EU förbereder en kraftig utvidgning av sanktionerna mot Ryssland. Utrikeschefen Kaja Kallas säger att hon i höst vill lägga fram den mest långtgående nya sanktionslistningen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina började. Om förslaget går igenom ska antalet sanktionerade ryska aktörer öka med omkring en tredjedel.

Beskedet kommer bara några veckor efter att EU antog sitt 21:a sanktionspaket mot Ryssland. Då skärptes trycket bland annat mot banker, kryptotjänster, oljehandel och den ryska skuggflottan.

Nu förbereder Bryssel alltså nästa steg.

Kallas vill utöka sanktionslistan kraftigt

Kaja Kallas uppger att förslaget ska läggas fram under hösten och beskriver det som den mest långtgående sanktionslistningen mot Ryssland sedan kriget började.

Det handlar framför allt om att lägga till betydligt fler personer, företag och organisationer på EU:s lista över sanktionerade aktörer.

Om Kallas förslag antas ska antalet sanktionerade ryska aktörer öka med omkring en tredjedel.

Exakt vilka personer och företag som kan träffas är ännu inte offentliggjort. Något exakt datum för när förslaget ska presenteras finns inte heller.

Det är därför viktigt att skilja mellan det som EU redan har beslutat och det som nu planeras. Höstens utvidgning är ännu inte ett färdigt sanktionsbeslut.

Det här kan bli nästa mål för EU

De uppgifter som hittills kommit fram pekar mot att ryska politiker och företag återigen kan stå i centrum. Även Rysslands olje- och gasexport väntas bli ett viktigt område.

Det är en logisk fortsättning på EU:s strategi under de senaste åren. En stor del av sanktionspolitiken har handlat om att minska Rysslands möjligheter att finansiera kriget genom energiintäkter och samtidigt försvåra tillgången till finansiering, teknik och handel.

Samtidigt har EU försökt slå mot nätverk som hjälper Ryssland att kringgå restriktionerna.

Det innebär att fler åtgärder mot bland annat finanssektorn, energihandeln och företag som bistår rysk militärindustri ligger nära till hands. Men några sådana detaljer är ännu inte formellt presenterade och ska därför inte betraktas som beslutade delar av höstplanen.

EU skärpte sanktionerna redan i juli

Den 23 juli antog EU sitt 21:a sanktionspaket mot Ryssland.

Där lades 218 nya personer och organisationer till på sanktionslistan, vilket var en av de största enskilda utvidgningarna under kriget.

Paketet gick samtidigt betydligt längre än individuella sanktioner.

EU riktade nya åtgärder mot banker och andra finansinstitut, kryptotjänster och verksamheter som anses hjälpa Ryssland att kringgå sanktionerna.

Även oljehandeln och den ryska skuggflottan träffades.

Ytterligare fartyg sattes upp på EU:s lista över fartyg som omfattas av restriktioner, samtidigt som nya företag och finansiella aktörer kopplade till den ryska ekonomin blev föremål för sanktioner.

Den som vill se vad EU faktiskt beslutade i juli kan läsa EU:s genomgång av det 21:a sanktionspaketet.

Så stort kan nästa steg bli

EU har redan sanktionerat närmare 3 000 personer och organisationer inom ramen för åtgärderna mot Ryssland.

Att Kallas nu talar om en ökning av antalet sanktionerade ryska aktörer med omkring en tredjedel visar därför vilken omfattning det nya initiativet kan få.

Det går däremot inte att slå fast hur många nya namn som faktiskt kommer att läggas till.

EU:s totalsiffror omfattar olika typer av individer och organisationer, även aktörer utanför Ryssland. Kallas har inte presenterat någon exakt siffra över hur många nya personer eller företag som höstförslaget ska innehålla.

Sverige har velat se ännu hårdare åtgärder

För svensk del är utvecklingen särskilt relevant genom energihandeln och den ryska skuggflottan.

Sverige har tillsammans med flera andra nordiska och baltiska länder drivit på för hårdare sanktioner mot rysk energi, banker och verksamheter som används för att kringgå tidigare restriktioner.

Efter paketet i juli sade den svenska regeringen att man välkomnade beslutet men samtidigt hade velat gå ännu längre.

Just skuggflottan har fått stor uppmärksamhet i Östersjön eftersom Ryssland använder ett omfattande nätverk av tankfartyg för att fortsätta exportera olja trots västvärldens sanktioner och pristak.

Hurbra har tidigare gått igenom hur Rysslands skuggflotta och oljeexport påverkar säkerhetsläget i Östersjön.

Alla EU-länder måste säga ja

Det finns samtidigt ett stort politiskt hinder kvar innan Kallas planer kan bli verklighet.

EU:s sanktioner mot Ryssland kräver enhällighet mellan medlemsländerna. Alla 27 länder måste alltså acceptera de nya åtgärderna.

Tidigare sanktionspaket har vid flera tillfällen lett till utdragna förhandlingar när enskilda medlemsländer motsatt sig delar av förslagen eller krävt undantag.

Det gör höstens förhandlingar minst lika viktiga som själva listan över nya mål.

Kallas besked visar att EU-kommissionen och unionens utrikesledning vill höja trycket kraftigt mot Moskva. Men först när medlemsländerna enats står det klart hur stor den nya sanktionsoffensiven faktiskt blir och vilka delar av den ryska ekonomin som träffas hårdast.