Skellefteå kommun har pausat sina frivilliga drogtester på gymnasiet medan kommunen utreder hur testerna fungerar tillsammans med den nya skollagen. Det är inte själva drogtesterna som har förbjudits. Frågan är vad som händer när ett positivt prov når rektor och kan skapa en misstanke om brott.

Sedan den 1 juli 2025 har rektorer en lagstadgad skyldighet att polisanmäla när det kan misstänkas att en elev har begått ett brott i samband med skolans verksamhet, om inte övervägande skäl talar emot en anmälan.

För Skellefteå skapar det ett problem med den tidigare modellen för frivilliga drogtester. Elever och vårdnadshavare har gått med på tester inom ett förebyggande arbete, men möjligheten att ett positivt resultat kan leda vidare till polisen ingick inte på samma sätt när systemet utformades.

Därför har Skellefteå pausat drogtesterna

Skellefteå kommun beslutade redan 2018 att införa frivilliga slumpvisa drogtester på kommunens gymnasieskolor. Efter juridiska processer började modellen användas några år senare.

Tanken var förebyggande. Elever kunde frivilligt delta i oanmälda tester och ett positivt resultat kunde bland annat leda till kontakt med socialtjänsten och förändringar i elevens skolgång medan skolan arbetade för att säkerställa drogfrihet.

Rektor informerades samtidigt om positiva prov.

Just den informationsvägen har blivit viktig efter lagändringen.

När rektor får information som kan innebära att en elev har begått narkotikabrott kan rektorns nya skyldighet att anmäla misstänkta brott aktualiseras.

Skellefteå har därför pausat testerna medan kommunen utreder om systemet kan fortsätta i nuvarande eller förändrad form.

Drogtester i skolan är fortfarande frivilliga

Lagändringen innebär inte att skolor har fått någon generell rätt att drogtesta elever.

Ett urinprov räknas som ett kroppsligt ingrepp. En offentlig skola kan därför inte rutinmässigt tvinga en elev att lämna ett drogtest utan särskilt lagstöd.

Tidigare JO-bedömningar har slagit fast att slumpvisa drogtester kan genomföras om elevens deltagande verkligen är frivilligt.

Det räcker alltså inte att ett system kallas frivilligt på papperet. Eleven måste ha en faktisk möjlighet att säga nej utan att utsättas för otillbörlig press.

Samtycket behöver också vara reellt vid själva testtillfället.

Det är en annan juridisk fråga än rektorns senare skyldigheter.

Skolan måste först ha rätt att genomföra testet. Om ett positivt resultat därefter når rektor kan helt andra regler börja gälla.

Positivt drogtest betyder inte automatiskt polisanmälan

Det här är den viktigaste skillnaden.

Ett positivt drogtest innebär inte att skollagen automatiskt kräver en polisanmälan i varje situation.

Regeln säger att rektor ska anmäla om det kan misstänkas att en elev har begått ett brott i samband med skolans verksamhet, om inte övervägande skäl talar emot.

Enligt Skolverkets vägledning om skyldigheten att anmäla brott krävs någon konkret omständighet som stöd för misstanken. Det ska också finnas en tids- eller platsmässig koppling till skolverksamheten.

Det spelar särskilt stor roll vid drogtester.

Ett urinprov kan visa att en person har använt narkotika, men behöver inte ensamt visa exakt när eller var användningen skedde.

Om en elev exempelvis har använt narkotika utanför skoltid och utanför skolans verksamhet är den situationen inte nödvändigtvis identisk med att narkotika används eller innehas på skolan.

Rektor måste därför göra en faktisk bedömning.

Så ser processen ut

Fråga	Vad gäller?
Får skolan drogtesta eleven?	Ja, men frivilligheten måste vara verklig
Vad händer vid positivt prov?	Resultatet kan skapa en konkret misstanke om narkotikabrott
Måste rektor alltid polisanmäla?	Nej, förutsättningarna i skollagen måste vara uppfyllda
Krävs koppling till skolan?	Ja, brottet ska ha samband med skolans verksamhet
Kan socialtjänsten samtidigt kontaktas?	Ja, en polisanmälan ersätter inte en eventuell orosanmälan

Den nya bestämmelsen är en del av det större regelverk om säkerhet och brottsförebyggande arbete i skolan som trädde i kraft 2025. Hurbra har tidigare gått igenom de nya reglerna om säkerhet i skolan, där även rektorernas anmälningsskyldighet ingår.

