En övergiven kiosk nära en järnväg, en gammal skola vid en viktig transportled och ett hotell nära Helsingforsregionens vattenförsörjning. Det är några av fastighetsaffärerna som Finland stoppat av säkerhetsskäl. Totalt handlar det om 68 affärer sedan 2022, enligt SVT:s genomgång. Men även det finska kontrollsystemet har luckor.
Finland har under flera år skärpt kontrollen av utländska fastighetsköp. Enligt SVT Nyheter hade landet stoppat 68 affärer från 2022 fram till den 1 september 2026.
Bakom siffran finns konkreta exempel på hur till synes vanliga fastigheter kan få säkerhetspolitisk betydelse. Myndigheterna granskar inte bara vem som vill köpa, utan också var fastigheten ligger, vad den ska användas till och om affärsupplägget är trovärdigt.
Ett avslag innebär däremot inte att köparen har ägnat sig åt spioneri eller annan brottslig verksamhet.
Kiosken nära järnvägen väckte frågor
I Imatra, nära den ryska gränsen, ville en utländsk köpare förvärva en övergiven kiosk.
Köparen hade uppgett ukrainskt medborgarskap, men enligt de finska myndigheternas utredning handlade det om en rysk medborgare.
Fastigheten låg dessutom nära en järnväg. Myndigheterna ansåg inte att kiosken lämpade sig för det uppgivna ändamålet, att användas för semesterboende.
Det var alltså kombinationen av fastighetens läge, uppgifterna om köparen och den planerade användningen som väckte frågor.
Fallet illustrerar varför även en liten och till synes värdelös byggnad kan bli föremål för säkerhetsprövning. Det avgörande är inte nödvändigtvis fastighetens ekonomiska värde, utan dess geografiska läge och vilken tillgång den ger till omgivningen.
Gammal skola fick nej efter obesvarade frågor
Ett annat exempel gäller en tidigare skola i Svartå i Raseborg.
Ett kanadensiskt ägt företag ville köpa fastigheten för konst- och utbildningsverksamhet. Byggnaden låg nära riksväg 25 och järnvägen mellan Hangö och Hyvinge, två viktiga transportförbindelser i södra Finland.
Försvarsministeriet begärde kompletterande information om den planerade verksamheten. När uppgifterna inte lämnades fick köpet avslag.
Det visar ytterligare en funktion hos tillståndssystemet: myndigheterna behöver inte vänta tills en konkret säkerhetshotande handling har inträffat.
Om köparen inte kan lämna tillräckliga uppgifter för att riskerna ska kunna bedömas kan affären stoppas redan vid prövningen.
Samtidigt innebär avslaget inte att den uppgivna konst- och utbildningsverksamheten bevisats vara en täckmantel för något annat.
Hotellaffären stoppades efter att köpet genomförts
Ett tredje fall gäller Hotell Tallukka i Asikkala.
Ett kinesiskt ägt finländskt företag hade i augusti 2025 köpt sex fastigheter för omkring 450 000 euro.
Området har betydelse för vattenförsörjningen till Helsingforsregionen. Försvarsministeriet ansåg att det inte fanns tillräcklig klarhet kring fastigheternas framtida användning och finansieringens ursprung.
I juni 2026 avslogs tillståndsansökan, trots att köpet redan hade genomförts.
Det är en viktig skillnad mot föreställningen att all finsk kontroll sker innan ett köpeavtal skrivs.
Tillstånd kan sökas efter överlåtelsen. Om myndigheterna säger nej och beslutet får laga kraft måste köparen som huvudregel överlåta fastigheten vidare inom sex månader.
Tallukka-fallet visar därför att Finland även kan ingripa mot ett redan genomfört förvärv.
Så fungerar Finlands kontroll av fastighetsköp
Finlands tillståndssystem infördes 2020 och gäller bland annat fastighetsköpare utanför EU och EES. Även företag inom EU/EES kan omfattas om aktörer utanför området har ett tillräckligt stort ägarinflytande.
Försvarsministeriet kan undersöka flera omständigheter:
- Fastighetens närhet till militära anläggningar, transportleder och annan viktig infrastruktur.
- Köparens identitet, ägarförhållanden och eventuella kopplingar till andra aktörer.
- Vad fastigheten ska användas till och om planerna framstår som trovärdiga.
- Hur förvärvet finansieras och om myndigheterna får tillräckliga uppgifter för sin prövning.
Bestämmelserna finns i den finska lagen om tillståndsplikt för vissa fastighetsförvärv.
Sedan juli 2025 har Finland dessutom särskilda begränsningar för bland andra ryska och belarusiska fastighetsköpare, med vissa undantag.
Systemet är förebyggande. Syftet är att kunna säga nej innan ett fastighetsinnehav riskerar att skada landets säkerhet, inte att varje köpare ska behöva misstänkas för ett redan begånget brott.
Forskare varnar för att bulvaner kan kringgå reglerna
Trots den omfattande kontrollen är systemet inte heltäckande.
Kari Liuhto, professor i underrättelseforskning vid Finlands försvarshögskola, framhåller i SVT:s rapportering att reglerna har en viktig förebyggande funktion. Samtidigt varnar han för att underrättelseaktörer kan använda mellanhänder för att kringgå kontrollen.
Problemet är att den som formellt köper en fastighet inte alltid behöver vara den som ytterst kontrollerar den.
Ägande genom bolag, överlåtelser av bolagsandelar och olika nyttjanderättsupplägg kan göra det svårare att identifiera vem som faktiskt har inflytande över en fastighet.
Tillståndsregler för direkta fastighetsköp fångar inte automatiskt alla sådana arrangemang.
Även fastigheter som redan ägs av utländska aktörer utgör en separat fråga. Ett system som begränsar nya förvärv förändrar inte automatiskt befintliga ägarförhållanden.
Liuhto betonar också att de allra flesta ryska fastighetsköp i Finland inte har något med underrättelseverksamhet att göra.
Skillnaden mot Sverige
Sverige saknar fortfarande en motsvarande generell säkerhetsprövning av utländska fastighetsförvärv.
En svensk utredning har föreslagit ett tillståndssystem, men det har ännu inte införts.
Skillnaden blir särskilt tydlig i de finska exemplen. Där har myndigheterna kunnat granska affärsplaner, begära information om ägarförhållanden och avslå köp med hänvisning till säkerhetsrisker.
I Sverige finns andra möjligheter att skydda säkerhetskänslig verksamhet och ingripa mot vissa fastighetsförhållanden, men inte samma generella förhandskontroll av köpare från länder utanför EU/EES.
Den svenska problematiken har också aktualiserats genom kartläggningen av 247 ryskägda fastigheter i Sverige.
De finska fallen visar vad en särskild tillståndsprövning faktiskt kan åstadkomma: misstänkta eller otillräckligt förklarade affärsupplägg kan granskas och stoppas innan en fastighet tas i bruk.
Men de visar också systemets gräns. Kontrollen är bara så effektiv som myndigheternas möjlighet att klarlägga vem som egentligen står bakom köpet och hur fastigheten kommer att användas.