En finsk förvaltningsdomstol har upphävt beslutet om att utvisa den ryska familjen Belov och skickat tillbaka deras asylärende till Migrationsverket för en ny prövning. Nikita Belov och hans mamma Olga Belova har levt i Finland sedan 2022 efter att ha lämnat Ryssland i protest mot invasionen av Ukraina.

Beskedet innebär inte att familjen har fått asyl. Däremot stoppas den tidigare vägen mot utvisning, samtidigt som finska Migrationsverket, Migri, måste göra en ny bedömning av deras skyddsbehov.

Fallet har fått stor uppmärksamhet eftersom Nikita och Olga öppet har motsatt sig kriget, stött Ukraina och blivit allt mer offentligt kända under den långa asylprocessen.

Domstolen river upp tidigare beslut

Familjen Belov kom till Finland 2022 och sökte internationellt skydd efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Deras asylansökningar har därefter fått avslag flera gånger.

I våras såg utvisningen ut att kunna genomföras. Nikita och Olga togs i förvar den 24 april, men bara dagar senare stoppade förvaltningsdomstolen verkställigheten tillfälligt medan deras överklagande prövades.

Nu har domstolen gått längre.

Det tidigare negativa beslutet har upphävts och ärendet skickas tillbaka till Migri för en ny prövning.

Det betyder att den finska migrationsmyndigheten måste ta ställning till familjens situation igen utifrån det material som nu finns.

Vägrade stödja den ryska krigsinsatsen

Nikita Belov arbetade tidigare vid ett forskningsinstitut inom metallurgi i Moskva.

Enligt hans egen berättelse upptäckte han efter invasionen av Ukraina att arbete han förväntades medverka i hade koppling till den ryska krigsinsatsen. Han vägrade delta och uppger att han därefter utsattes för press och att ryska militärmyndigheter började intressera sig för honom.

Han och Olga lämnade Ryssland innan den partiella mobiliseringen hösten 2022.

Rysslands system för mobilisering och militär inkallelse har därefter blivit allt mer omfattande, något Hurbra tidigare skrivit om i artikeln om Rysslands mobilisering efter dumavalet 2026.

Efter flytten till Finland har familjen dessutom fortsatt att öppet kritisera kriget.

De har deltagit i demonstrationer, uttryckt stöd för Ukraina och varit engagerade i hjälpverksamhet där stöd också gått till ukrainare.

Det är en viktig del av fallet.

Familjen hävdar inte bara att Nikita riskerade problem på grund av sin situation innan han lämnade Ryssland. Under åren i Finland har både hans och Olgas offentliga profil som krigsmotståndare vuxit.

Publiciteten kan ha förändrat riskbilden

En av de viktigaste frågorna i den nya prövningen blir därför om familjens situation har förändrats sedan de första asylbesluten fattades.

Under processen har deras namn och berättelse fått stor uppmärksamhet i Finland och internationellt.

Material om deras stöd till Ukraina, deras kritik mot invasionen och själva utvisningsärendet har blivit offentligt.

Det nya materialet som lagts fram för domstolen omfattar bland annat den ökade publiciteten kring familjen.

Det öppnar för en viktig skillnad.

Migri kan tidigare ha bedömt att Nikita och Olga inte löpte tillräckligt stor risk för förföljelse vid ett återvändande. Men den bedömningen måste nu göras mot bakgrund av vad som har hänt under de senaste åren och hur kända deras politiska ställningstaganden har blivit.

En asylprocess kan på så sätt själv bidra till att förändra den situation som ska bedömas.

Migri har uppgett att bara en mindre andel av myndighetens asylbeslut skickas tillbaka för ny behandling och att ny information som framkommer under domstolsprocessen är en vanlig orsak när det ändå sker.

Putin-kritik ger inte automatiskt asyl

Fallet innebär inte att Finland nu automatiskt ger skydd åt alla ryssar som motsätter sig Vladimir Putin eller kriget i Ukraina.

För att få flyktingstatus krävs en individuell bedömning.

Politisk uppfattning är ett av de skäl som kan ligga till grund för förföljelse enligt asylreglerna. Öppet motstånd mot Ukrainakriget kan därför vara relevant, men det avgörande är om personen bedöms löpa en verklig och konkret risk om han eller hon skickas tillbaka.

Det är just den gränsdragningen som flera uppmärksammade ryska asylfall i Finland har kretsat kring.

I maj stoppade Finlands högsta förvaltningsdomstol även utvisningen av Roman Golikov, som har stött Aleksej Navalnyjs oppositionsrörelse och motsatt sig kriget.

I det fallet hade Migri tidigare gjort bedömningen att Golikovs politiska aktivitet inte var tillräcklig för att visa en sannolik framtida förföljelse.

Hårdare repression i Ryssland

Samtidigt har situationen för ryska oppositionella blivit allt hårdare.

EU:s asylmyndighet beskriver i sin senaste landrapport om Ryssland hur myndigheterna använder lagstiftning om bland annat extremism, terrorism och så kallade utländska agenter mot oppositionella, journalister, aktivister och andra regeringskritiker.

Även personer som öppet motsätter sig invasionen av Ukraina kan hamna under myndigheternas kontroll.

Det betyder dock inte att alla ryska asylsökande beviljas skydd i Europa.

Tusentals ryska medborgare söker fortfarande internationellt skydd i EU-länder varje år, samtidigt som en klar majoritet av ansökningarna inte leder till flyktingstatus eller annat skydd.

Bedömningen görs utifrån varje persons individuella situation.

Finland står samtidigt fast vid hård Rysslandslinje

Belov-fallet utspelar sig samtidigt som Finland för en mycket hård säkerhetspolitisk linje mot Ryssland.

Gränsövergångarna längs den finska östgränsen har varit stängda sedan december 2023. Den finska regeringen beslutade i juni 2026 att hålla dem stängda tills vidare.

Bakgrunden är Finlands bedömning att Ryssland har försökt använda migration som ett instrument för politisk påtryckning.

Det skapar en komplicerad balans.

Finland vill begränsa riskerna för rysk påverkan och kontrollera migrationen över östgränsen, samtidigt som landet enligt asylrätten måste kunna ge skydd åt personer som själva riskerar förföljelse från den ryska staten.

Familjen Belovs fall har blivit ett tydligt exempel på den konflikten.

Nu väntar en ny prövning

Det finns ännu inget slutligt besked om Nikita och Olga får stanna i Finland.

Det som har förändrats är att deras tidigare avslag inte längre ligger fast.

Migri måste nu behandla ärendet igen och väga in det nya materialet, familjens offentliga motstånd mot kriget och den eventuella risk de skulle utsättas för i Ryssland.

Därmed har ett ärende som i våras såg ut att sluta med utvisning gått tillbaka till utgångspunkten.

För Nikita och Olga innebär det åtminstone att någon omedelbar utvisning inte längre står för dörren. För Finland blir den nya prövningen samtidigt ännu ett test av var gränsen går för skyddet av ryska medborgare som öppet har vänt sig mot Putins krig.