Sverige saknade för första gången på flera decennier en egen röst i FIS Council när skidförbundet öppnade för ryska och belarusiska åkare under säsongen 2026/27. Beslutet kan få direkt betydelse för världscupen och VM i Falun, där svenska medaljhopp kan ställas mot fler neutrala ryssar.

FIS Council fattade beslutet vid sitt möte i Thun den 1 september och offentliggjorde det dagen därpå.

Ryska och belarusiska åkare ska kunna tävla individuellt under neutral status under säsongen 2026/27, förutsatt att de uppfyller FIS krav.

När ett av skidvärldens mest politiskt laddade beslut fattades saknades svensk representation i det organ som bestämmer.

Det är en ovan situation för svensk skidåkning.

Sverige förlorade sin plats med en enda röst

Bakgrunden finns i FIS-kongressen i Belgrad i juni.

Karin Mattsson, som då representerade Sverige i FIS Council, fick inte tillräckligt många röster för att behålla sin plats.

Hon slutade på 19:e plats när 18 ledamöter skulle väljas.

Marginalen var minimal. En enda röst skilde Mattsson från slovakiskan Jana Palovičová och fortsatt svensk representation.

Resultatet innebär att Sverige för första gången på flera decennier saknar en egen ledamot i det råd där FIS viktigaste beslut fattas.

Redan efter valet pekades just Rysslandsfrågan ut som ett konkret exempel på varför förlusten kunde få betydelse.

Tre månader senare kom beslutet.

Sverige har fortfarande representanter i olika FIS-kommittéer och kan påverka genom samtal med andra nationer, men någon svensk hade ingen rösträtt när Council öppnade dörren för ryska och belarusiska åkare.

Det är där det verkliga svenska makttappet ligger.

Inte en fullständig rysk comeback

FIS beslut betyder inte att Ryssland och Belarus återvänder till världscupen som vanliga landslag.

Åkarna ska tävla som neutrala individer.

Det innebär bland annat:

• inga ryska eller belarusiska flaggor
• inga nationalsånger
• inga nationella tävlingsdräkter
• inget deltagande som ryskt eller belarusiskt landslag
• endast individuella tävlingar
• krav på att neutralitetsregler och antidopningsregler följs

FIS har också meddelat att efterlevnaden ska övervakas under säsongen.

Det gör att Sverige fortfarande inte kommer att möta ett ryskt stafettlag eller ett ryskt lag i teamsprint.

Däremot kan ryska och belarusiska åkare konkurrera direkt med svenskarna i sprint, skiathlon och individuella distanslopp.

Ryssarna har redan blandat sig i toppstriden

Det här är inte en teoretisk fråga.

En mindre grupp ryska åkare fick redan förra säsongen tävla under neutral status efter rättsliga processer kring FIS tidigare utestängning.

Savelij Korosteljov visade snabbt att de bästa ryssarna fortfarande kan konkurrera långt upp i världseliten.

Han slutade fyra i skiathlonen i Falun och var bara sekunder från pallen.

Senare blev han trea på 10 kilometer klassiskt i Lahtis och tog sin första pallplats i världscupen.

Även Darja Neprjajeva etablerade sig högt i resultatlistorna. Hon blev femma i skiathlonen i Falun och fyra på 10 kilometer i Lahtis.

Redan med ett begränsat antal godkända ryska åkare förändrades därmed kampen om världscuppoäng och pallplatser.

Om fler ryssar får neutral status till vintern blir effekten betydligt större.

Kan möta svenska medaljhopp i Falun

Den svenska betydelsen blir extra tydlig eftersom säsongen 2026/27 innehåller VM i Falun.

Neutralt godkända ryska och belarusiska åkare kan enligt FIS beslut delta i individuella tävlingar under säsongen.

Det öppnar för att svenska stjärnor kan möta ryska konkurrenter på hemmaplan när världsmästerskapet avgörs.

