Över 2 000 människor deltar i en massiv civilförsvarsövning i finländska Kuopio. Scenariot innehåller cyberangrepp mot el och vatten, hot om ryska robotattacker och skydd mot radioaktiv strålning. När Sverige och Finland nu båda är medlemmar i Nato blir övningen samtidigt en konkret bild av vad Sverige kan lära av grannlandets sätt att förbereda hela samhället för krig.

Den 2 och 3 september förvandlas delar av Kuopio till en plats för ett scenario som ingen vill uppleva i verkligheten.

Elförsörjningen störs. Vattensystem utsätts för cyberangrepp. Ett militärt hot växer samtidigt som risken för ryska robotattacker tvingar människor att söka skydd.

Över 2 000 personer deltar i Shelter 2026, eller Suojaan 2026 på finska, som enligt AP beskrivs som Europas största civilförsvarsövning i sitt slag sedan andra världskriget.

Kuopio stad använder en försiktigare formulering och beskriver den som Finlands största övning av den här typen på flera decennier.

Det handlar framför allt om en sak: att testa hur ett modernt samhälle fungerar när flera delar av vardagen slås ut samtidigt.

Shelter 2026	Fakta
Datum	2–3 september 2026
Plats	Kuopio i Finland
Deltagare	Över 2 000
Scenario	Cyberangrepp, störningar i el och vatten samt hot om robotattacker
Skydd	Underjordiska civilförsvarsanläggningar
Syfte	Träna myndigheter, företag, frivilliga och civila tillsammans

Hundratals människor flyttar ner under jorden

En central del av övningen genomförs i den stora underjordiska anläggningen Savilahti Luola.

Till vardags används anläggningen bland annat för sport och evenemang. I ett allvarligt krisläge kan den snabbt få en helt annan funktion och användas som skyddsrum för omkring 7 000 människor.

Under Shelter 2026 får deltagarna träna på hur övergången faktiskt ska fungera.

Människor förs ner i skyddet. Personal testar rutiner och tekniska system. Värnpliktiga tränar på att mäta strålningsnivåer och delar av övningen berör skydd mot kärnvapen, biologiska ämnen och kemiska hot.

Hundratals deltagare har också övernattat inne i anläggningen.

Det är just detta som skiljer övningen från många mer traditionella beredskapsövningar.

Finland nöjer sig inte med att myndigheter sitter runt ett bord och diskuterar vad som skulle hända. Systemen, människorna och lokalerna används på riktigt.

Kuopio har samlat mer information om Shelter 2026 på stadens officiella webbplats.

Ryska robotar ingår i scenariot

Övningen är särskilt uppseendeväckande eftersom hotbilden är tydligt militär.

Scenariot innehåller inte bara en naturkatastrof eller ett längre elavbrott. Deltagarna ska hantera cyberangrepp samtidigt som Finland hotas av ryska robotattacker.

Det betyder inte att den finländska regeringen bedömer att ett ryskt angrepp är nära.

Övningen var planerad sedan tidigare och Kuopio stad har betonat att den inte genomförs på grund av något omedelbart eller konkret militärt hot.

Men Rysslands invasion av Ukraina har förändrat säkerhetsläget i hela Norden.

Finland delar en över 1 300 kilometer lång gräns med Ryssland. Landet blev medlem i Nato 2023 och Sverige följde efter 2024.

Samtidigt har misstänkta sabotage, cyberangrepp och störningar mot kritisk infrastruktur fått en allt större plats i europeisk säkerhetspolitik.

Finlands regering har varnat för att ryska hybridoperationer i Europa har ökat och att hotet mot bland annat energi, kommunikationer och annan samhällsviktig infrastruktur måste tas på allvar.

I Kuopio blir den teorin praktisk.

Vad händer om elen försvinner samtidigt som vattenförsörjningen störs och ett militärt angrepp fortfarande är möjligt?

Det är den typen av situation som Finland nu försöker ha ett verkligt svar på.

Finland har omkring 50 500 skyddsrum

Finlands omfattande civilförsvar är inte ett nytt projekt som uppstod efter kriget i Ukraina.

Landet har under lång tid byggt sitt säkerhetssystem kring tanken att hela samhället ska kunna fortsätta fungera under en allvarlig kris eller ett krig.

I Finland finns omkring 50 500 civilförsvarsskydd med plats för ungefär 4,8 miljoner människor.

Många finns i vanliga bostadshus, arbetsplatser och offentliga byggnader.

I fredstid kan de användas som förråd, parkeringsutrymmen, idrottslokaler eller andra lokaler. Om läget kräver det ska de kunna ställas om till skyddsrum inom 72 timmar.

Det är samma princip som syns i Savilahti Luola.

Den underjordiska miljön behöver inte stå tom i väntan på en katastrof. Den kan användas varje dag och ändå vara en del av landets krigsberedskap.

Civilförsvaret handlar om mer än betong

Det är samtidigt lätt att fastna vid antalet skyddsrum.

Finlands modell handlar om betydligt mer.

Landet använder begreppet total säkerhet, där staten, kommunerna, näringslivet, frivilligorganisationer och befolkningen tillsammans ska kunna hålla samhällets viktigaste funktioner igång.

Elbolag måste veta vad de ska göra.

Vattenförsörjningen måste fungera.

Kommunikationerna måste kunna upprätthållas.

Livsmedel och transporter måste kunna fortsätta även när normala leveranskedjor bryts.

