Svenska medicinteknikbolaget Elekta får tillgång till 100 miljoner euro, drygt 1,1 miljarder kronor, i finansiering från Europeiska investeringsbanken. Pengarna ska gå till forskning och utveckling inom framtidens strålbehandling och strålkirurgi – och större delen av EIB-finansieringen är hänförd till Sverige.

Lånet är en del av ett betydligt större forskningsprogram. Enligt Europeiska investeringsbanken, EIB, beräknas Elektas aktuella FoU-satsning kosta omkring 200 miljoner euro. Banken finansierar därmed ungefär hälften.

Av de 100 miljoner euro som EIB lånar ut är 76 miljoner hänförda till Sverige och 24 miljoner till Nederländerna. Det innebär att Sverige står för 76 procent av den geografiska fördelningen av själva EIB-finansieringen.

Det ska däremot inte tolkas som att exakt 76 procent av allt forskningsarbete eller hela projektkostnaden sker i Sverige. Någon sådan detaljerad fördelning har inte offentliggjorts.

Ska utveckla framtidens cancerbehandlingar

Pengarna ska användas till forskning och utveckling av nya lösningar inom precisionsstrålbehandling och strålkirurgi. Tekniken används framför allt för behandling av cancer, men satsningen omfattar också vissa neurologiska sjukdomar.

Enligt EIB:s officiella projektbeskrivning handlar utvecklingsarbetet bland annat om mer digitaliserade, mjukvarudrivna och precisa lösningar för strålbehandling.

Det är alltså inte fråga om utveckling av nya cancerläkemedel. Elekta arbetar med medicintekniska system som används för att planera och genomföra avancerad strålbehandling.

EIB beskriver satsningen som investeringar i forskning, utveckling och immateriella tillgångar vid befintliga FoU-anläggningar. Det finns inget besked om att finansieringen ska användas för att bygga någon ny fabrik eller något nytt stort forskningscentrum.

Inte heller har några enskilda Elekta-produkter pekats ut som mottagare av pengarna. Bolaget har flera stora utvecklingsområden inom bland annat adaptiv strålbehandling, bildteknik, mjukvara och integrerade behandlingsflöden, men det går inte att slå fast exakt hur EIB-pengarna ska fördelas mellan dem.

FoU-programmet kostar omkring 200 miljoner euro

Den totala kostnaden för det program som EIB finansierar anges till omkring 200 miljoner euro. Det motsvarar drygt två miljarder kronor med en grov omräkning.

EIB står alltså för ungefär halva finansieringsbehovet genom lånet på 100 miljoner euro.

Det ska skiljas från Elektas totala forskningsbudget. Bolaget lägger varje år betydande belopp på forskning och utveckling och har under de senaste åren haft bruttoinvesteringar i FoU på omkring 2,2 miljarder kronor per år.

Under räkenskapsåret 2025/26 uppgick de redovisade FoU-kostnaderna till 2,63 miljarder kronor.

Det visar att det EIB-finansierade projektet är stort även i relation till Elektas redan omfattande löpande utvecklingsarbete.

Därför går EIB in med miljardbeloppet

Europeiska investeringsbanken motiverar finansieringen med att medicinteknisk och biovetenskaplig forskning ofta kräver stora investeringar långt innan resultatet kan börja generera intäkter.

Utvecklingstiderna är långa, den vetenskapliga och kommersiella risken är hög och kapitalbehovet kan vara betydande innan en ny behandlingslösning når marknaden.

Det skapar enligt banken ett finansieringsgap där privata marknaden inte alltid är villig att bära hela risken.

EIB ser samtidigt Elektas projekt som en satsning som kan bidra till bättre behandlingsresultat, europeisk medicinteknisk kompetens och högkvalificerade arbetstillfällen.

Projektet ligger också i linje med flera bredare EU-initiativ för att stärka Europas tekniska och medicinska konkurrenskraft.

Lånet har en löptid på upp till sex år. Den exakta räntan har inte offentliggjorts.

Viktigt tillskott när Elekta pressar kostnaderna

Tidpunkten är särskilt intressant eftersom Elekta samtidigt försöker förbättra både lönsamheten och kassaflödet.

