Frankrike uppges vara berett att erbjuda Sverige sjöbaserade kryssningsrobotar med över 1 000 kilometers räckvidd. Ett sådant köp skulle ge den svenska marinen en helt ny förmåga att slå mot mål långt bakom en motståndares front. Men robotarna är ännu inte en bekräftad del av Sveriges stora fregattaffär med Frankrike.

Frankrikes president Emmanuel Macron möter statsminister Ulf Kristersson i Stockholm under måndagen den 31 augusti.

En central del av besöket är Sveriges köp av fyra franska FDI-fregatter, som i Sverige får beteckningen Luleåklass. Fregattaffären är bekräftad och ska formaliseras under dagens svensk-franska möten.

Samtidigt har en betydligt mer offensiv möjlig del av det svenska försvarssamarbetet seglat upp.

Enligt nya uppgifter är Frankrike berett att erbjuda Sverige den sjöbaserade kryssningsroboten MdCN, med en räckvidd på över 1 000 kilometer.

Något svenskt beslut om att köpa roboten finns däremot inte offentliggjort.

Uppgifter om franskt roboterbjudande

SVT rapporterar inför Macronbesöket om uppgifterna att Frankrike kan erbjuda kryssningsrobotar till Sverige.

Franska försvarsmedier har kopplat uppgifterna till MdCN, Missile de Croisière Naval, som används av den franska försvarsmakten.

Det är en helt annan typ av vapen än de luftvärnsrobotar och sjömålsrobotar som hittills stått i centrum för diskussionen om Sveriges nya fregatter.

MdCN är byggd för att slå mot mål på marken långt från det fartyg eller den ubåt som avfyrar roboten.

Räckvidden är enligt franska uppgifter över 1 000 kilometer.

Det innebär att ett svenskt örlogsfartyg med MdCN skulle kunna bekämpa militära mål långt bortom Östersjöns omedelbara kustzoner.

Frankrikes försvarsdepartement beskriver systemet som ett vapen för precisionsangrepp på stort djup mot bland annat väl skyddade och strategiskt viktiga mål.

Men än så länge ska uppgifterna behandlas som just ett möjligt erbjudande.

Det finns ingen offentlig svensk beställning av MdCN, inget bekräftat antal robotar och inget offentliggjort pris.

Fregatterna är däremot beslutade

Sveriges köp av de fyra franska fregatterna befinner sig i ett helt annat läge.

Regeringen beslutade tidigare under 2026 att gå vidare med Frankrike i arbetet med de nya luftförsvarsfregatterna. Fartygen ska bli Sveriges största ytstridsfartyg och är planerade att levereras mellan 2030 och 2034.

På Hurbra finns en större genomgång av Sveriges fregattköp från Frankrike.

Luleåklassen ska bland annat ge Sverige en betydligt starkare förmåga till luftförsvar till sjöss.

I den svenska offentliga beskrivningen av den planerade beväpningen har bland annat luftvärnsrobotarna Aster 30 och CAMM-ER, sjömålsroboten RBS 15 och Torped 47 nämnts.

MdCN har däremot inte tidigare presenterats som en beslutad del av den svenska konfigurationen.

Det är en viktig skillnad.

Sverige köper fyra fregatter. Sverige har inte bekräftat att landet köper franska kryssningsrobotar till dem.

Skulle ge Sverige en helt ny marin förmåga

Om Sverige i framtiden skulle köpa MdCN handlar det om betydligt mer än ytterligare ett vapensystem ombord på fregatterna.

Svenska ytstridsfartyg är i dag framför allt byggda för uppgifter som sjömålsbekämpning, ubåtsjakt, minstrid och luftförsvar.

En sjöbaserad kryssningsrobot med mer än 1 000 kilometers räckvidd skulle ge marinen möjlighet att bekämpa markmål på strategiskt djup.

Det skulle exempelvis kunna handla om militära ledningscentraler, logistik, flygbaser, sensorsystem och annan militär infrastruktur långt från själva fronten.

