En familjehemspappa döms till sex år och sex månaders fängelse för sju våldtäkter mot en tonårsflicka som var placerad hos honom. Flickan slog själv larm om övergreppen men blev kvar i familjehemmet i ytterligare 51 dagar. Norrköpings tingsrätt meddelade domen på måndagen. Samtidigt fortsätter granskningen av Sundsvalls kommuns hantering.

Familjehemspappan döms för sju våldtäkter

Mannen, som är i 50-årsåldern, döms för sju fall av våldtäkt mot barn och ett fall av sexuellt ofredande. Samtliga brott riktades mot en tonårsflicka som placerats i hans familjehem genom Sundsvalls kommun.

Åklagaren hade yrkat på tolv års fängelse, men Norrköpings tingsrätt bestämde påföljden till sex år och sex månader.

Den avgörande skillnaden är att domstolen inte bedömer våldtäkterna som grova, vilket åklagaren hade gjort.

Tingsrätten anser att mannen utnyttjat flickans förtroende och sin ställning som familjehemspappa. Det är en försvårande omständighet, men enligt domstolen är förutsättningarna för att rubricera gärningarna som grov våldtäkt mot barn inte uppfyllda.

Mannen har förnekat brott.

Därför blev straffet lägre än åklagaren ville

En central del i tingsrättens bedömning är att mannen inte använde våld eller hot i samband med övergreppen.

Det innebär inte att våld eller hot krävs för en fällande dom. Våldtäkt mot barn kan föreligga även utan sådana inslag.

Domstolen skiljer däremot mellan brottets grundläggande rubricering och de särskilda omständigheter som kan göra det grovt. Trots att mannen döms för samtliga sju våldtäkter blir straffet därför betydligt kortare än åklagarens yrkande.

Flickans egna ljudinspelningar har haft stor betydelse för bevisningen. Hon dokumenterade själv ett av övergreppen, vilket blev en viktig del av utredningen mot mannen.

Varför döms mannen för våldtäkt mot barn när flickan var 17 år?

Flickan var 17 år när övergreppen inträffade. Att brotten ändå rubriceras som våldtäkt mot barn beror på de särskilda regler som gäller när en vuxen har ansvar för ett barn genom exempelvis en myndighetsplacering.

Enligt brottsbalken kan bestämmelsen om våldtäkt mot barn även omfatta ungdomar mellan 15 och 17 år när gärningspersonen ansvarar för deras vård eller tillsyn genom ett myndighetsbeslut.

Mannen hade ett sådant ansvar genom flickans placering i familjehemmet. Hennes beroendeställning gentemot honom är därför central både för brottsrubriceringen och för bedömningen av hans agerande.

Flickan slog larm men blev kvar i familjehemmet

Fallet har väckt uppmärksamhet även på grund av hur socialtjänsten hanterade flickans uppgifter innan mannen greps.

Enligt Sveriges Radios granskning berättade flickan redan i slutet av mars om sexuella närmanden från familjehemspappan.

Trots uppgifterna blev hon kvar i familjehemmet. Det dröjde sammanlagt 51 dagar från det första larmet innan hon flyttades.

Under perioden kom ytterligare orosanmälningar och signaler från både skolan och barn- och ungdomspsykiatrin.

Enligt uppgifter ur polisförhör som P4 Västernorrland tagit del av bedömde socialtjänsten inledningsvis att flickan hade missförstått familjehemspappans beteende.

Först efter att flickan själv dokumenterat ett övergrepp i maj greps mannen.

Händelseförloppet har väckt frågor om varför de tidigare varningssignalerna inte ledde till ett snabbare ingripande.

Flickan avled efter en ny placering

Efter att mannen gripits flyttades flickan till ett HVB-hem i en annan del av Sverige. Placeringen skedde mot hennes vilja.

Nio dagar senare tog flickan sitt liv.

Dödsfallet är en del av det händelseförlopp som uppmärksammats i granskningen, men det går inte att utifrån de redovisade uppgifterna slå fast något direkt orsakssamband mellan socialtjänstens enskilda beslut och hennes död.

Sundsvalls kommun granskas av Ivo

Sundsvalls kommun har själv anmält sin hantering av ärendet till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Kommunens egen genomgång har visat brister i kommunikationen, informationshanteringen och vissa rutiner. Även behovet av förbättrade riskbedömningar har lyfts fram.

Förvaltningsdirektören Johan Vikström har tidigare pekat på vikten av att socialtjänsten kan hantera nya och motstridiga uppgifter bättre, särskilt när informationen handlar om ett barns säkerhet.

Kommunens ansvar för flickan upphörde inte när hon placerades i ett familjehem. Den ansvariga socialnämnden skulle fortfarande följa upp placeringen och säkerställa att hon fick en trygg och lämplig vård.

Det är också en viktig skillnad mellan mannens straffrättsliga ansvar och kommunens ansvar för hur placeringen följdes upp.

Måndagens dom gäller mannens brott. Frågan om brister i myndighetsutövningen hanteras separat.

Ivo:s granskning var fortfarande pågående enligt de senast bekräftade uppgifterna. Något slutligt tillsynsbeslut har inte kunnat fastställas.

Nya regler för familjehem förbereds

Fallet aktualiserar samtidigt en större diskussion om hur kommunerna kontrollerar familjehem och följer upp placerade barns situation.

Regeringen gav i juli 2026 Ivo i uppdrag att förbereda införandet av tillståndsplikt och ett nationellt register över familjehem och jourhem.

Tanken är att stärka kontrollen av vilka personer och hem som får ta emot placerade barn. Ett gemensamt register skulle också ge kommunerna bättre förutsättningar att kontrollera familjehemmens lämplighet.

Enligt regeringens uppdrag till Ivo ska myndigheten redovisa sitt arbete senast den 29 januari 2027.

Förändringarna är ännu inte införda.

Förslagen har även mött invändningar. Bland annat har Sveriges Kommuner och Regioner varnat för att mer omfattande tillståndsprocesser skulle kunna förvärra bristen på familjehem och göra det svårare att ordna placeringar i tid.

Kontroller räcker inte om barnens larm ignoreras

Den aktuella domen visar samtidigt att kontrollen före en placering bara är en del av säkerhetsarbetet.

Även ett familjehem som tidigare bedömts vara lämpligt måste kunna granskas på nytt när ett placerat barn berättar om missförhållanden.

Kommunernas ansvar omfattar därför både att välja lämpliga familjehem och att reagera när barn, skolpersonal eller vården lämnar uppgifter som tyder på att en placering inte längre är trygg.

I det här fallet fanns upprepade varningssignaler innan mannen greps. Flickan behövde till slut själv dokumentera ett övergrepp för att uppgifterna skulle leda vidare till ett polisiärt ingripande.

Domen kan överklagas

Domen från Norrköpings tingsrätt meddelades måndagen den 26 oktober 2026.

Både åklagaren och den dömde mannen har möjlighet att överklaga avgörandet till hovrätten. Sista dag för överklagande är den 16 november.

Parallellt återstår frågan om vilka slutsatser Ivo drar av Sundsvalls kommuns hantering och om granskningen leder till ytterligare krav på förändrade rutiner.