I Elektas senaste kvartalsrapport minskade försäljningen med 3 procent till 3,54 miljarder kronor. Det var något svagare än analytikernas förväntningar.

Lönsamheten utvecklades däremot betydligt bättre.

Det justerade rörelseresultatet steg till 395 miljoner kronor, jämfört med analytikernas förväntningar på omkring 318 miljoner. Den justerade EBIT-marginalen ökade från 6,5 till 11,2 procent.

Även bruttomarginalen stärktes kraftigt, från 37,0 till 42,6 procent.

En del av förbättringen kom från återbetalningar av amerikanska tullar, vilket gav ett positivt bidrag på 53 miljoner kronor. Men rapporten visade samtidigt att bolagets arbete med kostnader och effektiviseringar börjat få genomslag.

Lägre FoU-investeringar förbättrade kassaflödet

Elekta redovisade ett kassaflöde på minus 266 miljoner kronor under kvartalet, jämfört med minus 420 miljoner ett år tidigare.

En av förklaringarna var lägre FoU-investeringar.

Aktiverade utvecklingskostnader minskade från 228 till 174 miljoner kronor under kvartalet.

Det är i den situationen EIB-lånet blir strategiskt intressant.

Elekta vill förbättra kassaflödet och få bättre avkastning på sina investeringar samtidigt som bolaget måste fortsätta utveckla ny teknik för att kunna konkurrera på den globala marknaden för avancerad cancerbehandling.

Ett långfristigt lån som är särskilt kopplat till forskning ger bolaget möjlighet att finansiera delar av utvecklingsarbetet utan att hela satsningen behöver belasta den övriga finansieringen på samma sätt.

Elekta har redan nästan sex miljarder i skuld

Vid utgången av juli hade Elekta cirka 5,9 miljarder kronor i räntebärande skulder.

EIB-faciliteten på drygt 1,1 miljarder kronor är därmed stor även i relation till den befintliga skuldportföljen.

Det betyder dock inte att Elektas nettoskuld automatiskt ökar med hela beloppet direkt. Att ett låneavtal har undertecknats är inte samma sak som att hela krediten omedelbart har betalats ut och använts.

Finansieringen innebär däremot att Elekta får ytterligare en långsiktig finansieringskälla vid sidan av obligationer och vanliga bankfaciliteter.

Med en löptid på upp till sex år är lånet dessutom längre än den genomsnittliga återstående löptiden i Elektas nuvarande skuldportfölj.

Analytiker ser fortfarande uppsida i aktien

Trots svagare försäljning var flera analytiker positiva efter den senaste kvartalsrapporten.

Nordea upprepade sin köprekommendation med riktkurs 63 kronor. SB1 höjde riktkursen från 59 till 60 kronor och behöll köp, medan Pareto höjde från 65 till 68 kronor.

Handelsbanken upprepade samtidigt köp med riktkurs 70 kronor.

Argumenten bakom de positiva rekommendationerna bygger bland annat på att Elekta värderas med rabatt mot både jämförbara bolag och sin egen historiska värdering.

Samtidigt finns tydliga risker kvar. Kina har utvecklats svagt, och bolagets tillväxt i USA blir viktig för att de långsiktiga målen ska nås.

Elekta upprepade efter det senaste kvartalet sin prognos om en försäljningstillväxt på 2–4 procent i fasta valutor för helåret och en justerad EBIT-marginal på 12,5–13,5 procent.

Miljardlånet stärker den långsiktiga satsningen

EIB-lånet förändrar inte Elektas resultat över en natt. Bolaget måste fortfarande hantera svagare marknader, förbättra lönsamheten och få upp tillväxten.

Men finansieringen ger Elekta större utrymme att fortsätta investera i teknik som ska bära bolaget under kommande år.

Att 76 miljoner euro av lånet är hänförda till Sverige gör dessutom satsningen till en betydande finansiering av medicinteknisk forskning med svensk bas.

För Elekta blir uppgiften nu att visa att miljarderna i utvecklingskapital också kan omsättas i nya produkter, högre försäljning och bättre lönsamhet.