Svenska försvarsföretag satsar allt mer på säkerhet när hoten mot branschen ökar. Säkerhetspolisen varnar för en förhöjd risk för ryskt sabotage mot verksamheter som stöder Ukraina. Ännu har inga fysiska attentat mot svenska försvarsföretag rapporterats, men utvecklingen i andra europeiska länder har fått branschen att skärpa beredskapen.

Säkerhetsläget har försämrats under de senaste månaderna. Det konstaterar Säkerhetspolisen, som särskilt pekar ut försvarsindustrin och verksamheter kopplade till det militära stödet till Ukraina som utsatta.

Samtidigt bekräftar branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) att svenska företag lägger allt större resurser på att skydda sina anläggningar, sin personal och känslig information.

– Vi ser en eskalering av hotbilden, säger organisationens generalsekreterare Robert Limmergård till Sveriges Radios Ekot.

Säpo varnar för ökad risk för ryskt sabotage

Den 4 november skärpte Säkerhetspolisen sin offentliga bedömning av sabotagehotet. Säkerhetspolischefen Charlotte von Essen beskrev ett försämrat säkerhetsläge där Ryssland i större utsträckning kan försöka störa verksamheter som bidrar till Ukrainas försvar.

Det handlar inte enbart om risken för attacker mot fabriker eller militära anläggningar. Även transporter, underleverantörer och annan infrastruktur som behövs för att producera och leverera försvarsmateriel kan vara utsatta.

Sverige har en betydande försvarsindustri och levererar militär utrustning till Ukraina. Svenska företag ingår därmed i den försörjningskedja som Ryssland enligt Säpo har intresse av att störa.

I Säkerhetspolisens bedömning av säkerhetsläget beskrivs även hur främmande makt bedriver underrättelseverksamhet och söker information om skyddsvärda svenska intressen.

Säpo har uppgett att ryska aktörer kartlagt säkerhetskänslig verksamhet i Sverige. Sådan informationsinhämtning kan användas för spioneri, men också som förberedelse inför andra typer av operationer.

Myndigheten har däremot inte offentligt bekräftat några specifika ryska sabotageplaner mot namngivna svenska försvarsföretag.

Företagen stärker både fysiskt och digitalt skydd

Försvarsindustrins säkerhetsarbete omfattar betydligt mer än bevakning av fabriksområden.

Fysiskt skydd handlar bland annat om tillträdeskontroller, larm, övervakning och skydd av känsliga anläggningar. Informationssäkerhet ska förhindra att obehöriga får tillgång till tekniska uppgifter, produktionsinformation och annan skyddsvärd verksamhet.

Även personalens säkerhet är central. Säkerhetsprövningar och kontroller av vem som får tillgång till känslig information är viktiga delar av arbetet.

SOFF har tidigare pekat ut cyberangrepp och desinformation som särskilt framträdande problem för branschen.

Ett digitalt intrång kan exempelvis hota konstruktionsuppgifter, störa administrativa system eller påverka produktionsplaneringen. Det behövs alltså inte ett fysiskt angrepp för att ett försvarsföretags verksamhet ska kunna skadas.

Saabs vd Micael Johansson beskrev redan i september hur företagets arbete med säkerheten kring anläggningar och personal har förändrats kraftigt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Exakt vilka skyddsåtgärder som genomförts redovisas inte offentligt. Det finns heller ingen samlad verifierad uppgift om hur mycket svenska försvarsföretag totalt har ökat sina säkerhetskostnader.

Sabotage i Europa ligger bakom oron

Utvecklingen i andra europeiska länder visar varför säkerhetsfrågan fått ökad betydelse.

Under hösten 2025 utsattes järnvägsinfrastruktur i Polen för sabotage. Järnvägen används bland annat för transporter med koppling till stödet till Ukraina.

I augusti 2026 upptäcktes dessutom en drönare med sprängmedel i närheten av ukrainska fraktflygplan på flygplatsen i Leipzig i Tyskland. Upptäckten ska inte förväxlas med ett genomfört bombattentat.

Även Danmark har skärpt sin hotbedömning. I oktober beskrev den danska säkerhetspolisen PET hur rysk sabotageverksamhet i Europa utvecklats från omfattande förberedelser till fler genomförda operationer.

Den danska varningen om rysk sabotageverksamhet är en del av bakgrunden till den ökade beredskapen i Sveriges närområde.

Samtidigt är det viktigt att skilja mellan myndigheternas generella bedömningar och bevisade angrepp mot enskilda företag. Att en anläggning pekas ut som ett möjligt mål betyder inte att ett angrepp har planerats eller genomförts där.

Säkerhetsärende vid försvarsindustrin i Karlskoga

Även i Sverige har händelser vid skyddsvärda anläggningar väckt uppmärksamhet.

I september rapporterades att en man misstänktes för otillåten fotografering vid försvarsindustrin i Karlskoga. Mannen åtalades senare misstänkt för olovlig avbildning av skyddsobjekt och förnekade brott.

Händelsen visar att skyddet kring känsliga industriområden är en konkret säkerhetsfråga. Däremot finns det inte stöd för att beskriva det enskilda ärendet som ett bevisat fall av ryskt spioneri eller sabotage.

En misstanke om brott mot skyddslagen är inte samma sak som en konstaterad operation från främmande makt.

Sveriges Ukrainastöd gör leveranserna särskilt viktiga

För svenska försvarsföretag handlar säkerheten också om möjligheten att upprätthålla produktionen.

Om en viktig underleverantör får sin verksamhet störd, om känsliga uppgifter stjäls eller om en transportkedja utsätts för sabotage kan konsekvenserna bli större än skadorna vid själva angreppet.

Leveranser kan försenas, produktionen behöva anpassas och ytterligare resurser krävas för att återställa verksamheten.

Det innebär att försvarsindustrins säkerhetsarbete även har betydelse för Sveriges förmåga att fortsätta stödja Ukraina med militär materiel.

Enligt SOFF har svenska försvarsföretag hittills inte drabbats av den typ av fysiska attentat som rapporterats från andra delar av Europa.

Den skärpta beredskapen handlar därför i stor utsträckning om att förebygga angrepp, snarare än att hantera följderna av redan genomförda sabotage på svensk mark.

Säkerhetspolisen fortsätter samtidigt sitt samarbete med försvarsindustrin för att identifiera sårbarheter och stärka skyddet. Hur hotbilden utvecklas kommer att vara avgörande för vilka ytterligare säkerhetsåtgärder företagen behöver vidta.