Formel 1:s inställda lopp i Bahrain och Saudiarabien slog direkt mot en av sportens viktigaste intäktskällor. Bedömningen var att omkring 100 miljoner dollar i arrangörsavgifter stod på spel, nära en miljard kronor. Men bilden har förändrats: Bahrain har fått ett nytt lopp i Malaysia senare under året, medan Saudiarabien fortfarande saknas från kalendern.
Det räcker alltså inte att konstatera att två Grand Prix försvann från sina ursprungliga datum. För att förstå den ekonomiska smällen behöver man veta hur Formel 1 tjänar pengar på sina lopp.
Och framför allt skilja på pengar som faktiskt har förlorats och intäkter som fortfarande kan räddas.
Bahrain och Saudiarabien ställdes in i april
Bahrains Grand Prix skulle ha körts i Sakhir den 10–12 april. Helgen efter, den 17–19 april, stod Saudiarabiens Grand Prix i Jeddah på programmet.
Båda loppen togs bort från sina ordinarie datum på grund av säkerhetsläget i Mellanöstern.
Formel 1, FIA och de lokala arrangörerna hänvisade till situationen i regionen och behovet av att prioritera säkerheten för förare, team, funktionärer och publik. Konflikten påverkade dessutom flygtrafik och den omfattande logistik som krävs för att flytta hela F1-cirkusen mellan länder.
Beslutet skapade ett ovanligt långt tävlingsuppehåll. Efter Japans Grand Prix den 29 mars dröjde det till Miami Grand Prix i början av maj innan Formel 1 tävlade igen.
Men Bahrain är inte längre helt förlorat.
Loppet ska i stället köras på Sepang i Malaysia den 2–4 oktober. Saudiarabiens Grand Prix har däremot inte fått något nytt datum och den aktuella F1-kalendern innehåller 23 lopp i stället för de ursprungliga 24.
Så kan två inställda F1-lopp vara värda en miljard
Den mest direkta förlusten uppstår genom de avgifter som arrangörerna betalar till Formel 1.
I många andra stora idrotter kan man tänka sig att arrangören får betalt för att ta emot evenemanget. I Formel 1 fungerar det i stor utsträckning tvärtom.
Länder, banor eller lokala arrangörsbolag betalar för rätten att ha ett Grand Prix på F1-kalendern.
Analysfirman Bernstein uppskattade att Bahrain och Saudiarabien tillsammans skulle ha betalat 118,5 miljoner dollar i arrangörsavgifter under 2026.
En annan bedömning som återgavs av Financial Times satte omkring 100 miljoner dollar i promoter fees på spel om båda loppen försvann helt.
100 miljoner dollar motsvarade den 8 augusti ungefär 950 miljoner kronor.
Det är där miljardbeloppet kommer ifrån.
| Ekonomisk effekt | Uppskattning |
|---|---|
| Arrangörsavgifter för Bahrain och Saudiarabien | cirka 100–118,5 miljoner dollar |
| Ungefärligt värde i svenska kronor | omkring 950 miljoner till drygt 1,1 miljarder kronor |
| Ytterligare sponsorintäkter som Bernstein bedömde vara exponerade | 93,7 miljoner dollar |
Den sista siffran kräver en viktig brasklapp. Sponsorintäkter som varit kopplade till två tävlingshelger behöver inte försvinna helt. Exponering kan flyttas till andra lopp och många av F1:s sponsoravtal är globala och fleråriga.
Arrangörsavgiften är betydligt mer direkt.
Körs inget lopp finns det heller ingen vanlig värdavgift för den tävlingshelgen.
Bahrain och Saudiarabien hör till de dyra loppen
De exakta avtalen mellan Formel 1 och arrangörerna är inte offentliga.
Reuters har tidigare angett en avgift på omkring 45 miljoner dollar per år för Bahrain, medan olika marknadsbedömningar placerat nivån ungefär mellan 45 och 55 miljoner dollar.
