EU-länderna har avsatt 17,9 miljarder euro för att dämpa effekterna av de höga energipriserna under 2026. Mer än två tredjedelar består av breda prisåtgärder som EU-kommissionen är kritisk till. Sverige har bland annat infört el- och gasstöd till hushåll och sänkt skatten på drivmedel.

En ny sammanställning från EU-kommissionen visar att 25 av unionens 27 medlemsländer har infört åtgärder för att hantera årets stigande energipriser.

Den sammanlagda beräknade budgetkostnaden är 17,9 miljarder euro, motsvarande omkring 0,1 procent av EU:s BNP.

Siffran innebär inte att hela summan redan har betalats ut. Den omfattar åtgärder som medlemsländerna har beslutat om eller avsatt pengar till under året.

Mer än två tredjedelar är breda stöd

En stor del av pengarna går inte till särskilt utsatta hushåll eller företag.

Enligt EU-kommissionens sammanställning består mer än två tredjedelar av stöden av breda prisåtgärder. Det kan exempelvis handla om sänkta energiskatter eller andra åtgärder som pressar ned priset för en stor grupp konsumenter.

Det är den typen av stöd som kommissionen vill se mindre av.

Kommissionens linje är att stöd i första hand bör vara tillfälliga och riktade mot hushåll och företag som drabbas hårdast. Breda prissänkningar kostar staten pengar även för konsumenter som hade klarat de högre priserna utan stöd.

De kan dessutom minska incitamentet att spara energi när tillgången är begränsad.

Frågan väntas tas upp när euroområdets finansministrar möts den 8 oktober.

Sverige har lagt omkring 0,2 procent av BNP på åtgärder

Sverige är ett av de länder som har svarat på energiprisökningarna med flera olika typer av åtgärder.

I EU-kommissionens vårbedömning beräknades kostnaden för de svenska energiprisåtgärderna under 2026 till omkring 0,2 procent av BNP.

Kommissionen pekade bland annat på sänkningarna av skatten på bensin och diesel samt det svenska el- och gasstödet till hushåll.

Just dessa åtgärder klassades som breda eller icke riktade stöd.

Sverige ligger därmed högre än EU-genomsnittet räknat som andel av BNP, även om ländernas stödpaket skiljer sig kraftigt åt både i konstruktion och omfattning.

Så fungerar det svenska elstödet 2026

Det tillfälliga svenska el- och gasstödet beräknas kosta omkring 3,4 miljarder kronor.

Stödet går till hushåll och baseras på förbrukningen under januari och februari 2026. Företag omfattas inte av just den här stödformen.

För el gäller följande nivåer:

Elområde	Stöd
SE1 och SE2	14 öre/kWh
SE3	26 öre/kWh
SE4	29 öre/kWh

För hushåll anslutna till det västsvenska gasnätet är stödet 29 öre per kilowattimme.

Ersättningen gäller för högst 10 000 kWh per bostad under perioden.

Hushållen behöver inte själva ansöka om pengarna. Utbetalningarna av elstödet började under sommaren, medan gasstödet enligt regeringens plan betalas ut under hösten.

Skillnaderna mellan elområdena speglar att priserna varit betydligt högre i framför allt södra Sverige. Den som vill förstå bakgrunden kan läsa mer i vår guide om varför elen är dyrare i södra Sverige.

Sverige har också sänkt skatten på drivmedel

Elstödet är bara en del av de svenska insatserna.

Regeringen har även beslutat om ytterligare sänkt skatt på bensin och diesel. Åtgärden gäller från den 1 juli till den 30 november 2026.

Vid full övervältring till konsumenterna motsvarar skattesänkningen upp till omkring tre kronor per liter inklusive moms.

I den extra ändringsbudgeten avsattes sammanlagt 8,7 miljarder kronor till den ytterligare drivmedelsskattesänkningen och förstärkningen av elstödet.

Den här typen av generell skattesänkning är samtidigt ett tydligt exempel på den typ av bred energiprisåtgärd som EU-kommissionen är skeptisk till.

Sveriges hela stödpaket är större än själva energistödet

Den svenska regeringen har beskrivit ett paket på totalt 17,3 miljarder kronor med anledning av de höga energi- och bränslepriserna.

Det ska däremot inte jämställas med Sveriges andel av EU:s 17,9 miljarder euro.

Det svenska paketet omfattar fler insatser än de energiprisåtgärder som ingår i EU-kommissionens sammanställning.

Bland annat ingår 6,5 miljarder kronor till billigare kollektivtrafik, omkring 1,6 miljarder till jordbruk och fiske samt drygt en halv miljard kronor till luftfarten.

Det är därför viktigt att hålla isär den svenska regeringens totala stödpaket och den betydligt snävare EU-definitionen av åtgärder mot höga energipriser.

Högkostnadsskydd kan också aktiveras

Sverige har dessutom ett högkostnadsskydd för el under 2026.

Det kan träda in om det genomsnittliga spotpriset i ett elområde överstiger 1,50 kronor per kilowattimme under en kalendermånad.

Sedan den 1 januari har Sverige också en lägre energiskatt på el, på 36 öre per kilowattimme.

Hur stora kostnaderna för staten slutligen blir beror därför även på energiprisernas utveckling under resten av året.

Europeiska energipriser är fortfarande känsliga för bland annat tillgången på gas. Läs också vår genomgång av Europas gaslager och läget inför vintern.

Stora skillnader mellan EU-länderna

EU-länderna har valt olika strategier för att möta energikrisen.

I kommissionens bedömning från våren låg Sveriges åtgärder på omkring 0,2 procent av BNP. Spanien låg då på omkring 0,3 procent, medan bland annat Tyskland och Italien låg runt 0,1 procent.

Frankrikes åtgärder beräknades till mindre än 0,1 procent av BNP.

Skillnaden handlar inte bara om hur mycket pengar som används.

Spanien har kombinerat breda skatte- och momssänkningar med riktade stöd. Tyskland har bland annat använt generell sänkning av drivmedelsskatt, medan Frankrike i högre grad har riktat stöd till särskilda grupper och branscher.

Det gör att två länder kan lägga ungefär lika stora summor men ändå ha mycket olika typer av energistöd.

EU kan ändra reglerna för energiskatter

Diskussionen om stöden kommer samtidigt som EU arbetar med nya regler för energibeskattning och elmarknaden.

Kommissionen lade i juli fram ett lagförslag som bland annat berör energiskatter och nätavgifter.

En del av förslaget är att medlemsländerna ska utforma beskattningen så att elektricitet inte beskattas högre än naturgas.

Det finns också förslag som ska göra det lättare att ge riktade skattelättnader till energiintensiva företag och att utforma nätavgifter så att elnäten används effektivare.

Förslagen behandlas fortfarande av Europaparlamentet och medlemsländerna och är alltså ännu inte gällande EU-rätt.

Kommissionens nuvarande plan är att försöka nå en överenskommelse under andra kvartalet 2027.

EU vill se mer riktade stöd framöver

De 17,9 miljarder euro som EU-länderna hittills har avsatt visar att energipriserna fortfarande är en stor politisk och ekonomisk fråga i Europa.

Men kommissionens budskap är tydligt: nästa gång priserna stiger kraftigt bör medlemsländerna i större utsträckning hjälpa de hushåll och företag som faktiskt behöver stödet, i stället för att sänka priser och skatter för alla.

För Sverige innebär det att den fortsatta diskussionen inte bara handlar om hur stora stöden ska vara.

Minst lika viktig blir frågan om vem som ska få dem och hur framtida svenska energiåtgärder ska utformas inom EU:s kommande regelverk.