Svenskar med funktionsnedsättning ska få lättare att resa och ta del av särskilda förmåner i andra EU-länder. En ny statlig utredning föreslår ett gemensamt EU-funktionshinderskort och ett moderniserat parkeringstillstånd. Men de två korten fungerar på olika sätt – och de nya reglerna ska börja tillämpas först den 5 juni 2028.
Den 15 oktober 2026 presenterade regeringen utredningen Fri rörlighet för ökad delaktighet, som beskriver hur Sverige ska genomföra EU:s nya regler för personer med funktionsnedsättning.
Förslaget innebär bland annat att Försäkringskassan ska kunna utfärda ett nytt EU-funktionshinderskort. Kortet ska göra det enklare att styrka sin funktionsnedsättning vid tillfälliga vistelser i andra EU-länder och få tillgång till särskilda villkor som erbjuds där.
Samtidigt ska dagens parkeringstillstånd för rörelsehindrade anpassas till ett gemensamt europeiskt format.
Det viktiga är att korten inte skapar samma förmåner i hela EU. Tanken är i stället att en person med funktionsnedsättning från Sverige ska kunna omfattas av motsvarande särskilda villkor som erbjuds personer med erkänd funktionsnedsättning i landet som besöks.
Vad innebär det nya EU-funktionshinderskortet?
EU-funktionshinderskortet ska fungera som ett gemensamt bevis på att innehavaren har en erkänd funktionsnedsättning eller rätt till särskilda tjänster på grund av funktionsnedsättning.
I dag kan det vara svårt för en person som reser utomlands att visa att ett svenskt myndighetsbeslut eller intyg motsvarar de handlingar som används i besökslandet. Det nya kortet ska göra erkännandet enklare.
I praktiken skulle det exempelvis kunna underlätta för svenska resenärer att:
- Få rabatterat inträde till museer, sevärdheter och andra besöksmål.
- Ta del av särskilda biljettpriser i kollektivtrafiken.
- Få möjlighet att gå före i köer där sådana förmåner erbjuds.
- Ta med en ledsagare eller personlig assistent utan extra kostnad där verksamhetens regler medger det.
I regeringens presentation nämns bland annat möjligheten att gå före i kön på ett nöjesfält, få rabatterat pris i kollektivtrafiken och ta med en ledsagare utan kostnad på ett museum.
Det är exempel på vilka möjligheter kortet ska underlätta tillgången till. Det innebär däremot inte att varje museum, nöjespark eller trafikföretag måste införa sådana förmåner.
Samma villkor som i landet du besöker
En central del av EU-reglerna är principen om likabehandling.
Om en verksamhet erbjuder särskilda villkor för personer med erkänd funktionsnedsättning ska en tillfällig besökare från ett annat EU-land kunna få motsvarande behandling genom att visa sitt EU-funktionshinderskort.
Det kan få stor praktisk betydelse. En svensk resenär ska exempelvis inte behöva försöka få ett svenskt beslut om funktionsnedsättning godkänt av varje enskild verksamhet.
Men villkoren kommer fortfarande att skilja sig mellan medlemsländerna.
Ett museum som erbjuder fri entré för ledsagare ska enligt reglernas tillämpningsområde behandla kortinnehavare från andra medlemsländer på motsvarande sätt. Ett museum som inte erbjuder någon sådan förmån behöver däremot inte införa den enbart på grund av det nya kortet.
Det går därför inte att utgå från att kortet ger gratis kollektivtrafik, fri entré eller rätt att gå före i alla köer inom EU.
Vem kan få EU-funktionshinderskortet i Sverige?
Den svenska utredningen tar sikte på personer med varaktig funktionsnedsättning.
Enligt förslaget ska personer som redan har vissa socialförsäkringsförmåner, stödinsatser eller beslut från kommuner och regioner kunna använda dessa som underlag när de ansöker om kortet.
Tanken är att Försäkringskassan inte ska behöva göra en helt ny bedömning av funktionsnedsättningen när det redan finns ett relevant myndighetsbeslut.
Det kan förenkla processen för personer som tidigare har fått sina behov prövade.
Däremot innebär förslaget inte att varje person med en viss diagnos automatiskt ska få kortet. Vilka svenska beslut och underlag som ska ge rätt till kortet behöver framgå av de regler som slutligen införs.
En viktig skillnad är också att EU-funktionshinderskortet inte ska ersätta nationella system för exempelvis socialförsäkring, ekonomiskt stöd eller individuellt prövade omsorgsinsatser.
Kortets huvudsakliga funktion är att underlätta tillgången till särskilda villkor vid tillfälliga vistelser i andra medlemsländer.
EU-direktivets huvudregel omfattar vistelser på högst tre månader. Det finns också särskilda bestämmelser för vissa längre vistelser, exempelvis inom EU:s mobilitetsprogram.
Vad är skillnaden mellan funktionshinderskortet och EU-parkeringstillståndet?
