HemGuiderHur kan fyra dagars arbetsvecka vara lönsam med bibehållen lön?

Hur kan fyra dagars arbetsvecka vara lönsam med bibehållen lön?

Publicerad

Att betala samma lön för fyra arbetsdagar i stället för fem låter vid första anblick som en dålig affär för arbetsgivaren. Ändå finns företag som uppger att de inte bara har behållit produktionen utan även tjänat ekonomiskt på kortare arbetstid. Förklaringen är att kalkylen handlar om betydligt mer än antalet betalda timmar.

En redovisningsbyrå i Sundsvall gav frågan ny aktualitet den 24 september. Efter ett försök med fyra dagars arbetsvecka och bibehållen lön uppger företaget att modellen har blivit lönsam och därför ska fortsätta permanent.

Men hur kan det gå ihop?

Fyra dagar kan betyda två helt olika saker

Det första är att skilja mellan en verklig arbetstidsförkortning och att bara flytta runt samma arbetstid.

En vanlig heltidsvecka på 40 timmar kan exempelvis göras om till fyra tiotimmarsdagar. Den anställde arbetar fortfarande 40 timmar och får en extra ledig dag genom att arbetsdagarna blir längre.

Det är inte samma sak som modellen som ofta diskuteras i försöken med fyradagarsvecka.

Där kan principen i stället vara:

ModellArbetstid
Vanlig arbetsvecka40 timmar
Fyra komprimerade dagar40 timmar
Förkortad fyradagarsvecka32 timmar

I det sista fallet försvinner alltså åtta arbetstimmar samtidigt som lönen är oförändrad.

OECD skiljer tydligt mellan förkortad och komprimerad arbetsvecka eftersom de ekonomiska och arbetsmiljömässiga konsekvenserna kan bli helt olika.

Samma produktion på 32 timmar kräver mer per arbetad timme

Matematiken är enkel.

Om någon tidigare producerade ett visst resultat på 40 timmar och ska leverera exakt samma resultat på 32 timmar behöver produktionen per arbetad timme öka med 25 procent.

Det betyder däremot inte automatiskt att människor måste skriva 25 procent snabbare, ta 25 procent fler kunder eller springa 25 procent fortare genom arbetsdagen.

Frågan är i stället vad de 40 timmarna innehöll från början.

På många arbetsplatser går en del av veckan till möten som inte leder någonstans, dubbelrapportering, väntan på beslut, avbrott, onödig administration och manuella rutiner som skulle kunna automatiseras.

Om två timmar av ett arbetsmöte kan ersättas med en tydlig skriftlig avstämning har företaget minskat arbetstiden utan att nödvändigtvis minska produktionen.

Samma sak gäller om rapporter kan automatiseras, möten får färre deltagare eller medarbetarna får längre sammanhängande perioder för koncentrerat arbete.

Det är där en stor del av ekonomin bakom modellen finns.

Företaget behöver inte få ut exakt 25 procent mer arbete

Det är också viktigt att skilja mellan tre saker:

Produktion per timme är hur mycket som produceras under varje arbetad timme.

Total produktion är hur mycket företaget faktiskt levererar under veckan.

Lönsamhet är vad som finns kvar när intäkterna jämförs med samtliga kostnader.

De tre behöver inte utvecklas på samma sätt.

Ett företag kan exempelvis få något lägre total produktion men ändå förbättra lönsamheten om personalomsättningen sjunker kraftigt och kostnaderna för rekrytering, sjukfrånvaro, övertid och fel samtidigt minskar.

På samma sätt kan produktionen vara oförändrad medan vinsten ökar genom att organisationen blivit effektivare.

Det är därför frågan om en fyradagarsvecka fungerar inte kan avgöras bara genom att jämföra 32 och 40 timmar.

Möten är en av de första sakerna som brukar kapas

Försök med kortare arbetsveckor har ofta kombinerats med förändringar i hur arbetet organiseras.