Saudiarabien bedöms normalt ligga kring 55 miljoner dollar eller mer.
Bernsteins sammanlagda uppskattning på 118,5 miljoner dollar för 2026 ligger högre än en enkel summering av de lägsta uppskattningarna. En möjlig förklaring är de årliga höjningar som ofta finns inskrivna i F1:s kontrakt.
Liberty Media, som äger Formel 1, beskriver själv hur arrangörsavtal vanligtvis löper över flera år och kan innehålla årliga höjningar genom exempelvis inflation eller fasta procentuella uppräkningar.
Det gör ett långt kontrakt med ett välbetalande Grand Prix mycket värdefullt.
Arrangörsavgifterna är en stor del av F1:s affär
Formel 1 är inte en verksamhet som huvudsakligen lever på biljettförsäljningen vid banan.
Under 2025 fördelades F1:s intäkter ungefär så här:
- 31,3 procent från medierättigheter
- 26,7 procent från arrangörsavgifter
- 21,7 procent från sponsring
- 20,3 procent från bland annat hospitality, frakt och licensiering
Nästan 27 procent av hela verksamhetens intäkter kom alltså från de avgifter som betalas för att arrangera Grand Prix.
Formel 1 hade dessutom ett rekordår 2025 med intäkter på 3,873 miljarder dollar. Rörelseresultatet steg till 632 miljoner dollar och det justerade OIBDA-resultatet till 946 miljoner.
Mot den bakgrunden är 100 miljoner dollar fortfarande hanterbart för ett företag av F1:s storlek.
Men det är långt ifrån obetydligt.
F1:s intäkter rasade i andra kvartalet
Effekten syns också i Liberty Medias senaste siffror.
Formel 1 omsatte 764 miljoner dollar under andra kvartalet 2026, jämfört med 1,226 miljarder dollar under samma period 2025.
Det är en minskning med 38 procent.
Rörelseresultatet sjönk samtidigt från 293 till 73 miljoner dollar och adjusted OIBDA från 361 till 139 miljoner.
Under hela första halvåret minskade omsättningen från 1,629 miljarder till 1,381 miljarder dollar.
Men det vore fel att säga att hela nedgången beror på Bahrain och Saudiarabien.
Liberty Media redovisar inte hur många dollar som kan hänföras direkt till respektive inställt lopp.
Andra kvartalet 2026 innehöll bara fem Grand Prix jämfört med nio året före. Japan kördes redan i mars och hamnade därför i första kvartalet, medan Imola inte längre finns på årets kalender. Jämförelsen påverkas dessutom av intäkter från F1-filmen som fanns under motsvarande period 2025.
Den som vill se de fullständiga siffrorna kan läsa Liberty Medias rapport för andra kvartalet 2026.
Det går alltså inte att ta nedgången på 462 miljoner dollar och kalla den kostnaden för de inställda loppen.
Den uppskattade arrangörsavgiften på omkring 100–118,5 miljoner dollar är ett betydligt renare mått på den direkta ekonomiska exponeringen.
Bahrain har räddats genom ett lopp i Malaysia
Sedan de första beräkningarna gjordes har situationen förändrats.
Den 26 juli meddelade Formel 1 och FIA att Sepang i Malaysia ska arrangera Bahrains Grand Prix den 2–4 oktober.
Det är alltså formellt Bahrain-loppet som flyttas till en annan bana och ett annat land.
Lösningen har tagits fram tillsammans med regeringarna i Bahrain och Malaysia och gör att Formel 1 återigen räknar med 23 Grand Prix under 2026.
Bahrain står enligt Reuters för huvuddelen av kostnaden för arrangemanget.
Däremot är de ekonomiska villkoren inte offentliga.
Vi vet därför inte hur stor del av den ursprungligen hotade arrangörsavgiften som Formel 1 får tillbaka genom Malaysia-lösningen.
