Marknaden räknar nu med att ECB kan höja räntan från dagens 2,50 procent till omkring 3,5 procent. Men ECB:s vicechef Boris Vujčić tonar ned risken för en snabb serie nya höjningar. Dyrare olja pressar visserligen inflationen uppåt, men kan samtidigt slå hårt mot Europas redan svaga ekonomi.

Ränteförväntningarna i euroområdet har förändrats snabbt efter den kraftiga uppgången i energi- och oljepriser.

ECB höjde depositräntan till 2,50 procent den 10 september. Sedan dess har marknaden fortsatt att flytta upp förväntningarna på kommande höjningar.

Penningmarknaden räknar nu med ytterligare tre eller fyra höjningar fram till slutet av 2027. Det skulle innebära en ECB-ränta på omkring 3,25 till 3,50 procent.

Boris Vujčić tycker dock att det finns anledning att vara försiktig med den slutsatsen.

ECB vill inte styra efter oljepriset

Vujčić säger att uppgången i marknadens ränteförväntningar framför allt har drivits av stigande energipriser.

Men olje- och gaspriserna kan inte ensamma avgöra hur ECB agerar.

ECB måste enligt Vujčić väga energichocken mot utvecklingen för bland annat löner, efterfrågan, tjänstepriser och den ekonomiska tillväxten.

Det beror på att dyr energi fungerar åt två håll.

Den höjer priserna direkt och riskerar därmed att hålla inflationen över ECB:s mål. Samtidigt får hushållen mindre pengar över när el, bränsle och andra energikostnader stiger.

Resultatet kan bli lägre konsumtion och svagare ekonomisk tillväxt.

Det gör situationen mer komplicerad än under en vanlig inflationsuppgång där efterfrågan i ekonomin är stark.

Marknaden räknar med betydligt högre ECB-ränta

Skillnaden mellan dagens ränta och vad marknaden nu räknar med är stor.

Det handlar alltså om en möjlig uppgång på nästan en procentenhet jämfört med dagens nivå.

ECB har redan höjt räntan två gånger under sommaren och hösten. Den senaste höjningen kom den 10 september, då depositräntan höjdes från 2,25 till 2,50 procent.

Läs mer om ECB:s senaste räntehöjning och beskedet den 10 september.

Vujčić stänger inte dörren för ytterligare höjningar. Han anser att den takt ECB hittills har hållit kan vara rimlig även framöver.

Men hans besked talar emot att varje ny oljeprisuppgång automatiskt ska följas av snabbare räntehöjningar.

Inflationen är hög – men energin står för mycket

Den slutliga inflationssiffran för euroområdet i augusti blev 3,2 procent.

Det är klart över ECB:s mål på 2 procent.

Men bilden ser annorlunda ut när energin plockas bort.

Kärninflationen låg på 2,4 procent. Tjänsteinflationen sjönk samtidigt från 3,3 till 3,0 procent.

Energiinflationen låg däremot på hela 14,3 procent.

Det betyder att en stor del av den nya inflationsoron kommer från energi snarare än från en bred acceleration av priserna i hela ekonomin.

Även löneutvecklingen är betydligt lugnare än under den stora inflationsvågen efter 2022. ECB:s löneindikator pekar mot löneökningar på omkring 2,7–2,8 procent under första halvåret 2027.

Det minskar än så länge risken för att energipriserna ska sätta igång en ny spiral där högre priser leder till kraftiga lönekrav som i sin tur driver priserna ytterligare.

Därför kan marknaden ha gått långt

Det är framför allt avsaknaden av tydliga andrahandseffekter som gör marknadens nya räntebana osäker.

Om oljepriserna stiger men löner och övriga priser inte följer efter behöver ECB inte nödvändigtvis kompensera hela energichocken med högre ränta.

Särskilt inte om energikostnaderna samtidigt börjar bromsa tillväxten.

ECB:s egen septemberprognos räknar bara med en BNP-tillväxt på 0,9 procent under 2026 och 1,4 procent under 2027.

I ECB:s senaste ekonomiska prognos räknar centralbanken dessutom med att de indirekta effekterna från energichocken ska bli begränsade i huvudscenariot.

Det är en viktig skillnad mot tidigare inflationsperioder.

Om ekonomin redan växer svagt kan en lång period med höga energipriser i slutänden göra ECB mer försiktig med räntan, även om den kortsiktiga inflationen blir högre.

Men energirisken är fortfarande stor

Det betyder inte att marknaden saknar skäl för sin oro.

Brentoljan ligger fortfarande omkring 100 dollar per fat och europeiska gaspriser har stigit kraftigt.

Samtidigt går Europa mot vintern med ovanligt låga gaslager.

Vi har tidigare gått igenom läget för Europas gaslager och risken för en ny energikris.

Problemet för ECB är att energipriserna redan har blivit högre än vad banken räknade med i sin grundprognos.

ECB:s prognos utgick från ett oljepris på omkring 88 dollar under det fjärde kvartalet. I bankens mer negativa scenario ligger oljan kring 99 dollar.

Om priserna stannar på dagens höga nivåer eller fortsätter upp kan inflationen därför bli högre än ECB räknat med.

Bankens alternativa scenarier visar samtidigt varför situationen är så besvärlig. En större energichock kan ge både betydligt högre inflation och svagare ekonomisk tillväxt.

Nästa ECB-besked blir viktigt

Nästa räntebesked från ECB kommer den 29 oktober.

Fram till dess blir frågan inte bara vad som händer med olje- och gaspriserna.

ECB kommer också att följa om energichocken börjar synas i löner, tjänstepriser och andra delar av inflationen.

Om den sprider sig kan marknadens förväntningar på flera nya höjningar få stöd.

Om inflationen däremot fortsätter att vara koncentrerad till energi samtidigt som tillväxten försvagas blir det svårare att motivera en snabb marsch mot räntor på 3,5 procent.

Det är också kärnan i Vujčićs besked.

ECB har inte sagt att räntehöjningarna är över. Men marknaden har på kort tid prisat in en betydligt hårdare räntebana än vad centralbanken ännu har lovat att leverera.