Rysslands återkommande attacker mot ukrainska lager och distributionscentraler har slagit ut upp till 90 procent av den moderna lagerkapaciteten på vissa håll, enligt Ukrainas jordbruksminister Taras Vysotskyi. Någon systemisk matbrist väntas inte, men sortimentet har redan påverkats och butikskedjorna tvingas bygga om hela sin logistik under pågående krig.

90 procent gäller inte hela Ukrainas matförsörjning

Den första rapporteringen om Vysotskyis uttalande gav bilden av att 90 procent av all matlogistik i Ukraina hade förstörts. Den tolkningen är för långtgående.

Ukrainas jordbruksministerium beskriver omfattningen som upp till 90 procent av modern lagerkapacitet på vissa håll. Någon fullständig nationell inventering eller beräkningsmodell har inte publicerats.

Siffran är fortfarande dramatisk, men den betyder inte att 90 procent av landets livsmedelsproduktion, matbutiker eller samlade försörjning har försvunnit. Det handlar om skador på de lager och distributionssystem som flyttar varorna från producenter och importörer till butikshyllorna.

Vysotskyi säger att det inte finns något hot om svält eller ett systemiskt fysiskt underskott av baslivsmedel. Däremot kan enskilda butiker få ett mindre sortiment och tillfälligt stå utan vissa produkter.

Nya ersättningslager har träffats igen

Skadorna kommer inte från ett enda anfall. Ryssland har under augusti attackerat lager, handelsföretag och transportflöden vid upprepade tillfällen.

Natten till den 5 augusti sattes två distributionscentraler för butikskedjan Silpo i brand. Sex anställda dödades. Även anläggningar som användes av bland andra Novus, Fora, Thrash, Rozetka och Epicentr drabbades.

Fora började därefter använda nya och tillfälliga lager i Kyivregionen. Ett lager som träffades den 27 augusti hade tagits i bruk bara fyra dagar tidigare. Det var den tredje attacken under månaden mot logistik som kedjan använde.

Branschuppgifter gjorde redan efter attackerna i början av augusti gällande att mer än 400 000 kvadratmeter lageryta hade förstörts. Den senaste vågen har dessutom träffat postterminaler, boklager, varuhus och andra kommersiella anläggningar.

Mat finns, men vägen till butiken har blivit skörare

Ett stort centrallager är mer än en byggnad fylld med varor. Där samlas produkter från många leverantörer, kylkedjor hålls igång och säkerhetslager byggs upp. Därifrån kan ett stort antal butiker fyllas med färre och bättre planerade transporter.

När lagret förstörs finns maten ofta fortfarande kvar hos producenter eller på andra platser. Problemet är att den inte längre kan sorteras och skickas ut på normalt sätt.

Butikskedjorna går därför över till fler direktleveranser från producenter till enskilda butiker. Varor levereras i högre grad direkt från lastbilarna i stället för att passera ett centralt lager. Det håller försörjningen i gång, men kräver fler körningar och lämnar mindre marginal när ett flyglarm stoppar trafiken eller nästa anläggning träffas.

Färsk frukt, grönsaker, socker och mejerivaror har periodvis saknats i vissa butiker i Kyiv. Den 28 augusti begränsade dessutom kedjan ATB försäljningen av vissa socialt viktiga varor till högst sex enheter per kund. Företaget hänvisade både till attackerna och till spekulativa storköp.

Det är tecken på en pressad försörjningskedja, men inte på att hela Ukraina står utan mat.

Dyrare transporter kan till slut påverka priserna

Direktleveranser till varje butik är långsammare och dyrare än att samla varorna i stora distributionscentraler. Fler fordon måste köra fler sträckor, ofta med sämre fyllnadsgrad. Färskvaror blir särskilt känsliga eftersom kylning, leveranstid och snabb omsättning måste fungera samtidigt.

Först märks problemen som ett smalare sortiment eller tillfälligt tomma hyllor. Om angreppen fortsätter ökar också risken för högre kostnader och prispress längre fram.

Det ekonomiska ansvaret är inte heller löst. Varor kan tillhöra producenten, distributören eller butikskedjan när de förstörs. Vysotskyi vill att riskerna fördelas mellan företagen efter varornas marginaler och avtalsvillkor, snarare än att hela förlusten automatiskt hamnar hos en part.

Ukrainas vardagsekonomi har blivit ett tydligare mål

Ukrainska myndigheter beskriver attackerna som ett försök att paralysera Kyiv, belasta luftförsvaret och slita på befolkningen. Mönstret visar att följderna går långt utanför den enskilda lagerbyggnaden. Post, handel, livsmedel och persontransporter kan störas samtidigt.

Rysslands försvarsministerium har hävdat att vissa angripna logistiknav använts för produkter med dubbla användningsområden och drönarkomponenter. Det påståendet har inte kunnat verifieras oberoende, och det finns inget belägg för att varje träffat matlager eller kommersiellt objekt haft en militär funktion.

Direkta attacker mot civila objekt är förbjudna enligt krigets lagar. Om en viss anläggning utgör ett legitimt militärt mål måste bedömas utifrån hur den faktiskt används och om angreppet är proportionerligt. Det går därför inte att juridiskt bedöma alla träffade lager som en enda grupp.

Även Ukraina har ökat sina långdistansangrepp mot rysk ekonomisk infrastruktur. Hurbra har tidigare skrivit om Ukrainas attacker mot Wildberries stora lager, som Kyiv anklagar för att stödja den ryska krigsmakten.

Mindre marginaler inför hösten

Det omedelbara hotet är inte att maten tar slut i hela Ukraina. Det är att försörjningssystemet får allt mindre marginaler. Färre lager, fler direktleveranser och återkommande flyglarm gör att nästa attack snabbare kan märkas i butikerna.

Järnvägens förseningar hade den 29 augusti minskat från som mest omkring 15 timmar till under sex timmar. Inga fjärrtåg hade ställts in. Det visar både hur allvarliga störningarna kan bli och att den ukrainska logistiken fortfarande lyckas anpassa sig.

Inför hösten kan fortsatta attacker ge fler tillfälligt tomma hyllor, högre transportkostnader och större problem att hålla ett brett sortiment. Ukrainas mat är inte borta, men vägen från producenten till den enskilda butiken har blivit längre, dyrare och betydligt mer sårbar.