Mer än hälften av en vanlig villaägares elnätsfaktura går till skatter, moms och myndighetsavgifter. Det uppger elnätsbolaget Ellevio, som vill se ytterligare sänkningar av energiskatten. En genomgång av bolagets aktuella priser visar hur kostnaderna fördelas – och vad en villaägare faktiskt betalar.
I ett pressmeddelande den 20 november lyfter Ellevio fram att omkring 54 procent av en vanlig villakunds elnätsfaktura går till staten. Uppgiften bygger på bolagets rapport Skatt på el – ett kunskapsunderlag, som är daterad januari 2026.
Ellevio anser att skatten på elektricitet är för hög och vill att regeringen fortsätter sänka den. Bolaget föreslår också att den automatiska årliga uppräkningen av energiskatten avskaffas permanent.
Men hur stor del av fakturan som faktiskt är skatt beror bland annat på hur mycket el hushållet använder och vilken elnätsavgift det betalar.
Så fördelas 100 kronor på elnätsfakturan
Ellevios beräkning utgår från en illustrativ faktura för en vanlig villaägare. Av varje hundralapp fördelas pengarna enligt bolaget så här:
| Del av fakturan | Belopp |
|---|---|
| Energiskatt och myndighetsavgifter | 34 kr |
| Moms | 20 kr |
| Elnätsverksamhet | 46 kr |
| Totalt | 100 kr |
Det innebär att 54 kronor går till staten, medan 46 kronor återstår till själva elnätsverksamheten.
Momsens andel kan verka låg eftersom den svenska momssatsen är 25 procent. Förklaringen är att momsen utgör 20 procent av ett belopp där momsen redan ingår.
Enligt Ellevios redovisning används de 46 kronorna som går till elnätsverksamheten bland annat till investeringar, transporter och nätförluster samt drift och underhåll.
Det är samtidigt viktigt att skilja på elnätsfakturan och hushållets totala elkostnad. Ellevios 54 procent gäller elnätsfakturan, inte den sammanlagda kostnaden för både elhandel och elnät.
Elhandelspriset, som påverkas av bland annat spotpriset på elbörsen, är en separat kostnad. Skillnaderna mellan exempelvis elpriserna i norra och södra Sverige påverkar därför inte den ordinarie energiskatten per förbrukad kilowattimme.
Räkneexempel: Så mycket betalar en villaägare
För att kontrollera storleksordningen i Ellevios uppgifter går det att använda bolagets publicerade elnätspriser från juni 2026.
Ett hus med 20 ampere i huvudsäkring har enligt prislistan en fast nätavgift på 590 kronor i månaden. Därutöver tillkommer en rörlig överföringsavgift på 26 öre per kilowattimme. Båda priserna inkluderar moms.
En villa som använder 20 000 kilowattimmar per år får då följande beräknade kostnader:
| Kostnad | Per år |
|---|---|
| Fast elnätsavgift | 7 080 kr |
| Rörlig överföringsavgift | 5 200 kr |
| Energiskatt inklusive moms | 9 000 kr |
| Total elnätsfaktura | 21 280 kr |
Av de 21 280 kronorna utgör energiskatten 7 200 kronor före moms. Momsen på energiskatten och elnätsavgifterna uppgår tillsammans till 4 256 kronor.
Därutöver ingår myndighetsavgifter på cirka 140 kronor i elnätspriset.
Sammantaget blir det omkring 11 596 kronor i skatter, moms och myndighetsavgifter. Det motsvarar 54,5 procent av den beräknade elnätsfakturan.
Räkneexemplet är Hurbra:s egen beräkning med utgångspunkt i Ellevios publicerade priser och 2026 års energiskatt. Det förutsätter att prislistan från juni gäller under ett helt år och är inte en faktisk årsfaktura eller en exakt återgivning av Ellevios interna beräkningsmetod.
Resultatet ligger däremot mycket nära de 54 procent som bolaget redovisar.
Vad är skillnaden mellan energiskatt och nätavgift?
