Europas börser brottas med tulloro, dyr energi och hård kinesisk konkurrens. Ändå ser både Goldman Sachs och BNP Paribas möjligheter på en marknad där värderingarna fortfarande ligger klart under USA:s. För svenska småsparare är frågan extra relevant – en vanlig globalfond innebär redan en mycket tung exponering mot amerikanska aktier.

Det gamla argumentet mot Europa är välkänt. USA har världens största teknikbolag, högre tillväxt och den starkaste positionen inom AI. Europa har i stället fått hantera svagare ekonomisk utveckling, höga energikostnader, stora investeringsbehov och en allt tuffare konkurrens från kinesiska bolag.

Goldman Sachs menar att bilden har blivit för ensidig.

Bankens resonemang är inte att problemen har försvunnit. I stället är poängen att investerare riskerar att behandla svagheterna i vissa branscher som om de gällde hela den europeiska aktiemarknaden.

Samtidigt har vinsterna utvecklats bättre än många räknat med och kapital har åter börjat söka sig till Europa.

Europa är fortfarande betydligt billigare än USA

En av de tydligaste skillnaderna finns i värderingarna.

Vid utgången av juli handlades MSCI Europe till omkring 15 gånger den förväntade vinsten. För MSCI USA var motsvarande värdering drygt 20 gånger vinsten.

Det innebär att europeiska aktier värderades ungefär en fjärdedel lägre än amerikanska.

Det betyder däremot inte automatiskt att Europa är billigt i ett historiskt perspektiv. Goldman Sachs har själv betonat att europeiska aktier inte längre befinner sig på några extremt låga absoluta värderingar.

Rabatten mot USA är däremot fortfarande stor.

En del av USA:s värderingspremie är dessutom fullt logisk. Amerikanska bolag har haft betydligt starkare vinsttillväxt och marknaden innehåller bolag som Nvidia, Microsoft och andra globala teknikjättar.

Fyndcaset i Europa bygger därför snarare på att skillnaden i värdering kan vara större än skillnaden i framtidsutsikter motiverar.

Bankerna visar vad som kan hända när bilden förändras

Europas banker är kanske det tydligaste exemplet på hur snabbt en impopulär sektor kan förändras.

Efter många år med extremt låga och negativa räntor har högre räntor gett bankerna helt andra möjligheter att tjäna pengar. Sedan våren 2023 har eurozonens bankaktier stigit dramatiskt.

Goldman Sachs använder utvecklingen som ett argument mot föreställningen att Europa saknar bolag som kan leverera mycket hög avkastning.

Det handlar bara om andra typer av bolag än på den amerikanska börsen.

BNP Paribas ser också fortsatt potential i banksektorn. Stark utlåning, högre räntenivåer, handelsintäkter och möjligheten att använda AI för att effektivisera verksamheten kan fortsätta stödja lönsamheten.

Samtidigt är bankerna inte längre det självklara lågprisfynd de var innan uppgången. En stor del av omvärderingen har redan skett.

Industri, försvar och kraftbolag sticker ut

Goldman Sachs lyfter flera andra områden där Europas sammansättning kan bli en styrka i stället för en svaghet.

Industri och försvar gynnas av mycket stora europeiska investeringar i försvarskapacitet, energisystem och infrastruktur. Det är investeringar som sannolikt sträcker sig över många år och kan skapa långvarig efterfrågan för europeiska företag.

Kraftbolag och förnybar energi är ett annat område.

Utbyggnaden av datacenter, AI och elektrifieringen av ekonomin kräver betydligt mer el samtidigt som Europa försöker minska sitt beroende av importerad energi.

Även europeisk teknik kan vara intressant. Europa saknar USA:s breda skara av teknikjättar men har världsledande bolag inom bland annat halvledarutrustning och avancerad industri.

I en analys av europeiska aktier pekar Goldman Sachs bland annat ut banker, industri, telekom, kraftbolag, energi, försvar, flyg och delar av tekniksektorn som strukturellt intressanta områden.

Bilsektorn är fyndlägets stora högriskcase

Den europeiska bilindustrin är betydligt svårare.

Kinesiska tillverkare har flyttat fram sina positioner snabbt, samtidigt som europeiska bilmärken tvingats investera enorma summor i elektrifiering och ny teknik.

Prispress, svag utveckling på den kinesiska marknaden och tullar har gjort sektorn till en av Europas mest ifrågasatta.

Därför ska bilaktier inte ses som ett enkelt fynd bara för att kurserna har pressats.

BNP Paribas har tidigare varit tydligt försiktigt inställt till sektorn. Samtidigt finns ett långsiktigt konträrt argument: europeiska industribolag behöver inte utveckla världens bästa AI-modeller för att dra nytta av AI.

Om tekniken kan användas för billigare produktutveckling, effektivare fabriker och lägre kostnader kan även hårt pressade branscher som bilindustrin förändras.

Det gör sektorn potentiellt intressant på längre sikt – men också betydligt mer riskfylld än exempelvis banker och delar av industrin.

Energirisken är fortfarande verklig

Det finns också goda skäl till att Europa handlas billigare än USA.

Kontinenten är betydligt mer känslig för energipriser. Nya störningar i energiförsörjningen kan snabbt slå mot industrin, hushållen, inflationen och räntorna.

Kinesisk konkurrens är ett annat verkligt problem, framför allt för bilbolag och vissa industriföretag.

Goldmans argument är därför inte att marknaden har fel om riskerna.

Frågan är snarare om samma riskrabatt behöver appliceras på hela Europabörsen.

Europa har fortfarande globala marknadsledare inom exempelvis läkemedel, flygindustri, avancerad tillverkningsutrustning och finansiella tjänster.

Svenska sparare kan redan ha över 70 procent USA

För svenska småsparare blir diskussionen extra intressant eftersom många redan har mycket stora summor placerade i USA utan att aktivt ha valt det.

MSCI World, som ligger till grund för många globala indexfonder, består till mer än 70 procent av amerikanska aktier.

Den som äger en vanlig globalfond har alltså i praktiken en mycket stor USA-position.

Vi har tidigare gått igenom hur stor USA-andelen i en globalfond faktiskt kan vara. Den som dessutom kompletterar med en separat USA-fond kan få en ännu större koncentration mot samma marknad, något som också är viktigt när man jämför USA-fond med globalfond.

Det betyder inte att en svensk sparare bör sälja amerikanska aktier.

USA har fortfarande världens största och mest lönsamma teknikbolag och betydligt högre vinsttillväxt än Europa på många områden.

Men Europas börser erbjuder något annat.

Banker, industri, hälsovård, kraftbolag och försvar väger betydligt tyngre. Samtidigt är värderingarna lägre.

För en sparare vars portfölj redan domineras av amerikanska teknik- och tillväxtbolag kan europeiska aktier därför framför allt vara ett sätt att öka riskspridningen.

Det är också kärnan i det nya fyndresonemanget.

Europa behöver inte bli nästa USA för att vara intressant. Om marknaden redan har prisat in en stor del av problemen kan det räcka att utvecklingen blir mindre dålig än investerarna befarar.