Frankrike vill minska statens beroende av amerikanska teknikbolag och ska i stället välja ”suveräna” AI-lösningar från franska och europeiska leverantörer. Mistral pekas ut som ett alternativ – medan regeringen uttryckligen säger att OpenAI inte ingår i planen. Beskedet kommer samtidigt som en omfattande cyberattack mot den franska skattemyndigheten har skärpt frågan om vem som ska kontrollera Europas viktigaste digitala system.

Frankrikes besked den 18 augusti är ovanligt tydligt.

När digitaliseringsminister David Amiel fick frågan om den franska statens satsning på suveräna AI-leverantörer även skulle kunna innebära OpenAI svarade han att så inte är fallet.

I stället lyfts bland annat franska Mistral fram när staten vill använda artificiell intelligens i den egna verksamheten.

Det innebär inte att Frankrike förbjuder ChatGPT eller OpenAI i landet. Beskedet gäller framför allt vilken teknik staten själv vill bygga sina system kring.

Men det är ändå ett tydligt tecken på en större förändring.

Europa har länge diskuterat hur amerikanska teknikjättar ska regleras. Nu handlar frågan allt mer om något annat: om Europa också måste bygga och köpa sina egna alternativ.

Cyberattacken sätter press på Frankrike

Beskedet kommer efter en allvarlig attack mot den franska skattemyndigheten DGFiP.

Myndigheten har uppgett att information om omkring 678 000 privatpersoner och företag kunde nås och hämtas vid intrång under juni och juli.

Bland uppgifterna fanns exempelvis referensinkomst för skatt, familjerelaterade skatteuppgifter, källskattesats och viss information om fastigheter.

Användarnas lösenord och själva inloggningen till de säkra skattekontona ska däremot inte ha komprometterats.

Det har dessutom framkommit att myndigheterna arbetar med flera olika dataläckor. Ytterligare intrång berör bland annat fastighetsuppgifter och ett system kopplat till arv.

För den franska regeringen har attackerna blivit ännu ett argument för att minska beroendet av teknik som staten inte själv eller tillsammans med europeiska aktörer kan kontrollera.

AI ska leta efter hålen innan hackarna gör det

En del av Frankrikes plan är att använda AI offensivt mot de egna systemen.

Tanken är att kontrollerade AI-verktyg ska kunna testa statliga IT-system, leta efter sårbarheter och föreslå åtgärder innan riktiga angripare hittar samma svagheter.

Det kan beskrivas som att staten försöker angripa sig själv först.

Idén är dock äldre än den senaste attacken mot skattemyndigheten.

Redan i april presenterade den franska regeringen ett större cybersäkerhetsprogram där AI skulle användas för att upptäcka svagheter och där statliga system regelbundet skulle utsättas för egna attackövningar.

Cyberattacken mot DGFiP har därför inte skapat den nya politiken från grunden. Däremot har den gjort frågan betydligt mer konkret.

Frankrike hade redan bestämt sig för att minska sitt digitala beroende. Nu har landet fått ett tydligt exempel på varför regeringen anser att kontrollen över kritiska system är viktig.

Mistral finns redan inne i den franska staten

Frankrikes besked är heller inte bara ett löfte om vad som ska hända längre fram.

Staten har redan börjat bygga egna AI-lösningar kring fransk och europeisk teknik.

Den statliga AI-assistenten L’Assistant har utvecklats av den franska digitaliseringsmyndigheten DINUM och använder teknik från Mistral AI.

Efter tester med omkring 10 000 statsanställda fattades beslut om att göra tjänsten tillgänglig bredare inom den statliga förvaltningen.

I den officiella franska strategin för suverän AI betonas bland annat att känsliga AI-system ska kunna köras på säker infrastruktur som Frankrike och europeiska aktörer kan kontrollera.

Det gör uttalandet om OpenAI mer betydelsefullt.

Frankrike försöker inte först kasta ut en amerikansk lösning och därefter fundera på vad den ska ersättas med. Landet har redan börjat bygga alternativet.

Frankrike har gått längre än bara AI

AI är dessutom bara en del av en större fransk satsning.

Regeringen har gett departement och myndigheter i uppdrag att minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer inom flera delar av den digitala infrastrukturen.

Det handlar bland annat om operativsystem, samarbetsverktyg, antivirus, databaser, nätverk, molntjänster och artificiell intelligens.

Den franska staten har även planerat en övergång från Windows till Linux inom delar av förvaltningen.

Det avgörande ordet är suveränitet.

I praktiken betyder det att Frankrike vill kunna veta var data lagras, vem som kontrollerar tekniken, vilka lagar leverantören omfattas av och om staten fortfarande kan driva sina viktigaste system om det geopolitiska läget förändras.

AI har därmed blivit mer än bara en fråga om vilken chatbot som ger bäst svar.