För Sverige kan det påverka medaljkampen kring åkare som Frida Karlsson, Ebba Andersson, Jonna Sundling, Emma Ribom, Moa Ilar, Edvin Anger och Alvar Myhlback.

Framför allt på damsidan har Sverige under flera år haft flera åkare med kapacitet att slåss om medaljer i samma lopp.

Varje ytterligare konkurrent på den nivån förändrar marginalerna.

På herrsidan har Korosteljov redan visat att han kan vara med långt fram i världscuplopp.

Det gör frågan betydligt större än vem som får stå på startlinjen.

Den kan i slutänden påverka svenska medaljer.

Alla ryska stjärnor är fortfarande inte tillbaka

Det finns samtidigt en viktig skillnad mellan att FIS öppnar för neutralt deltagande och att hela den tidigare ryska landslagseliten får återvända.

Aleksandr Bolsjunov och Veronika Stepanova är två av de största namnen som förknippats med frågan.

Ingen av dem fanns med bland de ryska längdåkare som hade neutral status på FIS senaste publicerade lista före beslutet.

Den tidigare modellen har inneburit individuell granskning av åkarnas bakgrund och offentliga ställningstaganden.

Personer som aktivt har stött Rysslands krig eller har vissa kopplingar till den ryska militären eller säkerhetsapparaten har kunnat nekas neutral status.

Det har gjort Stepanova särskilt omdiskuterad efter hennes offentliga stöd till Vladimir Putin och den ryska linjen.

Därför går det ännu inte att slå fast att de största ryska stjärnorna återkommer.

Den avgörande frågan blir vilka som faktiskt klarar FIS neutralitetskrav.

FIS har fortfarande frågor att besvara

Det finns också en oklarhet kring exakt hur den individuella kontrollen ska fungera under 2026/27.

När FIS hanterade neutrala åkare inför förra säsongen användes en omfattande process med bakgrundskontroller och individuell prövning.

I det nya beskedet ligger större fokus på att idrottarna ska skriva under en neutralitetsförklaring och därefter följa reglerna.

FIS har ännu inte tydligt beskrivit om den tidigare granskningsmodellen ska fortsätta helt oförändrad.

Det gör att den verkliga omfattningen på den ryska återkomsten ännu är svår att bedöma.

Beslutet öppnar dörren.

Det säger inte hur många som faktiskt kommer igenom den.

Sverige stod på andra sidan 2022

Kontrasten mot situationen när Ryssland och Belarus stängdes av efter invasionen av Ukraina är tydlig.

Då hade Sverige en direkt kanal in i FIS Council.

Svenska Skidförbundet beskrev själv hur man tillsammans med bland annat Norge och Finland arbetade för att påverka FIS och hade tät kontakt med den svenska ledamoten i rådet.

Även när FIS senare fortsatte att hålla ryska och belarusiska åkare utanför kunde Sverige vara med i den interna beslutsprocessen.

Den möjligheten finns inte längre på samma sätt.

Sverige kan argumentera, bygga allianser och försöka påverka andra länder.

Men när Council röstar finns ingen svensk ledamot vid bordet.

Ett beslut som kan märkas hela vintern

Den ryska skidfrågan är långt ifrån avslutad.

FIS har nu satt den principiella ramen: ryska och belarusiska åkare kan komma tillbaka som neutrala individer under 2026/27.

Nästa avgörande steg är vilka åkare som faktiskt godkänns.

För Sverige kan konsekvenserna synas redan från de första världscuptävlingarna.

Fler konkurrenskraftiga ryska åkare betyder fler som slåss om finalplatser i sprint, pallplatser i distansloppen och medaljer i Falun.

Samtidigt sker allt detta efter att Sverige förlorat sin plats i FIS Council med minsta möjliga marginal.

När skidvärldens kanske mest laddade fråga avgjordes hade svensk skidåkning därför ingen egen röst i rummet.