Elpriset stiger i hela Sverige på söndagen den 30 augusti. Mest dramatisk är förändringen i elområde SE2, där dygnssnittet går från 2,96 till 32,41 öre per kilowattimme. Det motsvarar en uppgång på omkring 993 procent.

De nya spotpriserna för söndagen är nu fastställda och samtliga fyra svenska elområden får högre priser än under lördagen.

Trots de stora procentuella ökningarna är det dock inte fråga om något extremt dyrt eldygn. Framför allt i norra Sverige beror den kraftiga uppgången på att lördagens priser ligger på exceptionellt låga nivåer.

Elpriset söndag 30 augusti 2026

Priserna är dygnssnitt på spotmarknaden och ska inte förväxlas med hushållets slutliga elkostnad. Bland annat elhandlarens påslag, moms, energiskatt och elnätsavgifter tillkommer.

I SE2 blir söndagens spotpris nästan elva gånger så högt som på lördagen. Även SE1 får en kraftig rekyl, från 2,46 till 21,09 öre per kilowattimme.

Därför stiger elpriset så kraftigt

En viktig förklaring till prissvängningen finns i vindkraften.

Svenska kraftnäts prognoser visar att vindkraftsproduktionen väntas bli betydligt lägre på söndagen. Under lördagen ligger prognosen på omkring 2 900 till 6 900 MW, medan intervallet på söndagen sjunker till omkring 1 900 till 5 300 MW.

Samtidigt väntas den maximala lasten i Sverige öka något, från cirka 12 400 till 12 900 MW.

Skillnaden är särskilt tydlig i norra Sverige. I SE2 sjunker den prognostiserade genomsnittliga vindstyrkan från omkring 5,0 meter per sekund på lördagen till bara 1,6 meter per sekund på söndagen.

När mycket billig vindkraft försvinner från marknaden samtidigt som efterfrågan stiger något kan priset reagera snabbt, särskilt efter ett dygn där utgångspriset varit extremt lågt.

Ringhals och nätbegränsningar påverkar också

Elsystemet har samtidigt flera begränsningar som bidrar till det underliggande marknadsläget.

Ringhals 3 och Ringhals 4 är avställda för revision. Baltic Cable är ur drift efter ett kabelfel, en Öresundskabel är avställd och det finns även en avställd ledning i snitt 2.

Svenska kraftnät uppger dessutom att vattenmagasinen i Sverige och Norge fortsatt ligger under normala nivåer.

Det betyder däremot inte att Ringhals ensamt förklarar söndagens prisuppgång. Reaktorerna är avställda både lördag och söndag. Den stora förändringen från ett dygn till nästa är framför allt att vindkraftsproduktionen väntas minska samtidigt som förbrukningen ökar något.

Aktuell information om produktion, förbrukning och läget i kraftsystemet finns hos Svenska kraftnät.

Nästan 1 000 procent låter värre än priset är

Den procentuella prisuppgången i SE2 är dramatisk, men det extremt låga jämförelsepriset på lördagen spelar stor roll.

På fredagen den 28 augusti låg dygnspriset exempelvis på 30,31 öre i SE1, 41,24 öre i SE2, 46,61 öre i SE3 och 48,65 öre i SE4.

Söndagens pris är därmed lägre än fredagens i de tre nordligaste elområdena. I SE4 hamnar söndagen ungefär på samma nivå som fredagen.

Samma sak syns om priserna jämförs med augusti som helhet. Det genomsnittliga priset hittills under månaden ligger på omkring 38,30 öre i SE1, 43,43 öre i SE2, 66,50 öre i SE3 och 80,64 öre i SE4.

Söndagens dygnspris ligger alltså fortfarande under augustisnittet i samtliga fyra områden.

Det handlar därför mer om en kraftig rekyl från extremt låga priser än om ett ovanligt dyrt eldygn.

Så mycket betyder uppgången i kronor

Inte heller hushållens elräkningar blir tio gånger högre bara för att spotpriset i SE2 stiger med nästan 1 000 procent.

Skillnaden mellan lördagens och söndagens dygnssnitt i SE2 är omkring 29,44 öre per kilowattimme.

Ett hushåll som använder 50 kWh under ett dygn får då en skillnad på ungefär 14,70 kronor i själva spotpriskomponenten före moms jämfört med om samma förbrukning skett till lördagens genomsnittspris.

Den totala elkostnaden påverkas dessutom av flera andra delar som inte förändras på samma sätt som spotpriset.

Kvartspris kan göra tidpunkten viktigare än dygnssnittet

För hushåll med kvartspris är det inte bara söndagens genomsnitt som spelar roll. Elpriset varierar mellan dygnets 96 olika 15-minutersperioder, och stora laster kan därför bli betydligt billigare eller dyrare beroende på när de används.

Elbilsladdning, varmvatten och annan flexibel förbrukning är exempel där det kan löna sig att styra användningen mot billigare perioder.

Hushåll med effektavgift behöver samtidigt vara försiktiga med att starta all stor förbrukning samtidigt. En låg spotpriskvart kan annars kombineras med en hög effekttopp på elnätsfakturan.

Den som vill förstå skillnaden mellan avtalen kan läsa Hurbra:s guide om hur timpris på el fungerar.

För kunder med vanligt rörligt månadspris fungerar det annorlunda. Där bestäms priset inte direkt av vilken kvart den enskilda kunden använder elen, vilket gör möjligheten att påverka själva elhandelspriset genom att flytta förbrukningen betydligt mindre.

Ingen risk för effektbrist

Trots avställd kärnkraft och flera begränsningar i elsystemet finns det inget som pekar mot någon svensk elbrist på söndagen.

Svenska kraftnät bedömer att marginalerna i kraftsystemet är goda under de närmaste dygnen och att risken för effektbrist är låg.

Den kraftiga prisuppgången ska därför framför allt ses som ett resultat av hur snabbt elmarknaden kan reagera när väder, produktion och efterfrågan förändras efter ett extremt billigt dygn.