Den har blivit en fråga om nationell säkerhet och politisk makt.

Den utvecklingen går också igen i hur de mest avancerade AI-modellerna blivit en säkerhetsfråga snarare än enbart en kommersiell teknikfråga.

EU säger också ”köp europeiskt”

Det är här Frankrikes beslut får större betydelse än bara för den franska statsförvaltningen.

EU har redan börjat röra sig åt samma håll.

I unionens strategi för ökad användning av artificiell intelligens finns en uttalad ambition att offentlig sektor i större utsträckning ska kunna välja europeiska AI-lösningar.

EU-kommissionen har även föreslagit nya regler för moln- och AI-infrastruktur där graden av europeisk kontroll ska kunna spela roll när offentliga aktörer köper tjänster.

Det betyder inte att amerikanska företag automatiskt ska stängas ute.

Men det kan innebära att frågor som ägande, datalagring, leveranskedjor och möjlig påverkan från länder utanför EU får större betydelse när myndigheter väljer teknik.

För bolag som OpenAI, Microsoft, Google och Amazon är det en potentiellt viktig förändring.

Europa är en enorm offentlig IT-marknad.

Om fler regeringar börjar prioritera europeiskt ägda och kontrollerade alternativ kan offentliga AI-kontrakt bli ett nytt slagfält mellan amerikanska och europeiska teknikbolag.

Från att reglera amerikansk AI till att bygga egen

Under de senaste åren har den europeiska AI-debatten ofta handlat om regler.

EU har velat ställa krav på hur AI får användas, vilka risker företag måste hantera och hur stora modeller ska granskas.

Nästa fas ser annorlunda ut.

Frågan är inte längre bara vilka regler OpenAI, Google eller andra amerikanska bolag ska följa när de säljer tjänster i Europa.

Frågan blir också om europeiska stater över huvud taget vill vara beroende av dem i de mest känsliga systemen.

Frankrike går längst genom att nu uttryckligen säga att OpenAI inte är en del av statens suveräna AI-linje.

Samtidigt försöker EU bygga upp egen datorkapacitet genom stora AI-anläggningar och nya investeringar i europeisk infrastruktur.

Det kan beskrivas som en förflyttning från ”reglera amerikansk AI” till ”bygg och köp europeisk AI”.

Europa är fortfarande långt från oberoende

Det finns dock en viktig begränsning.

Att Frankrike väljer Mistral framför OpenAI betyder inte att landet eller Europa plötsligt är tekniskt självförsörjande.

AI-system är beroende av betydligt mer än själva modellen.

De behöver avancerade chip, datacenter, molninfrastruktur, energiförsörjning, nätverk och mängder av specialiserad mjukvara.

På flera av dessa områden är Europa fortfarande starkt beroende av teknik och leverantörer utanför unionen.

EU-kommissionen har själv beskrivit Europas omfattande beroende av utländska digitala produkter och tjänster som ett strategiskt problem.

Frankrikes beslut bör därför ses som en kursändring snarare än slutpunkten för europeisk AI-suveränitet.

Vad kan beslutet betyda för Sverige?

Sverige har inte fattat något motsvarande generellt beslut om att välja bort OpenAI.

Men utvecklingen i Frankrike är ändå relevant för svenska myndigheter och företag.

Om EU:s föreslagna regler för moln- och AI-tjänster genomförs kan gemensamma europeiska kriterier få större betydelse även vid svensk offentlig upphandling.

Då kan frågor som tidigare främst handlat om pris och teknisk funktion kompletteras av andra krav:

Vem kontrollerar leverantören?

Var finns datan?

Vilket lands lagstiftning gäller?

Kan tjänsten fortsätta fungera om relationen mellan Europa och ett annat land försämras?

Och finns det ett europeiskt alternativ?

Det är frågor som sannolikt blir allt viktigare när AI flyttar från testprojekt och chattbotar till myndigheters verkliga kärnsystem.

Frankrike visar vart AI-striden kan vara på väg

Cyberattacken mot skattemyndigheten har gjort Frankrikes vägval akut, men själva strategin är betydligt större än attacken.

Landet hade redan börjat ersätta utländska digitala tjänster, byggt en statlig AI-assistent med Mistral och gjort teknisk suveränitet till en uttalad politisk prioritering.

Det nya är hur tydligt regeringen nu formulerar gränsen.

När en fransk minister uttryckligen säger att statens satsning på suverän AI utesluter OpenAI blir den europeiska teknikdebatten betydligt mer konkret.

Frågan för resten av Europa blir därför inte bara hur snabbt Mistral och andra europeiska AI-bolag kan växa.

Den blir om Frankrike är ett undantag – eller ett tidigt exempel på hur Europas myndigheter kommer att köpa AI under de kommande åren.