Finland har färdigställt sitt omkring 20 mil långa gränsstängsel mot Ryssland. Bakom metallnätet finns ett betydligt större säkerhetssystem med kameror, patrullvägar och teknisk övervakning. Målet är framför allt att skydda landet mot ryska hybridoperationer där migranter används för att sätta press på gränsen.

Finlands gräns mot Ryssland är omkring 1 340 kilometer lång. Trots det har landet bara byggt stängsel längs cirka 200 kilometer.

Det betyder att bara ungefär 15 procent av hela gränsen har fått den nya barriären.

Det är ingen miss i planeringen. Tvärtom är det själva tanken bakom projektet.

Finland har valt ut de delar av gränsen där ett stängsel bedöms göra störst säkerhetsmässig skillnad, framför allt där stora grupper människor relativt enkelt skulle kunna ta sig fram till gränsområdet.

200 kilometer stängsel står nu klart

Finlands gränsbevakningsväsende meddelade den 7 september att projektet vid östgränsen är färdigställt.

Den totala längden är omkring 200 kilometer och slutkostnaden blev 356 miljoner euro.

Fakta	Finlands nya gränsstängsel
Längd	Cirka 200 kilometer
Hela gränsen mot Ryssland	Cirka 1 340 kilometer
Andel med nytt stängsel	Cirka 15 procent
Total höjd	Cirka 4,5 meter
Slutkostnad	356 miljoner euro
Huvudsyfte	Gränsövervakning och skydd mot hybridoperationer

Själva metallnätet är omkring 3,5 meter högt. Tillsammans med konstruktionen ovanpå når barriären ungefär 4,5 meter.

På den finska sidan har dessutom ett område på ungefär 25 meters bredd röjts.

Där finns vägar som gör det möjligt för gränspatruller att snabbt ta sig fram till platser där övervakningssystemet upptäcker aktivitet.

Det gör att stängslet egentligen bör ses som en del av ett större tekniskt övervakningssystem, snarare än som en vanlig fysisk mur.

Så ska stängslet fungera

Syftet är inte att göra gränsen fullständigt omöjlig att ta sig över.

I stället ska konstruktionen göra det svårare att korsa gränsen obemärkt och ge finska myndigheter mer tid att reagera.

Kameror och annan övervakning ska upptäcka rörelser längs barriären. Larm kan därefter skickas till gränspatruller som använder de nya vägarna längs gränsen för att snabbt nå området.

Finland får därmed bättre kontroll även om samarbetet med ryska gränsmyndigheter skulle försämras ytterligare.

Det är en central förändring.

Under många år byggde gränssäkerheten på att både Finland och Ryssland hade fungerande kontroll på varsin sida. Efter Rysslands invasion av Ukraina och den kraftigt försämrade relationen mellan länderna har Finland velat minska sitt beroende av att Moskva upprätthåller samma ordning.

Finlands gränsbevakningsväsende beskriver det färdiga hinderstängslet och dess funktion.

Därför byggs inget stängsel längs hela gränsen

Att Finland lämnar mer än 110 mil av gränsen utan den nya barriären kan först framstå som motsägelsefullt.

Men stora delar av gränsen går genom mycket svårtillgänglig terräng.

Skogar, våtmarker, sjöar och glest befolkade områden gör det betydligt svårare att snabbt flytta stora grupper människor fram till gränsen.

Finland har därför koncentrerat bygget till områden där risken och den praktiska nyttan bedöms vara störst.

Den största delen, omkring 140 kilometer, finns i sydöstra Finland. Ytterligare omkring 35 kilometer har byggts i Norra Karelen medan resten finns i Kajanaland och Lappland.

Logiken är att förstärka de naturliga flaskhalsarna.

Om Ryssland exempelvis skulle försöka styra en större grupp människor mot den finska gränsen blir det svårare att välja en lättillgänglig plats där finska myndigheter har dålig överblick.

Krisen 2023 förändrade Finlands syn på gränsen

Bakgrunden till den hårdare politiken är framför allt utvecklingen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Planerna på ett nytt hinderstängsel fick brett politiskt stöd redan 2022.

Men hösten 2023 förändrades situationen kraftigt.

Mer än 1 300 personer från tredjeländer kom då till den finska gränsen från Ryssland utan nödvändiga visum och försökte söka asyl i Finland.

Den finska regeringens bedömning var att utvecklingen inte var spontan.

