederländska TTF-priset, som används som riktmärke för den europeiska naturgasmarknaden, steg kraftigt under måndagsförmiddagen.

Priset nådde 97,39 euro per megawattimme, en uppgång med 3,54 euro eller omkring 3,8 procent jämfört med fredagens nivå. Det är den högsta noteringen sedan december 2022, när Europa fortfarande befann sig mitt i energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina.

Måndagens nivå är en notering under pågående handel och ska inte förväxlas med ett fastställt stängningspris.

Lageruppgifterna gäller den 25 oktober. De visar varför utvecklingen oroar energimarknaden. Europa går mot den kallaste delen av året med mindre gas i lager än vad som hade varit önskvärt.

Störningar i Mellanöstern driver upp priserna

En viktig förklaring till prisuppgången är det osäkra försörjningsläget i Mellanöstern.

Angrepp mot fartyg och störningar i transporterna genom Hormuzsundet har försvårat handeln med flytande naturgas, LNG. Sundet är en central transportväg för energiexporten från Persiska viken.

När leveranser försenas eller begränsas behöver köpare söka alternativ. Det ökar konkurrensen om den gas som finns tillgänglig på världsmarknaden och kan snabbt driva upp priserna.

Europa är särskilt känsligt eftersom en betydande del av den tidigare ryska gasimporten har ersatts med LNG från andra delar av världen.

Samtidigt pekar väderprognoserna mot lägre temperaturer. Det skulle öka behovet av naturgas för uppvärmning och elproduktion.

Kombinationen av störda transporter, låga lager och växande efterfrågan gör att även förhållandevis små förändringar i utbudet kan få stora priseffekter.

Europas gaslager pressas inför vintern

Enligt Gas Infrastructure Europe var EU:s gaslager fyllda till 74,62 procent den 25 oktober.

Skillnaderna mellan länderna är stora. I Tyskland låg fyllnadsgraden på 61,48 procent och i Nederländerna på 65,24 procent.

Det innebär att flera viktiga gasmarknader har begränsade reserver inför månaderna då förbrukningen normalt är som högst.

Hurbra har tidigare rapporterat om Europas låga gaslager och varningarna inför vintern. Måndagens kraftiga prisuppgång visar hur snabbt marknaden kan reagera när oro för tillgången på gas växer.

Även Tysklands gasberedskap inför vintern har uppmärksammats efter signaler om ett allt mer ansträngt läge.

Låga lagernivåer betyder däremot inte att gasen håller på att ta slut. Europa har fortfarande tillgång till import och annan energiförsörjning. EU-kommissionen bedömer att infrastrukturen har kapacitet att hantera vintern.

Den stora risken är framför allt att gasen blir betydligt dyrare om efterfrågan ökar samtidigt som importen begränsas.

Så kan svenska elpriser påverkas

Sverige använder relativt lite naturgas för att producera el. Ändå kan en kraftig prisuppgång på den europeiska gasmarknaden påverka svenska elkunder.

Förklaringen är att Sverige är sammankopplat med andra europeiska elmarknader.

I flera europeiska länder används naturgas för elproduktion. När gasen blir dyrare ökar kostnaden för gaskraftverken, vilket kan pressa upp elpriset på kontinenten.

De högre priserna kan sedan påverka Sverige genom elhandeln med andra länder.

Framför allt södra Sverige, elområdena SE3 och SE4, är känsligt för prisutvecklingen i närliggande europeiska marknader.

Det innebär däremot inte att svenska elpriser automatiskt stiger lika mycket som gaspriset.

Flera andra faktorer spelar stor roll:

• Vindkraften: Blåsiga dagar kan ge ett stort elutbud och pressa priserna.
• Vattenkraften: Tillgången på vatten i magasinen påverkar elproduktionen.
• Kärnkraften: Driftstopp eller hög tillgänglighet kan förändra balansen.
• Vädret: Kalla perioder ökar hushållens och företagens elanvändning.
• Elöverföringen: Kapaciteten mellan svenska och europeiska elområden påverkar hur priserna sprids.

För hushåll med rörligt elpris kan en längre period med höga elhandelspriser märkas på kommande fakturor. Den som har ett fast elpris påverkas normalt inte direkt under den avtalade bindningstiden.

Svenska kraftnät har i sin bedömning inför vintern 2026/2027 varnat för perioder med höga elpriser, men samtidigt bedömt risken för faktisk effektbrist som låg.

Det är alltså viktigt att skilja mellan risken för dyr el och risken för att elen inte ska räcka till.

Dyrare energi kan också påverka inflationen

Gasprisuppgången kommer vid en tidpunkt då energikostnaderna redan har börjat påverka den svenska inflationen.

Enligt SCB steg inflationen mätt med KPIF från 0,7 procent i augusti till 1,5 procent i september.

Under samma period ökade elpriserna med 11,7 procent.

Även företagens kostnadstryck är aktuellt. Nya siffror från SCB som presenterades på måndagen visar att producentpriserna i september var 11,2 procent högre än ett år tidigare.

Dessa siffror gäller utvecklingen före måndagens gasprisuppgång. De visar alltså inte någon direkt effekt av det nya priset.

Om naturgasen förblir dyr under en längre period kan det däremot skapa ytterligare kostnader för elproduktion, industrin och transporter i Europa.

Sådana kostnadsökningar kan så småningom påverka priserna på varor och tjänster, även i Sverige.

Hur stor effekten blir beror på hur länge prisuppgången varar, företagens möjligheter att hantera kostnaderna och hur energimarknaden utvecklas.

Vintervädret och gasleveranserna avgör fortsättningen

Måndagens notering över 97 euro visar att den europeiska gasmarknaden åter är under kraftig press.

Utvecklingen under de kommande veckorna beror framför allt på om LNG-transporterna kan återgå till mer normala förhållanden, hur snabbt Europas gaslager förbrukas och hur kall vintern blir.

För svenska elkunder blir även vädret i Norden och tillgängligheten i den svenska elproduktionen avgörande.

Ett fortsatt högt gaspris ökar risken för dyrare el under vintern. Men måndagens uppgång är ännu inget besked om hur stora hushållens kommande elräkningar blir.