Trots att de två korten införs inom samma europeiska regelverk har de olika användningsområden.
| Kort | Vad det ska användas till |
|---|---|
| EU-funktionshinderskort | Visar erkänd funktionsnedsättning och underlättar tillgång till särskilda villkor, exempelvis rabatter och ledsagarregler. |
| EU-parkeringstillstånd | Visar att innehavaren har rätt att använda särskilda parkeringsvillkor för personer med funktionsnedsättning. |
Den som får ett EU-funktionshinderskort får alltså inte automatiskt rätt att parkera på platser reserverade för rörelsehindrade.
För parkering krävs ett särskilt parkeringstillstånd och att personen uppfyller villkoren för det.
Svenska parkeringstillstånd fungerar redan utomlands
Till skillnad från det generella funktionshinderskortet finns det redan ett svenskt system för parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
Dessa tillstånd grundar sig på ett europeiskt samarbete som funnits under lång tid och kan redan användas i andra EU-länder enligt de regler som gäller där.
Det nya EU-parkeringstillståndet är därför inte den första möjligheten för svenskar att använda sitt parkeringstillstånd utomlands.
Förändringen handlar framför allt om ett gemensamt format, förbättrad säkerhet och tydligare hantering mellan medlemsländerna.
Utredningen föreslår att kommunerna även fortsättningsvis ska avgöra vem som har rätt till parkeringstillstånd. Transportstyrelsen ska däremot få ett nationellt ansvar för bland annat tillverkning, distribution och register över återkallade tillstånd.
Parkering blir inte automatiskt gratis
Ett EU-parkeringstillstånd innebär inte att innehavaren får parkera kostnadsfritt överallt i Europa.
Parkeringsregler, avgifter och eventuella tidsbegränsningar kan skilja sig mellan länder och även mellan olika platser.
Resenären behöver därför fortfarande kontrollera vilka regler som gäller vid den aktuella parkeringsplatsen.
Det gäller även i Sverige, där ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade inte ger en generell rätt till avgiftsfri parkering. Den som vill förstå hur olika svenska parkeringsvillkor ska läsas kan även ta hjälp av vår guide till parkeringsskyltar, tider och regler.
När börjar de nya EU-korten gälla?
De nya korten är en del av EU-regler som redan beslutades under 2024. Det svenska förslaget som presenterades den 15 oktober 2026 handlar om hur dessa regler ska genomföras nationellt.
Det finns därför flera viktiga datum att skilja mellan.
| Datum | Vad som gäller |
|---|---|
| 15 oktober 2026 | Den svenska utredningen SOU 2026:63 presenteras. |
| 5 juni 2027 | EU-länderna ska ha införlivat direktivens bestämmelser i nationell lagstiftning. |
| 5 juni 2028 | De nya EU-reglerna ska börja tillämpas. |
| 5 december 2029 | Sista datum enligt EU-reglerna för att ersätta äldre parkeringstillstånd som utfärdats enligt den tidigare EU-rekommendationen. |
För svenska resenärer är den 5 juni 2028 det viktigaste datumet.
Det är då de nya bestämmelserna ska börja tillämpas, inte när utredningen presenterades under hösten 2026.
Hur ansökningarna ska gå till i detalj och hur övergången från äldre svenska parkeringstillstånd ska hanteras beror på de slutliga svenska reglerna.
Vad gäller för den som ska resa redan nu?
Den som planerar en resa inom EU före juni 2028 behöver utgå från dagens regler.
Det nya svenska EU-funktionshinderskortet finns ännu inte som ett färdigt system att ansöka till. Den som vill använda särskilda villkor vid ett besöksmål behöver därför kontrollera vilka intyg eller andra handlingar som verksamheten godtar.
För personer med svenska parkeringstillstånd för rörelsehindrade gäller dagens tillstånd och de parkeringsvillkor som tillämpas i landet som besöks.
Det är också viktigt att inte förväxla det nya EU-funktionshinderskortet med det europeiska sjukförsäkringskortet, som används för att styrka rätten till viss vård vid tillfälliga vistelser i andra länder. Korten fyller helt olika funktioner.
Vad händer med det svenska förslaget nu?
Utredningen är ett underlag för regeringens fortsatta arbete och innebär inte att samtliga föreslagna svenska regler redan är beslutade.
Nästa steg är att förslagen bereds vidare inför den lagstiftning och de administrativa förändringar som behövs för att genomföra EU-direktiven.
Den som vill läsa förslagen närmare hittar dem i regeringens publicerade utredning Fri rörlighet för ökad delaktighet, SOU 2026:63.
För personer med funktionsnedsättning är den långsiktiga förändringen framför allt att det ska bli enklare att resa mellan EU-länder utan att gång på gång behöva styrka sin funktionsnedsättning med olika nationella handlingar.
Hur stor skillnaden blir i praktiken kommer samtidigt att bero på vilka förmåner som erbjuds på resmålet och hur enkelt de nya korten blir att ansöka om och använda.
Det som redan är klart är den europeiska inriktningen: gemensamma handlingar ska underlätta resandet, medan de nationella villkoren för olika förmåner i stor utsträckning består.