Frankrikes planerade förbud mot sociala medier för barn under 15 år stoppas innan det hinner träda i kraft. Författningsrådet anser att den generella modellen går för långt och att reglerna för ålderskontroll inte ger tillräckligt skydd för privatlivet. Emmanuel Macron tänker samtidigt inte överge reformen – regeringen ska nu försöka ta fram en ny juridiskt hållbar lösning.
Frankrikes författningsråd underkände den 14 augusti den del av den nya lagen som skulle förbjuda personer under 15 år att använda sociala nätverk.
Förbudet skulle ha börjat gälla den 1 september 2026. För redan befintliga konton fanns en övergångsperiod på fyra månader.
Efter författningsrådets beslut kan den generella 15-årsgränsen inte införas enligt den modell som parlamentet har antagit.
Det betyder däremot inte att den politiska frågan är avslutad.
Förbudet ansågs gå för långt
Frankrikes mål har varit att skydda barn från bland annat beroendeframkallande funktioner, olämpligt innehåll och andra risker på sociala plattformar.
Det är inte det målet som författningsrådet har avvisat.
Problemet är i stället hur förbudet utformades.
Reglerna omfattade sociala nätverk mycket brett och innebar i praktiken ett generellt förbud för alla under 15 år, trots att olika tjänster kan innebära mycket olika risker.
Författningsrådet bedömde att begränsningen blev oproportionerlig i förhållande till rätten att kommunicera och ta emot information.
Även ålderskontrollen blev en central fråga. Ett fungerande förbud kräver att plattformarna kan avgöra vilka användare som är under 15 år. Därmed kan även vuxna behöva bevisa att de har rätt att använda tjänsten.
De franska reglerna gav enligt författningsrådet inte tillräckliga garantier för hur detta skulle ske utan ett alltför stort intrång i privatlivet.
En enkel åldersgräns blev juridiskt svår
Frankrikes lösning hade en tydlig politisk fördel: den var enkel att förstå.
Är du under 15 får du inte använda sociala medier.
Men samma enkelhet blev också en juridisk svaghet.
Redan tidigare hade Frankrikes högsta förvaltningsdomstol Conseil d’État pekat på att en modell som behandlar alla sociala nätverk på samma sätt riskerar att bli för bred. Riskerna på en plattform behöver inte vara desamma som på en annan.
Det finns också skillnader mellan barn. En generell gräns tar liten hänsyn till exempelvis mognad, vilken tjänst som används eller hur föräldrarna bedömer situationen.
En mer differentierad modell har därför diskuterats i Frankrike. Tjänster som bedöms medföra särskilt stora risker skulle exempelvis kunna omfattas av hårdare begränsningar, medan andra skulle kunna tillåtas med föräldrarnas godkännande.
Det är ännu inte Macrons nya förslag, men visar vilken typ av förändringar som kan krävas för att få en ny lag att hålla juridiskt.
Macron vill ha en ny lag före våren 2027
Macron reagerade snabbt på beskedet.
Presidenten har gett premiärminister Sébastien Lecornu i uppdrag att arbeta vidare med en ny formulering som både klarar de franska konstitutionella kraven och fungerar tillsammans med EU:s regler.
Målet är fortfarande att få en ny lösning på plats senast våren 2027.
Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt.
Frankrike behöver framför allt lösa två olika problem samtidigt: hur begränsningen ska bli tillräckligt träffsäker och hur användarnas ålder ska kunna verifieras utan att plattformarna samlar in mer personuppgifter än nödvändigt.
Det senare är en fråga som just nu diskuteras i hela Europa.
EU går också mot hårdare ålderskontroll
Frankrike är långt ifrån ensamt om att vilja förändra barns användning av sociala medier.
EU-kommissionens arbete med Digital Services Act bygger redan på att plattformar måste ta särskild hänsyn till minderåriga. Bland annat diskuteras privata konton som standard, förändrade rekommendationssystem och begränsningar av funktioner som kan uppmuntra till överdriven användning.
Europaparlamentet har dessutom föreslagit en gemensam digital minimiålder på 16 år för bland annat sociala medier och videoplattformar, där yngre tonåringar skulle kunna få tillgång med föräldrarnas godkännande.
Det är ännu inte en färdig EU-lag.
Samtidigt utvecklas europeiska tekniska lösningar för åldersverifiering. Grundidén är att en användare ska kunna bevisa exempelvis att personen är över en viss ålder utan att behöva lämna ut full identitet eller exakt födelsedatum till varje social plattform.
En sådan lösning skulle kunna göra ålderskontroller mindre integritetskänsliga. Den löser däremot inte automatiskt den andra frågan som Frankrike nu har stött på: hur långt staten får gå när barns tillgång till hela typer av digitala tjänster begränsas.
Även Sverige diskuterar en 15-årsgräns
Det franska beskedet är också intressant ur ett svenskt perspektiv.
En svensk statlig utredning har föreslagit en åldersgräns för sociala medier från det år ett barn fyller 15 år. Förslaget är fortfarande under behandling och är inte svensk lag.
Vi har tidigare gått igenom förslaget om en svensk 15-årsgräns för sociala medier.
Det franska avgörandet bestämmer inte hur en svensk lag skulle bedömas. Ländernas rättssystem och de konkreta förslagen skiljer sig åt.
Däremot blir flera av frågorna svåra att komma runt även i Sverige: exakt vilka tjänster som ska omfattas, vilken roll föräldrar ska ha och hur en åldersgräns faktiskt ska kunna kontrolleras.
Frankrike är dessutom inte först med att försöka gå långt. Australien har redan infört ett förbud mot sociala medier för yngre användare, vilket gjort landet till en viktig referenspunkt även för den europeiska debatten.
Förbudet är stoppat – frågan är det inte
För Macrons regering blir uppgiften nu svårare än att bara ändra några formuleringar.
Författningsrådets beslut pekar på ett grundläggande dilemma för länder som vill införa fasta åldersgränser för sociala medier.
Ju enklare och mer heltäckande förbudet görs, desto större blir risken att det också begränsar sådant som lagstiftaren egentligen inte behöver stoppa. Samtidigt kräver ett fungerande ålderssystem någon form av kontroll av miljontals användare.
Frankrike har därför inte fått ett nej till ambitionen att skydda barn på sociala medier.
Landet har fått ett nej till den första modellen för hur det skulle göras.
Macrons nästa försök kan bli betydligt mer differentierat – och kommer att följas noga även utanför Frankrike när fler europeiska länder försöker hitta en åldersgräns som fungerar både tekniskt och juridiskt.