Vanliga åtgärder är:

  • färre möten
  • kortare möten
  • tydligare dagordningar
  • färre deltagare i möten
  • ostörda perioder för koncentrerat arbete
  • mindre intern e-post
  • automatiserad administration
  • tydligare ansvar för beslut och uppgifter

Det är egentligen ganska logiskt.

Om arbetsgivaren bara tar bort fredagen men låter resten av verksamheten fungera exakt som tidigare är sannolikheten stor att något arbete helt enkelt inte blir gjort.

Fyradagarsveckan blir därför ofta ett effektiviseringsprojekt lika mycket som ett arbetstidsprojekt.

Sundsvallsföretaget visar principen

Den aktuella redovisningsbyrån i Sundsvall började sitt försök under 2025 och har arbetat med effektiviseringar för att kunna behålla verksamheten trots den kortare veckan.

Företaget uppger nu att förändringen har blivit lönsam.

Det är ett intressant exempel, men uppgiften om lönsamheten kommer från företaget självt och ska inte tolkas som ett bevis för att samma modell fungerar överallt.

Just redovisning är samtidigt en typ av verksamhet där mycket av produktionen går att mäta i levererade uppdrag snarare än i hur många timmar någon fysiskt befinner sig på en arbetsplats.

Det gör det lättare att experimentera med arbetstiden än i många bemanningsberoende verksamheter.

Kontorsarbete har helt andra förutsättningar än vård

Skillnaden mellan branscher är avgörande.

En redovisningskonsult kan ibland utföra samma uppgift snabbare genom bättre programvara, färre avbrott eller enklare administrativa processer.

En undersköterska kan däremot inte effektivisera bort behovet av att någon finns på plats hos en patient.

VerksamhetVad händer när timmarna minskar?
KontorsarbeteAdministration, möten och avbrott kan ibland minska kraftigt
IndustriEffektivare processer kan hjälpa, men maskiner producerar inte när de står still
HandelButiken behöver ofta fortfarande bemannas under samma öppettider
Vård och omsorgPatienternas behov finns kvar även när en medarbetare är ledig

Det betyder inte att arbetstidsförkortning är omöjlig inom vård, handel eller industri.

Men kostnaden blir betydligt mer beroende av om nya personer måste anställas för att täcka de försvunna timmarna.

Ett äldreboende kan inte lösa fredagens bemanning genom att flytta måndagens möte till ett mejl.

Personalomsättning kan kosta mer än man tror

En annan del av kalkylen är vad arbetsgivaren slipper betala.

När en erfaren medarbetare säger upp sig försvinner inte bara en person från lönelistan. Företaget kan behöva annonsera, rekrytera, introducera och utbilda en ersättare. Under tiden kan produktiviteten sjunka både för den nya personen och för kollegorna som ska lära upp honom eller henne.

Om en fyradagarsvecka gör att fler stannar kvar kan därför en del av kostnaden för arbetstidsförkortningen komma tillbaka indirekt.

Samma resonemang gäller sjukfrånvaro.

Stora internationella försök har visat förbättringar inom bland annat välmående, arbetstillfredsställelse och utbrändhet. Det betyder inte i sig att företagen automatiskt blir mer lönsamma, men det kan påverka kostnader som i vanliga fall inte syns när man enbart räknar arbetade timmar.

Vi har tidigare gått igenom den större frågan om fyradagarsvecka med bibehållen lön och vad modellen skulle kunna innebära för Sverige.

Produktiviteten måste mätas på rätt sätt

Ett problem i diskussionen är att produktivitet lätt blir ett luddigt begrepp.

Att en anställd sitter framför datorn i åtta timmar säger ganska lite om hur mycket som faktiskt har producerats.

Ett företag som vill testa en kortare arbetsvecka måste därför bestämma vad det egentligen är som ska mätas.

På en redovisningsbyrå kan det exempelvis vara:

  • antal slutförda uppdrag
  • debitering
  • ledtider
  • fel och rättelser
  • kundnöjdhet

I en fabrik kan producerade enheter, kassation och maskinstopp vara viktigare.

I en butik kan försäljning per arbetstimme kombineras med köer och kundservice.

