Antalet anmälda bilskador efter kollisioner med vildsvin har ökat med 43 procent på åtta år, visar en ny kartläggning från Folksam. Samtidigt har älgkollisionerna minskat kraftigt i försäkringsbolagets statistik. Men när det gäller risken för allvarliga personskador är älgen fortfarande ett betydligt större hot.

Vildsvinen har blivit ett allt större problem för svenska bilägare. Enligt Folksams kartläggning, som presenterades den 28 oktober, ökade antalet anmälda bilskador efter vildsvinskollisioner från 638 under 2018 till 915 under 2025.

Det motsvarar en ökning på drygt 43 procent.

För älgolyckorna är utvecklingen den motsatta. Antalet skadeanmälningar minskade från 947 till 543 under samma period, en nedgång med närmare 43 procent.

Siffrorna visar dock bara utvecklingen bland Folksams försäkrade kunder. De beskriver inte alla viltolyckor i Sverige och innebär inte automatiskt att risken för en enskild förare har förändrats lika mycket.

Rådjur vanligast – vildsvin på andra plats

Rådjuret är fortfarande det djur som orsakar flest anmälda bilskador hos Folksam. Under 2025 registrerade försäkringsbolaget följande antal skadeärenden för de fyra vanligaste djurslagen:

Vildsvinen ligger därmed på andra plats i Folksams material, före älgen.

Utvecklingen speglar en långsiktig förändring i skadebilden, men antalet anmälningar påverkas också av hur många fordon bolaget försäkrar och vilka kunder som ingår i underlaget. Utifrån siffrorna går det därför inte att beräkna hur mycket den genomsnittliga bilistens risk har ökat.

Nationell statistik visar ett annat läge under 2026

Att vildsvinsolyckorna ökat över flera år får stöd av nationell statistik.

I en sammanställning från Nationella viltolycksrådet, som Länsförsäkringar presenterade i september 2026, registrerades 9 759 vildsvinsolyckor under 2025. Motsvarande antal 2021 var 5 454.

Det innebär en ökning med omkring 79 procent på fyra år. Under 2025 redovisades också 49 168 rådjursolyckor och 5 582 älgolyckor i samma sammanställning.

Men den senaste jämförbara statistiken för 2026 visar att utvecklingen inte fortsätter likadant för alla djurslag.

De nationella siffrorna visar alltså att vildsvinsolyckorna minskade under årets sju första månader jämfört med motsvarande period 2025, medan älgolyckorna ökade.

Det finns ingen motsättning i detta. Folksams undersökning jämför skadeanmälningar mellan 2018 och 2025, medan den nationella jämförelsen gäller rapporterade olyckor under två kortare perioder. Dessutom bygger statistiken på olika urval och registreringsmetoder.

De nationella siffrorna för 2026 är preliminära. Ett slutligt helårsresultat finns ännu inte.

Älgkollisioner innebär större risk för svåra skador

Att vildsvin blivit vanligare i Folksams skadeanmälningar betyder inte att de orsakar de farligaste olyckorna.

Älgkollisioner är särskilt allvarliga eftersom älgens stora kropp befinner sig högt ovanför vägbanan. Vid en kollision kan kroppen träffa vindrutan och takpartiet i stället för bilens främre krockzoner.

Det kan leda till att delar av bilen trycks in mot förare och passagerare.

Vildsvin är betydligt lägre och träffar oftare bilens front. Även sådana kollisioner kan orsaka omfattande fordonsskador och personskador, men olycksmekanismen skiljer sig från en älgkollision.

Trafikanalys har i en genomgång av viltolyckor under 2015–2025 konstaterat att personskaderisken är särskilt hög i områden där älgolyckorna utgör en större andel av kollisionerna. Risken är högst i de fyra nordligaste länen.

Myndigheten pekar samtidigt på att vildsvinsolyckor kan bidra till en högre personskaderisk i delar av södra Sverige.

Enligt Trafikanalys omkom fem personer i svenska vägtrafikolyckor där vilt var inblandat under 2025. Året före var antalet två.

Det handlar om relativt få dödsfall jämfört med de tiotusentals viltolyckor som rapporteras varje år. Skillnaden mellan de två åren räcker inte heller för att fastställa någon långsiktig utveckling av dödsolyckorna.

Mörkret gör hösten särskilt riskfylld

Oktober och november hör till de månader då flest viltolyckor inträffar i Sverige. Under hösten sammanfaller ökad djuraktivitet med allt fler mörka timmar i trafiken.

Folksam uppger att omkring sju av tio älgkollisioner inträffar i mörker.

För bilister innebär det att uppmärksamheten behöver vara särskilt hög i gryning och skymning, längs skogskanter och på vägar där det saknas viltstängsel.

Det är inte bara de stora djuren som innebär en fara. Även ett mindre djur på vägen kan orsaka en allvarlig olycka om föraren gör en kraftig undanmanöver och förlorar kontrollen över bilen.

Hurbra har tidigare förklarat varför viltolyckorna blir fler under hösten och vilka faktorer som gör vissa situationer särskilt riskfyllda.

Så ska du agera när ett djur dyker upp

Det viktigaste vid ett plötsligt djurmöte är att sänka hastigheten och försöka behålla kontrollen över bilen.

Folksams trafiksäkerhetsforskare Anders Ydenius betonar vikten av kraftig inbromsning. En panikartad undanmanöver kan i vissa situationer få allvarligare konsekvenser än själva djurkollisionen.

Den som kör på exempelvis ett rådjur, vildsvin eller en älg måste också anmäla händelsen till polisen via 112 och märka ut olycksplatsen. Det gäller även om djuret springer därifrån och bilen inte fått några synliga skador.

Ett skadat djur ska inte eftersökas på egen hand.

I Hurbra:s guide om vad du ska göra efter en viltolycka finns en genomgång av anmälningsplikten och hur olycksplatsen ska markeras.

Folksams nya siffror visar att vildsvinskollisioner blivit ett större inslag i försäkringsbolagets skadeärenden. Men för bilisten är det viktigt att skilja mellan vilka djur som oftast blir påkörda och vilka kollisioner som riskerar att få de allvarligaste följderna. Där är älgen fortfarande särskilt farlig.