Ryssland anklagades för att medvetet underlätta rörelserna mot gränsen för att skapa politisk och praktisk press på Finland.

Statsminister Petteri Orpo har beskrivit agerandet som en rysk hybridoperation.

Det är just den typen av situation stängslet främst är byggt för att hantera.

Gränsen mot Ryssland är fortfarande stängd

Det fysiska stängslet är bara en del av Finlands förändrade östpolitik.

Landgränsens övergångsställen mot Ryssland har varit stängda sedan december 2023.

I juni 2026 beslutade regeringen att de ska fortsätta vara stängda tills vidare.

Motiveringen är att risken för instrumentaliserad migration fortfarande finns kvar.

Finland vill alltså inte hamna i samma läge igen, där människor snabbt förs till gränsen och myndigheterna tvingas reagera på en situation som de själva inte kontrollerar.

Samtidigt arbetar regeringen med att förlänga den särskilda gränssäkerhetslagen till slutet av 2028.

Den kan under mycket allvarliga omständigheter göra det möjligt att begränsa mottagandet av ansökningar om internationellt skydd vid vissa delar av gränsen.

Tillsammans skapar åtgärderna tre olika försvarslager: fysisk barriär, stängda gränsövergångar och särskilda juridiska verktyg.

Stängslet ska inte stoppa en rysk invasion

Det är samtidigt viktigt att skilja det nya gränsstängslet från Finlands militära försvar.

Barriären är inte byggd för att stoppa ryska stridsvagnar, soldater eller ett militärt angrepp.

Det säger också det finska gränsbevakningsväsendet tydligt.

Ett sådant angrepp skulle hanteras av Finlands försvarsmakt och Nato.

Stängslets uppgift ligger i gråzonen mellan fred och krig.

Det handlar om att kontrollera gränsöverskridanden, upptäcka aktivitet och göra det svårare att genomföra operationer som pressar Finland utan att nå nivån för ett öppet militärt angrepp.

Det passar in i en betydligt bredare europeisk utveckling där Nato samtidigt varnar för ökade ryska hybridoperationer.

Sverige blir allt mer direkt berört

Finlands säkerhet vid den ryska gränsen är dessutom inte längre en fråga som enbart berör Finland.

Både Finland och Sverige är nu medlemmar i Nato.

Sverige leder sedan sommaren 2026 Natos Forward Land Forces Finland, där en svensk styrka utgör en central del av den multinationella närvaron.

Det innebär att den militära säkerheten i Finland i allt högre grad är direkt sammankopplad med Sverige och övriga Nato.

Sverige och Finland har dessutom fördjupat samarbetet kring territoriell övervakning och skydd mot bland annat drönare.

Det ger det nya stängslet en tydlig nordisk dimension.

Finland bygger sin egen första skyddslinje mot hybridoperationer samtidigt som försvaret av landet blir allt mer integrerat med Sverige och resten av Nato.

Vi har tidigare också kunnat se hur relationen mellan Finland och Ryssland blivit allt hårdare.

En ny verklighet vid den finska östgränsen

Det kanske mest symboliska med det färdiga stängslet är därför inte de 200 kilometrarna metall.

Det är vad bygget säger om relationen mellan Finland och Ryssland.

Under årtionden försökte Finland upprätthålla en fungerande och pragmatisk relation till sin östra granne.

Nu bygger landet istället ett permanent system utifrån antagandet att Ryssland kan använda själva gränsen som ett säkerhetspolitiskt verktyg.

Finland har samtidigt blivit medlem i Nato, stängt landgränsen, skärpt lagstiftningen och byggt ut sitt militära samarbete med Sverige.

För den som vill förstå vad Nato-medlemskapet betyder för Sverige har vi också en större guide om Sverige och Nato.

De 200 kilometrarna stängsel är alltså bara den mest synliga delen av en betydligt större förändring.

Och det är ännu inte säkert att bygget stannar där.

Finlands inrikesminister Mari Rantanen har öppnat för att behovet av ytterligare stängsel kan bedömas framöver och vill samtidigt se mer EU-finansiering till länderna längs unionens östra gräns.

Något beslut om en ny utbyggnad finns inte.

Men när de första 200 kilometrarna nu står färdiga har Finland redan dragit en betydligt skarpare fysisk och säkerhetspolitisk gräns mot Ryssland än landet hade före kriget i Ukraina.