USA:s centralbank kan behöva höja räntan igen om inflationen inte fortsätter ned. Det varnar Boston Fed-chefen Susan Collins för inför en avgörande vecka där ny PCE-inflation följs av Fed-chefen Kevin Warshs tal i Jackson Hole.
Fed har hållit styrräntan oförändrad på 3,50–3,75 procent, men diskussionen om nästa steg har förändrats snabbt.
Susan Collins, chef för Federal Reserve Bank of Boston, säger nu att en ytterligare åtstramning av penningpolitiken snart kan bli lämplig om den amerikanska inflationen inte visar en tydlig och varaktig nedgång.
Beskedet kommer bara dagen före nästa viktiga inflationssiffra och samtidigt som flera personer inom Federal Reserve redan har argumenterat för en högre ränta.
För svenska sparare kan utvecklingen få betydelse långt utanför USA. Amerikanska räntor påverkar bland annat börsvärderingar, dollarn, globala marknadsräntor och därmed utvecklingen i både USA-fonder och vanliga globalfonder.
Collins: Fed kan behöva strama åt igen
Susan Collins grundscenario är fortfarande att inflationen gradvis ska falla tillbaka.
Men hon anser inte att Federal Reserve kan utgå från att det sker automatiskt.
Om den fortsatta statistiken inte visar en varaktig inflationsnedgång kan det enligt Collins snart bli lämpligt att strama åt penningpolitiken ytterligare.
Det är en betydligt mer hökaktig signal än att bara säga att Fed följer inkommande statistik.
Fed funds-intervallet ligger sedan tidigare på 3,50–3,75 procent.
Vid räntemötet den 29 juli röstade en majoritet för att lämna räntan oförändrad. Tre röstande ledamöter, Beth Hammack, Neel Kashkari och Lorie Logan, ville däremot höja räntan med 0,25 procentenheter.
Protokollet från mötet visade också att många deltagare såg en risk för att ytterligare åtstramning skulle behövas om inflationen inte fortsätter nedåt.
Collins röstar inte i FOMC under 2026, men hennes besked förstärker bilden av att diskussionen inom Fed har flyttats.
Frågan är inte längre bara när nästa räntesänkning kan komma. En ny höjning finns åter tydligt på bordet.
Därför oroar inflationen fortfarande Fed
Den amerikanska inflationen ligger fortfarande för högt för Federal Reserves mål på 2 procent.
Collins pekar framför allt på flera risker som kan göra nedgången långsammare än väntat.
En är tullarna.
Högre importkostnader kan fortsätta slå igenom i konsumentpriserna och nya tullhöjningar kan förlänga effekten.
En annan är energipriserna. Den fortsatt pressade situationen kring Hormuzsundet innebär en risk för högre olje- och energipriser.
Collins lyfter dessutom de enorma investeringarna i artificiell intelligens och datacenter som en möjlig inflationsfaktor.
Den kraftiga efterfrågan på bland annat datorutrustning, chip, el, byggmaterial och annan infrastruktur kan bidra till prispress inom delar av ekonomin.
Det betyder inte att AI-investeringarna ensamma driver den amerikanska inflationen. Men inom Fed finns en växande diskussion om hur den exceptionella investeringsboomen påverkar både efterfrågan och priser.
Ny inflationssiffra kommer på onsdag
Det första stora testet kommer redan onsdagen den 26 augusti.
Då publiceras juli månads amerikanska PCE-inflation klockan 14.30 svensk tid.
PCE är särskilt viktig eftersom det är Federal Reserves föredragna inflationsmått.
Kärn-PCE, där bland annat energi och livsmedel räknas bort, väntas ligga kvar kring 3,3 procent i årstakt.
Det skulle fortfarande vara långt över Feds mål på 2 procent.
Siffran blir därför central för hela räntebilden.
Om inflationen överraskar nedåt stärks argumentet för att Fed kan ligga still och låta dagens räntenivå fortsätta bromsa ekonomin.
Om kärninflationen däremot biter sig fast runt 3,3 procent eller överraskar uppåt får Collins och de andra hökarna betydligt mer stöd för sin linje.
Kevin Warsh pressas på besked i Jackson Hole
Nästa stora hållpunkt kommer två dagar senare.
Federal Reserves ordförande Kevin Warsh väntas tala i samband med centralbankskonferensen i Jackson Hole på fredag den 28 augusti.
Det blir hans första Jackson Hole-framträdande som Fed-chef.
Talet kommer dessutom mindre än tre veckor före nästa räntemöte den 15–16 september.
Marknaden kommer därför att leta efter minsta signal om hur Warsh ser på inflationsrisken.