Vanliga hushåll förväntas samtidigt kunna klara sig själva under åtminstone de första 72 timmarna av en större kris.

Shelter 2026 visar hur den modellen ser ut när den lämnar policydokumenten.

Myndigheter, företag, skolor, studenter, frivilliga och andra civila aktörer tränar tillsammans i samma scenario.

Sverige har faktiskt fler skyddsrumsplatser

Skillnaden mellan Sverige och Finland är inte så enkel som att Finland har skyddsrum och Sverige saknar dem.

Sverige har drygt 64 000 skyddsrum med plats för omkring sju miljoner människor.

I absoluta tal är det mer än Finland.

Svenska skyddsrum ska dessutom kunna göras klara inom 48 timmar efter ett beslut.

Den stora skillnaden finns snarare i hur systemen har utvecklats under de senaste årtiondena.

Sverige slutade bygga nya skyddsrumsplatser 2002 och många anläggningar behöver moderniseras.

Först efter det försämrade säkerhetsläget har civilförsvaret åter blivit en tydlig svensk prioritering.

Under perioden 2026–2028 satsar staten nära 1,2 miljarder kronor på ett förstärkt befolkningsskydd. Nya regler har införts och beredskapen kring bemanning, utbildning och användning av skyddsrum byggs ut.

Samtidigt diskuteras hur ett mycket stort antal frivilliga ska kunna hjälpa till när skyddsrum i bostadshus behöver öppnas och drivas.

Sverige har alltså en omfattande fysisk grund att bygga vidare på.

Finlands försprång ligger framför allt i kontinuiteten och i hur ofta hela systemet faktiskt tränas.

Fem saker Sverige kan lära av Finland

1. Låt vanliga människor delta

Det kanske viktigaste med Shelter 2026 är att övningen inte stannar hos myndigheterna.

Studenter, frivilliga, företag och andra civila deltar.

Beredskap blir därmed något människor faktiskt har gjort och inte bara något de har fått instruktioner om i en broschyr.

2. Använd skyddsrummen även i fredstid

Savilahti Luola visar att stora civilförsvarsanläggningar inte behöver vara oanvända kostnader.

De kan vara en del av vardagen samtidigt som de hålls tillgängliga för ett värsta scenario.

Det skapar både ekonomisk nytta och en naturlig vana vid lokalerna.

3. Träna företag tillsammans med staten

Ett modernt samhälle kan inte försvaras av myndigheter ensamma.

El, telekommunikationer, transporter, livsmedel och andra viktiga funktioner drivs till stor del av företag.

När de systemen påverkas spelar det liten roll hur väl en myndighets krisledning fungerar om ingen kan få tillbaka strömmen.

4. Öva flera kriser samtidigt

Det kanske mest realistiska i Kuopio är att problemen kommer samtidigt.

Ett cyberangrepp sker inte nödvändigtvis isolerat.

Ett militärt angrepp kan kombineras med störningar mot elnät, vatten, kommunikationer eller transporter.

Finland försöker därför inte bara träna på ett problem i taget.

5. Gör civilförsvaret till en del av Nato-försvaret

Sverige och Finland är numera militärt sammanlänkade på ett helt annat sätt än tidigare.

Sverige leder Natos Forward Land Forces i Finland och svenska styrkor kan i ett krisläge behöva operera på finländskt territorium.

Då blir civil beredskap direkt militärt viktig.

Soldater behöver fungerande vägar, el, bränsle, kommunikationer, sjukvård och livsmedel.

Ett Natoland kan ha starka stridskrafter och ändå få stora problem om det civila samhället runt dem kollapsar.

Den som vill förstå vad medlemskapet innebär för Sverige kan läsa vidare i vår guide om vad Nato betyder för Sverige.

Sverige och Finland knyts allt tätare ihop

Utvecklingen stannar inte vid militärt samarbete.

Den 2 september, samma dag som Shelter 2026 började, undertecknade de nordiska länderna en gemensam deklaration om försörjningsberedskap.

Målet är att viktiga varor och tjänster ska kunna fortsätta röra sig mellan länderna även under kris och krig.

Sverige och Finland har också fördjupat samarbetet kring territoriell övervakning och skydd mot bland annat drönarhot.

Samtidigt påminns Norden regelbundet om hur nära den ryska säkerhetsdimensionen ligger. Hurbra har tidigare skrivit om ryskt spaningsflyg över Finland, en annan del av den miljö som gjort beredskapen mer central.

För både Sverige och Finland innebär Nato därför mer än gemensamma militärövningar.

Ländernas elnät, vägar, hamnar, skyddsrum, sjukvård och försörjningskedjor blir i praktiken delar av samma försvarssystem.

Finland övar för det värsta utan att säga att kriget kommer

Det är också den viktigaste balansen i Shelter 2026.

Finland tränar på ett scenario som innehåller ryska robotar, cyberangrepp och radioaktiv strålning.

Det är allvarligt.

Men det betyder inte att finländska myndigheter tror att Ryssland står inför ett nära förestående angrepp mot landet.

Poängen är snarare den motsatta.

Ett land som börjar fundera på rutiner, skyddsrum och ansvar först när krisen redan har börjat är för sent ute.

Finland försöker i stället göra det svåraste möjligt i förväg.

För Sverige är lärdomen därför mindre dramatisk än själva scenariot, men kanske viktigare: civilförsvar är inte bara hur många skyddsrum ett land har.

Det handlar om huruvida samhället vet hur de ska användas när de verkligen behövs.