Australien blev först i världen med att stoppa barn under 16 år från att ha egna konton på stora sociala medier. Men de första resultaten visar hur svårt ett sådant förbud är att upprätthålla i praktiken. Drygt åtta av tio minderåriga använder fortfarande de berörda tjänsterna och nu vill regeringen skärpa pressen på techbolagen rejält.

När Australiens nya regler började gälla den 10 december 2025 var ambitionen tydlig. Plattformar som Facebook, Instagram, TikTok, Snapchat och YouTube skulle vidta rimliga åtgärder för att hindra personer under 16 år från att skapa eller behålla egna konton.

Åtta månader senare har lagen fått effekt. Men långt ifrån så stor effekt som en enkel 16-årsgräns kan ge intryck av.

En undersökning från den australiska tillsynsmyndigheten eSafety visar att 81,5 procent av barnen mellan 10 och 15 år hade använt minst en av de åldersbegränsade sociala plattformarna under de föregående fyra veckorna.

Före lagändringen var motsvarande andel 85,9 procent.

Samtidigt uppgav 42,1 procent att de fortfarande hade ett eget konto. Före förbudet var siffran 52,4 procent.

Skillnaden mellan de båda siffrorna är viktig. Den australiska lagen förbjuder inte barn att över huvud taget titta på sociala medier. Reglerna riktar sig framför allt mot deras möjlighet att ha egna konton.

Barn kan fortfarande exempelvis se öppet innehåll utan att vara inloggade eller använda någon annans konto.

Det går därför inte att säga att 80 procent av Australiens barn har lyckats kringgå förbudet. Däremot visar siffrorna hur svårt det är att göra en lagstadgad åldersgräns till en faktisk gräns för användningen.

Många har inte ens fått kontrollera sin ålder

Den kanske mest problematiska siffran för plattformarna finns längre ner i eSafetys undersökning.

Bland barn som fortfarande hade åtminstone ett eget konto uppgav 50,2 procent att plattformen inte hade bett dem att verifiera sin ålder.

37,1 procent hade en registrerad ålder på minst 16 år och 18,2 procent uppgav att plattformens ålderskontroll hade bedömt deras ålder fel.

12 procent sade att de hade lyckats kringgå kontrollen på annat sätt och 7,4 procent hade använt VPN.

Det innebär att problemet inte bara är tekniskt kunniga ungdomar som aktivt försöker lura systemen. För många verkar den effektiva kontrollen aldrig ha kommit.

eSafety pekar också ut brister i plattformarnas genomförande som den viktigaste förklaringen till att så många minderåriga konton fortfarande finns kvar.

Miljontals konton har samtidigt stoppats

Techbolagen invänder mot bilden av ett förbud som inte fungerar.

Meta uppgav under ett senatsförhör den 14 augusti att omkring 756 000 misstänkta minderåriga Facebook- och Instagramkonton hade stängts. I mars låg motsvarande siffra omkring 500 000.

Google uppgav att ungefär 740 000 Google-konton hade hindrats från att använda YouTube i inloggat läge.

TikTok sade att cirka 550 000 konton togs bort när reglerna infördes och att ytterligare omkring 24 000 konton tas bort varje månad.

Redan i juni uppgav Australiens regering att sammanlagt fler än fem miljoner konton hade tagits bort, begränsats eller avaktiverats sedan lagen började gälla.

Det behöver inte motsäga eSafetys undersökning. Ett barn kan ha flera konton, skapa nya konton efter en avstängning eller fortsätta använda vissa tjänster utan att vara inloggad.

Meta har också betonat just skillnaden mellan att använda sociala medier och att faktiskt ha ett eget konto.

YouTube har varnat för att dra alltför stora slutsatser av de första månadernas siffror och pekat på hur svårt det fortfarande är för tekniken att korrekt skilja exempelvis en 15-åring från en 16-åring.

Böterna kan fördubblas till 99 miljoner dollar

Den australiska regeringen verkar inte vara beredd att nöja sig med utvecklingen.

Parlamentet behandlar nu ett förslag som kan höja maxböterna vid systematiska överträdelser till 99 miljoner australiska dollar.

Tillsynsmyndigheten eSafety ska dessutom kunna få större möjligheter att kräva information och dokumentation från plattformarna och de externa företag som exempelvis utför ålderskontroller.

Det handlar alltså inte bara om högre böter. Myndigheten ska få bättre möjligheter att kontrollera vad bolagen faktiskt gör för att hitta minderåriga användare.

eSafety har redan pekat ut Facebook, Instagram, Snapchat, TikTok och YouTube för betydande problem med efterlevnaden.

Senatens utredning av de skärpta reglerna ska enligt plan lämna sin rapport den 25 augusti.

Här ligger det verkliga problemet

Att skriva in siffran 16 i en lag är enkelt. Att på nätet med tillräcklig säkerhet avgöra vem som är 15 år och vem som är 16 är betydligt svårare.

Australien har inte valt en enda obligatorisk metod för ålderskontrollen.

Plattformarna ska i stället använda rimliga åtgärder och kan kombinera exempelvis den ålder användaren själv anger med beteendedata, språk, ansiktsbaserad åldersuppskattning och starkare verifiering när det finns misstanke om att personen är minderårig.

Samtidigt finns en annan gräns som staten inte vill passera.

Plattformarna får inte kräva att alla australier identifierar sig med statlig legitimation eller Australiens statliga digitala ID bara för att visa att de är gamla nog för sociala medier.

Det skapar en svår balans.

Ju hårdare identitetskontroll, desto lättare blir det att upprätthålla åldersgränsen. Men samtidigt ökar kraven på vuxna användare att lämna ifrån sig identitetsuppgifter.

Med mindre ingripande metoder blir integritetsproblemen mindre, men felmarginalerna större.

Den första utvärderingen från eSafety visar därför inte att lagen saknar effekt. Andelen barn med egna konton har sjunkit tydligt. Däremot visar den att det finns ett stort avstånd mellan att införa en åldersgräns och att faktiskt kunna kontrollera den.

Sverige står inför samma fråga

För Sverige är Australiens försök särskilt intressant just nu.

En svensk statlig utredning har föreslagit en 15-årsgräns för barns tillgång till sociala medier i inloggat läge. Förslaget är ute på remiss till den 16 oktober 2026 och lagen föreslås kunna träda i kraft den 1 januari 2028.

Hurbra har tidigare gått igenom vad den föreslagna svenska 15-årsgränsen för sociala medier innebär.

Men en av de viktigaste frågorna återstår fortfarande i Sverige: hur åldern faktiskt ska kunna verifieras.

Den svenska utredningen ska fortsätta arbeta med bland annat EU:s modeller för åldersverifiering och redovisa den delen senast den 14 november.

Där ligger kanske Australiens viktigaste lärdom för Sverige.

En lagstadgad åldersgräns kan minska antalet minderåriga konton. Men effekten beror på plattformarnas tekniska lösningar, tillsynsmyndighetens möjligheter att granska dem och hur lätt systemen är att ta sig runt.

Samtidigt måste kontrollen kunna göras utan att skapa ett system där varje vuxen internetanvändare behöver lämna ifrån sig stora mängder personuppgifter.

Australien har alltså inte bevisat att en åldersgräns är omöjlig.

Men landet har redan visat att själva åldersgränsen är den enkla delen.