En klar majoritet av ekonomerna räknar nu med att ECB höjer räntan igen i september. Samtidigt har svensk inflation fallit till bara 0,7 procent. Skillnaden sätter kronan och Riksbanken i ett allt mer intressant läge.

Hela 83 procent av ekonomerna i Reuters nya enkät tror att Europeiska centralbanken höjer inlåningsräntan med 0,25 procentenheter i september.

Det skulle ta räntan från 2,25 till 2,50 procent.

57 av 69 tillfrågade ekonomer räknar med höjningen. Det är en tydlig förändring jämfört med tidigare under sommaren, när färre trodde att ECB skulle behöva strama åt penningpolitiken ytterligare.

För Sverige kommer beskedet i ett känsligt läge. Den svenska inflationen har samtidigt fallit kraftigt och Riksbanken har en betydligt lägre styrränta än ECB.

Därför väntas ECB höja räntan

Den främsta orsaken är att inflationstrycket i euroområdet fortfarande är för högt.

Inflationen steg till 2,9 procent i juli. Särskilt energipriserna sticker ut med en uppgång på 10,0 procent jämfört med samma månad förra året.

ECB höjde redan räntan med 0,25 procentenheter i juni, men lämnade den oförändrad vid mötet i juli.

Nu talar mycket för ytterligare ett steg.

Andelen ekonomer som tror på en septemberhöjning har stigit från omkring 65 procent i juni till 83 procent i den senaste undersökningen.

De flesta tror däremot inte på någon längre serie av höjningar. Omkring 80 procent räknar med att räntan ligger kvar på 2,50 procent vid slutet av året.

Det skulle i så fall innebära att september blir den sista höjningen i den här räntecykeln.

Sverige går åt ett helt annat håll

Skillnaden mot Sverige är stor.

SCB:s definitiva siffror för juli visar att KPIF-inflationen föll från 1,3 till 0,7 procent. Riksbankens inflationsmål är 2 procent.

Den svenska styrräntan ligger samtidigt på 1,75 procent.

Riksbanken lämnade räntan oförändrad i juni, men öppnade då fortfarande för att en höjning skulle kunna bli aktuell senare under året om inflationstrycket ökade.

Sedan dess har den svenska inflationsbilden blivit betydligt svagare.

Det gör nästa besked den 20 augusti extra intressant. Läs mer om bakgrunden i vår genomgång av Riksbankens senaste räntebesked.

Om prognosen slår in kommer skillnaden mellan räntorna alltså att växa ytterligare, så länge Riksbanken inte också höjer.

Kronan kan bli den svåra frågan

Riksbanken behöver inte följa ECB.

Svensk penningpolitik styrs av svensk inflation och svensk ekonomi. Men skillnaderna mot omvärlden spelar ändå roll.

När räntorna i euroområdet stiger relativt Sverige kan eurotillgångar bli mer attraktiva jämfört med svenska tillgångar. Det kan, allt annat lika, sätta press på kronan.

En svagare krona gör samtidigt importerade varor dyrare och kan på sikt öka inflationen i Sverige.

Det är därför Riksbankens situation inte är så enkel som att 0,7 procents inflation automatiskt öppnar för lägre räntor.

Den låga inflationen talar för en försiktig svensk räntepolitik. Men om ECB fortsätter upp och ränteskillnaden växer kan kronans utveckling bli ytterligare en faktor som Riksbanken måste väga in.

Det är samma internationella dilemma som varit centralt under stora delar av 2026. Vi har tidigare gått igenom varför nya räntesänkningar kan dröja.

Vad betyder ECB:s höjning för svenska sparare?

För svenska sparare innebär en ECB-höjning inte att svenska bankräntor automatiskt stiger.

Men den kan påverka flera saker indirekt.

En större ränteskillnad mellan euroområdet och Sverige kan påverka kronkursen. För den som äger europeiska aktier eller fonder kan valutakursen i sin tur påverka värdet räknat i svenska kronor.

Om euron stärks mot kronan blir eurotillgångar mer värda i kronor, allt annat lika. Om kronan stärks sker motsatsen.

Även svenska marknadsräntor påverkas av utvecklingen utanför Sverige. Banker finansierar sig på internationella marknader och förändrade europeiska räntor kan därför på sikt märkas även i svenska låne- och sparräntor.

Men ECB:s besked är bara en del av bilden. För svenska bolån är Riksbankens beslut och svenska marknadsräntor fortfarande betydligt viktigare.

Två räntebesked blir särskilt viktiga

De kommande veckorna kan ge en betydligt tydligare bild av hur stor skillnaden mellan Sverige och euroområdet faktiskt blir.

Riksbanken lämnar sitt nästa besked redan den 20 augusti.

ECB följer den 10 september.

Därefter kommer Riksbanken med ytterligare ett besked den 24 september, när ECB:s beslut redan är känt.

Det innebär att den svenska centralbanken först måste bedöma hur mycket den låga svenska inflationen förändrar läget och några veckor senare även kunna väga in ett eventuellt nytt ECB-steg.

ECB:s julibeslut och bakgrunden till de fortsatta höjningsförväntningarna finns också i vår guide om ECB:s ränta sommaren 2026.

Just nu pekar ekonomernas prognoser mot två ganska olika räntevärldar: ett euroområde där inflationen fortfarande pressar ECB mot ännu en höjning och ett Sverige där inflationen redan ligger långt under målet.

För svenska sparare och hushåll blir frågan därför inte bara vad ECB gör i september. Minst lika viktigt blir hur mycket Riksbanken vågar låta den svenska räntan avvika från resten av Europa.