Den stora förändringen ligger också i att avfyrningsplattformen kan röra sig.

En fregatt kan operera från olika delar av havet och därmed göra det svårare för en motståndare att veta från vilken riktning ett långräckviddigt angrepp kan komma.

För Sverige och Nato skulle det innebära ytterligare en möjlighet att genomföra precisionsbekämpning på långt avstånd.

Sverige får redan Taurus till Gripen

Det betyder däremot inte att Sverige står helt utan långräckviddiga attackvapen i dag.

Sverige håller redan på att införa Taurus KEPD 350 till Gripen.

Taurus har en räckvidd på över 500 kilometer och är byggd för att bekämpa strategiska markmål från stridsflyg.

Under augusti genomfördes också den första svenska fällningen av Taurus från Gripen.

Skillnaden mot MdCN är framför allt hur vapnet avfyras och räckvidden.

Taurus är luftburen och används från stridsflyg.

MdCN är i den här versionen sjöbaserad och når mer än 1 000 kilometer.

Ett eventuellt svenskt MdCN-köp skulle därför inte skapa Sveriges första möjlighet till långräckviddig precisionsbekämpning. Däremot skulle Sverige få ytterligare en plattform för sådana angrepp och en sjöbaserad räckvidd i en helt annan klass.

Skulle förändra fregatternas roll

De nya svenska fregatterna har hittills främst presenterats som en lösning på Sveriges behov av starkare luftförsvar till sjöss.

Det är centralt både för skyddet av svenska förband och för Sveriges roll inom Nato.

Med MdCN ombord skulle fartygen samtidigt få en tydlig offensiv förmåga mot mål på land.

Det skulle förändra hur en motståndare måste förhålla sig till svenska örlogsfartyg.

En svensk fregatt skulle då inte bara kunna skydda ett område, bekämpa fartyg och bidra till luftförsvaret. Den skulle också kunna utgöra ett potentiellt hot mot militära mål mycket långt bort.

Det stärker avskräckningen, men innebär också högre krav på underrättelser, ledning och politiska beslut om hur vapnen ska kunna användas.

Långräckviddiga kryssningsrobotar är inte ett system som bara påverkar själva fartyget. De blir en del av landets större förmåga att genomföra strategisk bekämpning.

Kräver rätt fartygskonfiguration

Det finns också en teknisk fråga som måste lösas om robotaffären skulle bli verklighet.

Den fartygsbaserade versionen av MdCN avfyras från Sylver A70-celler.

Det innebär att Sveriges fregatter måste få rätt vertikala avfyrningssystem och integration för att kunna bära vapnet.

Det är därför inte självklart att en eventuell framtida svensk MdCN-beställning bara kan läggas till utan förändringar i fartygens konfiguration.

Exakt hur de svenska Luleåfregatterna slutligen ska utrustas är en av frågorna som blir viktiga när projektet går vidare.

Macron och Kristersson fördjupar försvarssamarbetet

Robotuppgifterna kommer samtidigt som Sverige och Frankrike fördjupar sitt försvarssamarbete på bred front.

Macrons besök den 31 augusti omfattar både möten med Kristersson och ett nytt ramavtal mellan ländernas försvarsministrar.

Enligt regeringens officiella program för presidentbesöket ska Macron och Kristersson delta vid en signeringsceremoni och gemensamma pressuttalanden senare under dagen.

Hurbra har också samlat det viktigaste inför Macrons Sverigebesök och dagens fregattsignering.

Dagens bekräftade besked gäller alltså fregatterna och det fördjupade försvarssamarbetet.

Om MdCN också blir en del av samarbetet återstår att se.

Men om uppgifterna leder till ett svenskt köp skulle det vara ett betydligt större steg än bara ytterligare en robotmodell till de nya fartygen.

Det skulle ge den svenska marinen möjlighet att slå mot markmål på över 1 000 kilometers avstånd och göra Luleåklassen till en plattform även för strategisk långräckviddig bekämpning.