Industrin i euroområdet växer i den snabbaste takten på över fyra år. Nya order och export tar fart och investeringar i bland annat AI och försvarsutrustning hjälper till att driva uppgången. Men samtidigt ökar kostnaderna igen, vilket kan göra ECB:s räntebeslut betydligt svårare.
Eurozonens industri-PMI steg till 52,9 i september, från 52,7 i augusti. Det är den högsta nivån sedan maj 2022 och dessutom något starkare än det preliminära septemberutfallet på 52,7.
Ett PMI över 50 innebär att industrin växer.
Bakom huvudsiffran finns flera tecken på att återhämtningen har blivit starkare. Produktionen ökade, företagen fick fler nya order och exportorderingången förbättrades tydligt.
Samtidigt stiger både företagens inköpskostnader och priserna som industrin tar ut av kunderna.
Det är just den kombinationen som gör septemberrapporten särskilt intressant: Europa får den starkare industri som länge har efterfrågats, men samtidigt ökar risken för ett mer långvarigt inflationstryck.
Nya order ökar snabbast sedan början av 2022
Produktionsindexet inom eurozonens industri steg till 53,6, den högsta nivån på 55 månader.
Även orderingången förbättrades ordentligt. Nya order ökade i den snabbaste takten sedan början av 2022, medan exportorderingången hade sin starkaste utveckling på mer än fyra och ett halvt år.
Företagens framtidstro nådde samtidigt den högsta nivån sedan februari.
Även arbetsmarknaden visar tecken på förbättring. Efter flera år där industriföretagen minskat sina personalstyrkor upphörde nedgången under sommaren och i september ökade sysselsättningen försiktigt.
Det betyder inte att euroområdet befinner sig i någon ny industriboom. Men jämfört med de senaste årens svaga utveckling är septemberutfallet ett tydligt trendbrott.
AI och försvar driver investeringarna
Den starkaste delen av industrin finns inom investeringsvaror.
Produktionen av bland annat maskiner och utrustning ökade i den snabbaste takten sedan återhämtningen efter pandemin.
Enligt S&P Global finns en tydlig efterfrågan kopplad till investeringar i AI, datainfrastruktur och försvarsutrustning.
Det är en viktig detalj eftersom utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika delar av ekonomin.
Företag och offentlig sektor investerar mer, samtidigt som efterfrågan på konsumentvaror fortfarande är svag. Hushållen är fortsatt pressade av de höga levnadskostnaderna och någon bred konsumtionsledd industriboost syns därför ännu inte.
Tyskland håller sig över 50
Utvecklingen skiljer sig också mellan euroländerna.
| Land | Industri-PMI i september |
|---|---|
| Nederländerna | 55,6 |
| Tyskland | 53,9 |
| Spanien | 51,0 |
| Frankrike | 50,6 |
| Italien | 50,4 |
Nederländerna hade den klart starkaste utvecklingen bland de större industriländerna. PMI steg från 53,8 till 55,6 och produktionen ökade i den snabbaste takten sedan början av 2022.
Även Tyskland, Europas största industriekonomi, ligger tydligt på tillväxtsidan med ett PMI på 53,9.
Den tyska produktionen ökade för nionde månaden i rad samtidigt som nya order steg för fjärde månaden. Exportbeställningarna ökade från kunder i såväl Asien som Europa och USA.
Det innebär en tydlig förbättring jämfört med den svaga utveckling som präglat tysk industri tidigare under året. I juli föll exempelvis industriproduktionen kraftigt, något vi tidigare skrivit om i vår genomgång av nedgången i den tyska industrin.
Frankrike ger en mer blandad bild. PMI ligger över 50, men nya order har samtidigt fallit fem månader i följd.
Spanien och Italien tog sig båda tillbaka över 50-strecket i september, men även där finns svagheter under ytan.
Priserna börjar stiga snabbare igen
Den stora varningssignalen i rapporten är priserna.
Industrins inköpskostnader steg snabbare i september samtidigt som företagen också höjde sina försäljningspriser mer.
I Tyskland nådde ökningen i insatskostnader den högsta nivån sedan juni. Även i Spanien steg kostnadstrycket tydligt.
Det kommer samtidigt som inflationen åter har börjat röra sig uppåt i flera stora euroländer.
För ECB innebär det ett besvärligt läge.
En starkare industrikonjunktur minskar behovet av att stimulera ekonomin med låga räntor. Om den starkare efterfrågan samtidigt kombineras med snabbare prisökningar ökar dessutom argumenten för en fortsatt stram penningpolitik.
Ny press på ECB
ECB höjde sina styrräntor den 10 september. Depositionsräntan ligger därefter på 2,50 procent, medan refinansieringsräntan är 2,65 procent.
Bakom höjningen fanns framför allt ett nytt inflationstryck från energipriserna.
Du kan läsa mer om bakgrunden i vår artikel om varför ECB höjde räntan till 2,5 procent.
Efter de nya industrisiffrorna prissätter finansmarknaden ytterligare räntehöjningar fram till mitten av 2027.
Det ska inte tolkas som att dessa höjningar är beslutade. ECB fortsätter att bedöma inkommande ekonomisk statistik inför varje enskilt möte.
Nästa räntebesked kommer den 29 oktober.
Septemberrapporten förändrar däremot förutsättningarna. En industrisektor som växer snabbare samtidigt som priserna stiger ger ECB mindre anledning att snabbt lätta på penningpolitiken.
Så påverkas svenska exportbolag
För Sverige är den starkare europeiska industrin särskilt viktig.
Tyskland är Sveriges största marknad för varuexport. Under januari till juli 2026 gick 10,4 procent av den svenska varuexporten till Tyskland.
Nederländerna stod samtidigt för 5,8 procent, Frankrike för 3,8 procent och Italien för 3,0 procent.
Ännu viktigare är vad Sverige faktiskt exporterar.
Maskiner och transportmedel står för omkring 42 procent av den svenska varuexporten. Industrimaskiner och vägfordon hör till de allra största produktgrupperna.
Det betyder att en starkare europeisk investeringskonjunktur kan vara positiv för svenska verkstads- och industriföretag.
Bolag som Atlas Copco, Sandvik, SKF, Volvo och Epiroc har verksamheter som på olika sätt påverkas av investeringsnivån hos europeiska industrikunder.
Septemberrapporten innebär förstås inte automatiskt högre vinster eller stigande aktiekurser för dessa bolag. Men efterfrågemiljön ser bättre ut när europeiska företag investerar mer och orderingången inom industrin växer.
Starkare tillväxt – men också högre räntor
För svensk ekonomi finns därför två motverkande krafter i den nya PMI-rapporten.
Den starkare europeiska industrin kan ge mer efterfrågan på svenska maskiner, fordon, komponenter och andra exportvaror.
Samtidigt kan högre inflation i euroområdet få ECB att hålla räntorna höga längre eller fortsätta höja dem. Det kan bidra till högre marknadsräntor och dyrare finansiering även utanför euroområdet.
Den stora frågan under hösten blir därför om den nya europeiska investeringsboomen är stark nog att fortsätta även om energipriser och räntor förblir höga.
September ger åtminstone ett tydligt besked: euroindustrin har fått betydligt mer fart än den hade för bara några månader sedan.