I vården måste väntetider, kontinuitet, patientsäkerhet och vårdkvalitet väga tungt.

Om enda måttet är att verksamheten fortfarande verkar fungera blir det svårt att veta om produktiviteten faktiskt har ökat.

Den stora risken är att arbetet bara flyttar

Det finns också en betydligt mindre lockande väg till en framgångsrik fyradagarsvecka.

Personalen kan helt enkelt göra arbetet utanför arbetstiden.

Om anställda svarar på mejl på fredagen, arbetar på kvällen, hoppar över raster eller börjar tidigare på morgonen ser den officiella arbetsveckan fortfarande ut att vara 32 timmar.

I praktiken kan den vara betydligt längre.

Det är därför faktisk arbetstid måste mätas om ett försök ska utvärderas seriöst.

Annars riskerar en del av effektiviseringsvinsten bara att bestå av osynligt och ibland obetalt arbete.

Kortare vecka kan också innebära högre tempo

Det är dessutom möjligt att hinna med samma arbete på kortare tid genom att helt enkelt öka intensiteten.

Det kan fungera under en försöksperiod.

Frågan är om det fungerar under flera år.

Om fem dagars arbetsbelastning ständigt pressas in på fyra dagar kan den extra ledigheten delvis ätas upp av högre stress under resten av veckan.

Det är därför ett lyckat försök inte bara bör mäta produktion och ekonomi utan även övertid, arbetsintensitet, raster och hur personalens mående utvecklas över tid.

Så kan arbetsgivaren se om modellen faktiskt fungerar

För att avgöra om en fyradagarsvecka är lönsam behöver företag följa betydligt mer än lönekostnaden.

De behöver bland annat veta:

  • hur många timmar som faktiskt arbetas
  • hur mycket verksamheten producerar
  • om kvaliteten förändras
  • om övertiden ökar
  • om fler medarbetare måste anställas
  • hur sjukfrånvaron utvecklas
  • om personalomsättningen förändras
  • vad som händer med intäkter och kostnader

Först då går det att se om arbetet verkligen har blivit effektivare eller om kostnaden bara har flyttats någon annanstans.

Därför kan samma idé vara lysande på ett företag och dyr på ett annat

Det finns alltså ingen ekonomisk motsägelse i att ett företag betalar samma lön för färre timmar och ändå tjänar pengar på förändringen.

Om en del av de gamla arbetstimmarna gav liten faktisk produktion kan de tas bort. Om resten av organisationen samtidigt blir effektivare kan den totala produktionen hållas uppe.

Och om sjukfrånvaro, personalomsättning och andra kostnader minskar kan lönsamheten till och med förbättras.

Men modellen har betydligt sämre förutsättningar när varje arbetad timme motsvarar nödvändig bemanning eller direkt produktion.

Det är därför fyradagarsveckan inte egentligen handlar om huruvida 32 timmar är bättre än 40.

Den avgörande frågan är vad företaget faktiskt får ut av timmarna som försvinner.

Senaste artiklar

Brister vid köttkontroller i Malmö – detta hittade kommunen

Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som...

Polisen varnar för hyrbilsbedrägerier i Västmanland – minst sex försök

Minst sex bedrägeriförsök har anmälts i Västeråsområdet under måndagen den 16 november. Bedragarna använder...

Därför knackar polisen dörr under Orange Week

Polisen knackar dörr i bostadsområden runt om i Sverige under Orange Week den 16–22...

De’Longhi Rivelia Start eller Rivelia – vilken kaffemaskin ska du välja?

De’Longhi Rivelia Start är billigare än den vanliga Rivelia, men det betyder inte att...

liknande artiklar

Brister vid köttkontroller i Malmö – detta hittade kommunen

Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som...

Polisen varnar för hyrbilsbedrägerier i Västmanland – minst sex försök

Minst sex bedrägeriförsök har anmälts i Västeråsområdet under måndagen den 16 november. Bedragarna använder...

Därför knackar polisen dörr under Orange Week

Polisen knackar dörr i bostadsområden runt om i Sverige under Orange Week den 16–22...