EU-länderna har nått en kompromiss om sanktionerna mot Ryssland. De ryska miljardärerna Alisher Usmanov och Mikhail Fridman ska tas bort från sanktionslistan, samtidigt som sanktionerna mot nästan 3 000 andra personer och verksamheter förlängs i tre år. Uppgörelsen blev möjlig när Lettland slutade blockera beslutet och i stället lade ned sin röst.

Vid Reuters rapportering den 22 september återstod EU:s formella skriftliga förfarande. Det handlar därför om en politisk uppgörelse mellan medlemsländerna som ännu skulle omsättas i ett formellt beslut.

Kompromissen innebär en tydlig förändring av hur de individuella Rysslandssanktionerna hanteras. Hittills har listningarna behövt förnyas var sjätte månad. Nu får merparten av dem en löptid på tre år.

Därför kunde Lettland släppa fram uppgörelsen

EU:s sanktionsbeslut inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kräver enhällighet mellan medlemsländerna.

Det betyder däremot inte att samtliga länder måste rösta ja. En nedlagd röst hindrar inte ett beslut som kräver enhällighet.

Lettland kunde därför lämna sin tidigare blockerande position utan att aktivt ställa sig bakom avlistningen av Usmanov och Fridman. Det blev tillräckligt för att kompromissen skulle kunna gå vidare.

Skillnaden är viktig. Lettland har inte signalerat någon generell förändring i synen på sanktionerna mot Ryssland. Landet har tvärtom hört till de medlemsstater som drivit på för hård ekonomisk press mot Moskva.

Kompromissen ligger i stället i att två omstridda namn försvinner samtidigt som de övriga sanktionerna görs betydligt mer långvariga.

Alisher Usmanov har haft stora ekonomiska intressen

Alisher Usmanov är en av Rysslands mest kända miljardärer och har byggt upp stora tillgångar inom bland annat metall, gruvnäring, telekom och medier.

EU har motiverat hans tidigare listning med hans ställning som framstående rysk affärsman och med ekonomiska verksamheter som enligt rådet genererar betydande inkomster åt den ryska staten. EU har också pekat på vad man beskrivit som nära kopplingar till den ryska politiska ledningen.

Usmanov har bestridit grunderna för sanktionerna och drivit rättsliga processer i Europa.

Frankrike och Slovakien hörde till de länder som krävde att han skulle tas bort från listan. Frankrike har hänvisat till nationella säkerhetsintressen och önskemål från internationella partner.

Reuters har samtidigt rapporterat att diplomatiska källor kopplat den franska hållningen till påtryckningar från Azerbajdzjan i samband med frihetsberövade franska medborgare. Azerbajdzjan har förnekat den beskrivningen.

Fridmans sanktioner har redan prövats rättsligt

Mikhail Fridman är medgrundare till Alfa Group och har länge varit en betydande aktör inom den ryska bank- och företagssektorn.

EU har bland annat hänvisat till hans kopplingar till Alfa Group och till verksamheter som enligt unionen har ekonomiska relationer med den ryska staten och försvarssektorn.

Fridman har även han bestridit sanktionerna.

EU-domstolens tribunal upphävde 2024 hans listning för perioden februari 2022 till mars 2023. Domstolen ansåg då att rådet inte hade styrkt de åberopade grunderna tillräckligt.

EU behöll honom senare på sanktionslistan med uppdaterade motiveringar.

Den här gången har Luxemburg drivit frågan om att Fridman ska tas bort. Han har samtidigt inlett ett skiljeförfarande där han kräver omkring 16 miljarder dollar av Luxemburg.

Enligt Reuters argumenterade Luxemburg för att landets juridiska position gentemot Fridman skulle försvagas om EU valde att avlista Usmanov men inte honom.

Baltiska länder och Ukraina kritiserar undantagen

Avlistningarna har mött kritik, framför allt från Baltikum och Ukraina.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys har varnat för att utvecklingen kan skapa ett farligt prejudikat. Ukrainas premiärminister Sergii Koretskyi har argumenterat för att EU inte bör lätta på sanktionerna samtidigt som de ryska attackerna mot Ukraina fortsätter.

Kritikerna befarar att enskilda personer kan tas bort efter politiska, juridiska eller ekonomiska påtryckningar från medlemsländer.

Det är samtidigt bara ena sidan av kompromissen.

Nästan 3 000 andra personer och verksamheter får sina sanktioner förlängda i tre år. Det gör att samma lista inte behöver förhandlas om på nytt varje halvår och minskar antalet tillfällen då en medlemsstat kan använda en rutinmässig förlängning för att få igenom egna krav.

Sanktionerna innebär frysta tillgångar och reseförbud

EU:s individuella Rysslandssanktioner riktas mot personer och verksamheter som unionen anser har kopplingar till Rysslands krig mot Ukraina eller till verksamheter som stöder eller finansierar den ryska staten.

För privatpersoner kan åtgärderna bland annat innebära frysta tillgångar och förbud mot att resa in i eller genom EU. För företag och andra organisationer innebär sanktionerna bland annat att tillgångar inom unionen fryses.

Den aktuella och officiella översikten över EU:s sanktioner mot Ryssland finns hos Europeiska unionens råd.

Kompromissen kommer samtidigt som västländerna fortsätter att justera den ekonomiska pressen på Moskva. USA har nyligen också fattat nya beslut om Rysslandssanktioner, vilket vi har gått igenom i artikeln om de amerikanska Rysslandssanktionerna.

För EU innebär uppgörelsen den här gången två saker samtidigt: Usmanov och Fridman lämnar listan om det formella beslutet går igenom, medan huvuddelen av sanktionssystemet får en betydligt längre giltighetstid.