Belysningskoncernen Fagerhult redovisar ett tungt tredje kvartal. Orderingången minskade organiskt med 13,8 procent och det justerade rörelseresultatet föll med omkring en fjärdedel. Trots omfattande kostnadsbesparingar fortsätter den svaga efterfrågan att pressa lönsamheten. Även kassaflödet har försämrats kraftigt.

Fagerhult Group möter en fortsatt svag europeisk marknad för nybyggnation och större belysningsprojekt. Det framgår av bolagets delårsrapport som presenterades onsdagen den 28 oktober.

Orderingången uppgick till cirka 1,7 miljarder kronor, jämfört med 1,95 miljarder under motsvarande kvartal förra året. Organiskt, alltså justerat för bland annat valutaeffekter och förvärv, var minskningen 13,8 procent.

Nettoomsättningen sjönk samtidigt till 1 859,6 miljoner kronor från 2 026,5 miljoner kronor.

Det justerade EBITA-resultatet minskade till 129,6 miljoner kronor, från 173,4 miljoner kronor. Marginalen försämrades från 8,6 till 7,0 procent.

Fagerhults rapport för tredje kvartalet 2026

Siffrorna visar att försämringen inte begränsas till orderingången. Även det redovisade rörelseresultatet och nettovinsten har fallit betydligt.

Svag efterfrågan på större byggprojekt

Orderingången minskade inom samtliga fyra affärsområden.

Särskilt tydligt var tappet inom Premium, där den organiska orderingången sjönk med 20,6 procent. Affärsområdet påverkas av låg aktivitet inom bland annat kontorsbyggnader, utbildningsmiljöer och större nybyggnadsprojekt i Europa.

Även Infrastructure redovisade ett kraftigt orderingångsfall på 28,6 procent organiskt.

Samtidigt finns delar av marknaden som utvecklas bättre. Renoveringsprojekt, offentlig infrastruktur och datacenter visar relativt stark efterfrågan.

Infrastructure lyckades exempelvis öka sin omsättning med 3 procent under kvartalet trots den betydligt svagare orderingången.

Skillnaden är viktig: försäljningen under ett enskilt kvartal kan fortfarande stödjas av tidigare beställningar, även när inflödet av nya projekt bromsar in.

Besparingar på 51 miljoner räckte inte

Fagerhult har arbetat med att minska sina kostnader för att möta den svagare marknaden.

Under tredje kvartalet var kostnaderna 51 miljoner kronor lägre än ett år tidigare. Av detta kom 25 miljoner kronor från koncernens besparingsprogram på totalt 100 miljoner kronor.

Men lägre försäljningsvolymer och ökade materialkostnader i förhållande till försäljningen motverkade förbättringarna.

Den justerade bruttomarginalen sjönk från 39,0 till 35,4 procent.

Bolaget fortsätter därför sin omstrukturering. En av de planerade åtgärderna är att avveckla produktionen inom LTS i Tyskland och flytta verksamhet till befintliga anläggningar i Sverige och Kina. Förändringen är ännu inte fullt genomförd och påverkas av fackliga förhandlingar.

Nettovinsten faller ännu kraftigare

Det är viktigt att skilja Fagerhults justerade resultatmått från den redovisade vinsten.

Justerad EBITA, det resultatmått som bolaget använder för att beskriva lönsamheten före vissa poster, uppgick till 129,6 miljoner kronor.

Det redovisade rörelseresultatet var däremot 93,8 miljoner kronor.

Efter finansnetto och skatt återstod endast 8,2 miljoner kronor i vinst, jämfört med 85,6 miljoner kronor samma kvartal 2025.

Finansnettot försämrades från minus 22,4 till minus 66,1 miljoner kronor.

Rapporten innehåller dessutom en positiv redovisningseffekt på 29,7 miljoner kronor efter att en villkorad tilläggsköpeskilling för Capelon omvärderats. Bakgrunden är att bolaget inte längre bedömer att vissa finansiella prestationsmål kommer att nås.

Posten ingår i bolagets EBITA före jämförelsestörande poster, men innebär inte att motsvarande pengar har kommit in genom ökad försäljning.

Det understryker varför den justerade lönsamheten, den redovisade vinsten och kassaflödet behöver bedömas var för sig.

Negativt kassaflöde ökar pressen

En annan svag punkt i rapporten är kassaflödet.

Kassaflödet från den löpande verksamheten blev minus 62,3 miljoner kronor under kvartalet, jämfört med plus 207,5 miljoner kronor ett år tidigare.

Försämringen beror bland annat på det lägre rörelseresultatet och att mer kapital binds i varulager och kundfordringar.

Under årets första nio månader uppgick det operativa kassaflödet till minus 231,7 miljoner kronor, mot plus 395,4 miljoner kronor under motsvarande period 2025.

Samtidigt uppgick nettoskulden vid septemberutgången till 3 427 miljoner kronor.

Ett svagt kassaflöde blir särskilt betydelsefullt när bolaget samtidigt behöver finansiera omstruktureringar och anpassa verksamheten till en fortsatt osäker marknad.

Fortsatt osäkert inför fjärde kvartalet

Vd Bodil Sonesson beskriver marknadsläget som fortsatt komplicerat. Fagerhult fortsätter att genomföra besparingar och prioritera områden där efterfrågan bedöms ha bättre förutsättningar att växa.

Datacenter är ett sådant område där koncernen ser möjligheter och har vunnit nya projekt.

Men det finns ännu inget tydligt besked om när den bredare efterfrågan ska återhämta sig. Bolaget lämnar inte heller någon kvantifierad resultatprognos för årets sista kvartal.

Den avgörande frågan framåt blir därför om kostnadsbesparingarna kan stabilisera lönsamheten samtidigt som Fagerhult försöker vända den fallande orderingången.

Den som följer fler börsbolags resultat under hösten hittar publiceringsdatumen i Hurbras rapportkalender för tredje kvartalet 2026.

Fagerhults fullständiga siffror finns i bolagets delårsrapport för januari–september 2026.