En elnätsfaktura innehåller flera kostnader som fungerar på olika sätt.
Energiskatten är en statlig punktskatt som beräknas utifrån hur många kilowattimmar el hushållet använder. Under 2026 är den ordinarie skatten 36 öre per kilowattimme exklusive moms, vilket motsvarar 45 öre inklusive moms.
Elnätsavgiften betalas till företaget som äger och driver det lokala elnätet. Den omfattar normalt en fast abonnemangsavgift och en rörlig överföringsavgift. Hur nätföretagen utformar sina avgifter kan skilja sig åt, vilket också framgår av genomgången av effektavgifter och elnätsbolagens olika prismodeller.
Momsen är 25 procent och tas ut på både elnätskostnaderna och energiskatten. Det innebär att hushållet även betalar moms på den statliga energiskatten.
Det finns dessutom mindre myndighetsavgifter som bland annat finansierar tillsyn, elsäkerhet och elberedskap.
Hur stor del av fakturan som går till staten varierar därför mellan hushåll. Ett hus med hög elanvändning får en större energiskatt räknat i kronor, medan en hög fast nätavgift kan minska skattens procentuella andel av fakturan.
I vissa kommuner, framför allt i norra Sverige, gäller också en reducerad energiskatt.
Energiskatten höjs något 2027
Samtidigt som Ellevio kräver ytterligare skattesänkningar är nästa års energiskatt redan fastställd.
Regeringen beslutade den 5 november 2026 att den ordinarie energiskatten ska höjas från 36 till 36,2 öre per kilowattimme exklusive moms den 1 januari 2027.
För hushållen innebär det följande:
| Energiskatt | 2026 | 2027 |
|---|---|---|
| Per kWh exklusive moms | 36 öre | 36,2 öre |
| Per kWh inklusive moms | 45 öre | 45,25 öre |
| Vid 20 000 kWh per år, inklusive moms | 9 000 kr | 9 050 kr |
För en villa med en årlig förbrukning på 20 000 kilowattimmar innebär förändringen alltså 50 kronor mer i energiskatt inklusive moms, om elanvändningen är oförändrad.
Det är en förhållandevis liten höjning efter den större skattesänkning som genomfördes inför 2026. Men beslutet innebär också att skatten fortsätter räknas upp, trots att ett tidigare regeringsförslag gick ut på att behålla nivån på 36 öre.
Förändringar av elnätspriser och elhandelspriser kan samtidigt få betydligt större effekt på hushållets sammanlagda elkostnad än just denna skattejustering.
Ellevio vill se ytterligare skattesänkningar
Ellevios huvudargument är att hög beskattning av elektricitet försvårar elektrifieringen av samhället.
Bolaget anser att energiskatten bör fortsätta sänkas stegvis och att den automatiska indexeringen bör avskaffas permanent. På längre sikt vill företaget också att Sverige utreder möjligheten att närma sig EU:s miniminivå för energibeskattning.
Det är företagets egna förslag och inte några beslutade förändringar av skattesystemet.
En lägre energiskatt skulle minska kostnaden för hushåll och företag som använder mycket elektricitet, men också minska statens skatteintäkter om förbrukningen förblir oförändrad.
Ellevios rapport väcker därmed en större fråga än hur fakturan är utformad: hur mycket av kostnaden för att använda el som bör bestå av skatt och hur mycket som ska vara betalning för själva elnätet.
För hushållen är den praktiska skillnaden tydlig. Energiskatten påverkas direkt av förbrukningen, medan den fasta abonnemangsavgiften finns kvar även när elanvändningen minskar.
Det gör att två villaägare kan ha helt olika skatteandelar på sina elnätsfakturor, trots att samma nationella energiskatt gäller för båda.
Den som vill kontrollera sin egen faktura behöver därför jämföra energiskatten, momsen och nätavgifterna var för sig. Ellevios prislista för hus visar hur nätkostnaderna är uppbyggda, medan Skatteverket redovisar de gällande skattenivåerna.