Det gör också att påståendet att F1 kommer att förlora en miljard kronor på Bahrain och Saudiarabien inte längre håller som en fast helårsprognos.
En miljard kronor stod på spel. Den slutliga förlusten kan bli lägre.
Saudiarabien är fortfarande borta
Saudiarabiens Grand Prix har hittills inte fått någon motsvarande lösning.
Det innebär både en ekonomisk och sportslig förändring.
Ett Grand Prix mindre betyder att en värdavgift försvinner, samtidigt som sponsorer får en tävlingshelg mindre för exponering. Även hospitality och annan verksamhet kring loppet påverkas.
Sportsligt minskar antalet tillfällen där förare och konstruktörer kan ta VM-poäng. Det förändrar därmed också förutsättningarna i förar- och konstruktörsmästerskapet.
TV-intäkterna är däremot bättre skyddade.
Bernstein har bedömt att F1:s fleråriga avtal om medierättigheter normalt fortsätter att ge full betalning så länge mästerskapet innehåller fler än 16 lopp.
Ett inställt Grand Prix innebär därför inte att en tjugofjärdedel av hela F1:s omsättning automatiskt försvinner.
Qatar och Abu Dhabi kan bli nästa fråga
Även den avslutande delen av säsongen innehåller en osäkerhet.
Qatars Grand Prix den 27–29 november och Abu Dhabis Grand Prix den 4–6 december står fortfarande kvar på kalendern.
F1-chefen Stefano Domenicali har sagt att båda loppen är bekräftade och utsålda i nuläget.
Samtidigt har Formel 1 satt mitten av september som en punkt där man behöver fatta beslut om eventuella ytterligare förändringar.
Om säkerhetsläget skulle göra Qatar eller Abu Dhabi omöjliga att genomföra finns planer på att i stället avsluta säsongen i Europa.
Imola har nämnts som en av banorna som skulle kunna bli aktuell.
Det betyder inte att ytterligare lopp är på väg att ställas in. Men efter problemen med Bahrain och Saudiarabien har F1 tvingats ha reservlösningar färdiga.
Ett förlorat lopp påverkar mer än startfältet
Kalenderförändringarna får också praktiska konsekvenser.
När Bahrain och Saudiarabien försvann från april skapades ett fem veckor långt uppehåll mellan Japan och Miami.
När Bahrain nu flyttats till oktober uppstår i stället en mycket tät period.
Azerbajdzjans Grand Prix körs 24–26 september, det flyttade Bahrain-loppet i Malaysia 2–4 oktober och Singapore Grand Prix helgen därpå.
Tre tävlingshelger i följd innebär stora transporter av bilar, reservdelar, utrustning och personal från Baku till Sydostasien.
Formel 1 återvinner därmed ett lopp och en del av intäkterna, men får samtidigt en mer komplicerad logistik.
Därför kan två lopp kosta nästan en miljard
Den ekonomiska förklaringen är till slut ganska enkel.
Bahrain och Saudiarabien betalar inte några vanliga arenahyror. De betalar tiotals miljoner dollar varje år för att få stå på Formel 1-kalendern.
När ett sådant lopp försvinner riskerar F1 därför att förlora en stor garanterad intäkt redan innan effekten på sponsring, hospitality och annan verksamhet räknas in.
För Bahrain och Saudiarabien bedömdes bara arrangörsavgifterna vara värda omkring 100 miljoner dollar, alltså nära en miljard kronor.
Det var den ursprungliga ekonomiska smällen.
Nu har Bahrain fått en ny lösning i Malaysia och en del av de hotade intäkterna kan räddas. Saudiarabien är däremot fortfarande borta.
Formel 1 har alltså inte nödvändigtvis förlorat hela miljarden.
Men ett enda förlorat Grand Prix i Mellanöstern räcker fortfarande för att flytta tiotals miljoner dollar i F1:s resultaträkning.