Den centrala frågan är om han närmar sig den grupp inom Fed som redan vill höja räntan eller om han fortfarande lägger större vikt vid en svagare arbetsmarknad och de tecken på lägre inflation som synts i annan statistik.
Det gör onsdagens PCE-siffra extra viktig.
Warsh kommer att kunna kommentera inflationen med färsk statistik bara två dagar gammal.
Marknaden tror fortfarande mest på oförändrad ränta
Trots den allt mer hökaktiga retoriken är en höjning i september fortfarande inte marknadens huvudscenario.
Under tisdagen låg prissättningen ungefär kring 40 procents sannolikhet för en räntehöjning vid septembermötet och omkring 60 procent för oförändrad ränta.
Det innebär samtidigt att höjningsrisken är långt ifrån obetydlig.
Amerikanska långräntor ligger dessutom redan på höga nivåer.
Den tioåriga statsobligationsräntan handlades under tisdagen kring 4,67 procent och den 30-åriga runt 5,2 procent.
Det är viktigt eftersom Fed inte måste göra hela åtstramningen genom sin egen styrränta.
När marknadsräntorna stiger blir bolån, företagsfinansiering och andra krediter dyrare även utan en ny höjning från centralbanken.
I praktiken kan alltså obligationsmarknaden redan göra en del av Feds arbete.
Läs också: Fed-räntan kan vara för låg – ny analys från SF Fed
Så påverkas svenska USA- och globalfonder
För svenska fondsparare kan en mer hökaktig Federal Reserve märkas snabbt.
Det gäller inte bara den som äger en ren USA-fond.
USA utgör omkring 72 procent av MSCI World, ett av de vanligaste jämförelseindexen för globalfonder. Informationsteknik står samtidigt för mer än en fjärdedel av indexet.
En vanlig svensk globalfond är därför i praktiken mycket beroende av vad som händer med amerikanska aktier, räntor och dollarn.
Högre räntor kan pressa teknikaktier
När marknadsräntorna stiger ökar avkastningskravet på aktier.
Det brukar vara särskilt kännbart för högt värderade tillväxt- och teknikbolag där en stor del av det förväntade värdet ligger långt fram i tiden.
Högre räntor gör dessa framtida vinster mindre värda i dagens pengar.
Det betyder inte att teknikaktier automatiskt faller om Fed höjer. Vinster, AI-investeringar och den underliggande konjunkturen spelar också stor roll.
Men allt annat lika är högre räntor en motvind för höga värderingar.
Dollarn kan ge svenska sparare en motvikt
Valutan kan samtidigt dra åt andra hållet.
Om högre amerikanska räntor stärker dollarn ökar värdet i kronor på amerikanska aktier för en svensk sparare som äger en fond utan valutasäkring.
Ett börsfall i USA kan därför delvis mildras av att dollarn samtidigt stiger mot kronan.
Men sambandet är inte självklart.
Dollarn har under 2026 även påverkats av oro kring amerikanska statsfinanser och den stora obligationsmarknaden.
USD/SEK handlades den 25 augusti kring 9,50 kronor.
Svenska fondsparare bör därför inte utgå från att en hökaktig Fed automatiskt innebär en starkare dollar.
Räntefonder påverkas också
Även räntefonder påverkas när marknadsräntorna rör sig.
När räntorna stiger sjunker normalt värdet på redan utgivna obligationer med lägre kuponger.
Effekten är störst för obligationer med lång löptid.
Samtidigt innebär högre räntor att nya obligationer kan köpas till högre löpande avkastning.
För den långsiktige räntespararen är därför stigande räntor inte enbart negativt.
Läs också: USA:s 30-årsränta högst på 19 år – därför stiger den
Tre saker avgör vad Fed gör nu
Det amerikanska ränteläget har på kort tid blivit betydligt mer öppet.
Tre saker blir särskilt viktiga:
- PCE-inflationen den 26 augusti. En fortsatt kärninflation kring 3,3 procent skulle stärka hökarna.
- Kevin Warshs tal i Jackson Hole den 28 augusti. Marknaden vill veta hur nära Fed-chefen själv står dem som redan vill höja.
- Utvecklingen på arbetsmarknaden. En tydlig försvagning av jobben skulle göra det betydligt svårare för Fed att höja även om inflationen fortfarande ligger för högt.
Det är just den konflikten som gör höstens räntemöten svåra.
Fed vill få ned inflationen till 2 procent utan att samtidigt bromsa ekonomin så hårt att arbetsmarknaden faller kraftigt.
Läs också: USA:s ekonomi skickar varningssignaler – jobben faller men Wall Street stiger
Susan Collins nya besked visar samtidigt att tålamodet inte är obegränsat.
Om inflationen fortsätter att bita sig fast kan nästa stora Fed-besked därför bli en höjning, inte den sänkning som marknaden under lång tid väntade på.