Samtycket är en central del av Skellefteås problem

Skellefteås tidigare modell byggde på att eleven, och i vissa fall vårdnadshavaren, gick med på att delta i drogtesterna.

Men ett samtycke måste förstås utifrån vad personen faktiskt samtycker till.

När modellen infördes låg fokus på förebyggande arbete, stöd och möjliga insatser från bland annat socialtjänsten.

Efter lagändringen kan samma testresultat i vissa situationer även få en polisiär konsekvens.

Det betyder inte automatiskt att gamla samtycken juridiskt har blivit ogiltiga.

Däremot behöver kommunen reda ut om eleverna har fått tillräcklig information om vilka följder ett positivt test kan få och om testmodellen fortfarande uppfyller kravet på verkligt frivilligt deltagande.

En skola kan dessutom inte genom ett samtycke avtala bort en skyldighet som rektorn har direkt enligt lag.

Om förutsättningarna för anmälningsskyldigheten är uppfyllda kan ett tidigare löfte om hur uppgifterna skulle hanteras därför inte sätta skollagen ur spel.

Skellefteås gamla modell visar varför frågan har uppstått

I den tidigare kommunala handlingsplanen var informationsvägen relativt tydlig.

Vid ett positivt drogtest skulle rektor informeras. Skolan kunde besluta om åtgärder kring elevens undervisning, praktik eller andra moment och socialtjänsten kunde kontaktas.

Systemet var alltså byggt för att resultatet skulle användas i skolans förebyggande och stödjande arbete.

När rektorn senare fick en lagstadgad skyldighet att i vissa situationer polisanmäla misstänkta elevbrott förändrades förutsättningarna för samma system.

Det är därför frågan är större än att bara ändra texten på en blankett.

Kommunen behöver se över hela kedjan:

Vem får resultatet? När får rektor veta? Vad har eleven informerats om? Vad visar testet faktiskt? Finns tillräcklig koppling mellan det misstänkta brottet och skolans verksamhet?

Polisanmälan och orosanmälan är två olika saker

Den nya anmälningsskyldigheten ersätter inte skolans ansvar gentemot socialtjänsten.

Om personal misstänker att ett barn far illa kan det fortfarande finnas skyldighet att göra en orosanmälan.

Det innebär att en skola i vissa fall kan behöva hantera både socialtjänst och polis, men på olika rättsliga grunder.

För eleven kan därför konsekvenserna av ett positivt test bli mer omfattande än när de frivilliga testmodellerna ursprungligen utformades.

Reglerna gäller även utanför Skellefteå

Skellefteås beslut är lokalt, men lagändringen är nationell.

Alla skolor som använder frivilliga drogtester behöver därför säkerställa att deras rutiner fungerar tillsammans med den nya anmälningsskyldigheten.

Det betyder inte att alla skolor måste pausa sina tester.

Men den som använder en liknande modell behöver bland annat kunna svara på:

• vad eleven informeras om innan provet
• vem som får veta resultatet
• när informationen når rektor
• hur en möjlig brottsmisstanke bedöms
• om det misstänkta brottet har tillräcklig koppling till skolans verksamhet
• när socialtjänst respektive polis ska kontaktas

Det är alltså fullt möjligt att olika kommuner kommer fram till olika praktiska lösningar även om samma skollag gäller i hela landet.

Det här vet vi ännu inte om Skellefteå

Skellefteå har ännu inte lämnat något slutligt besked om hur de frivilliga drogtesterna ska hanteras framöver.

Kommunens utredning väntas bli färdig under hösten 2026.

Det återstår bland annat att se om testerna återupptas med nya samtycken och rutiner, om informationsflödet förändras eller om kommunen väljer att helt lämna den tidigare modellen.

Tills dess är testerna pausade.

Det viktiga är att skilja på två saker: skollagen har inte förbjudit frivilliga drogtester, men den har förändrat de rättsliga konsekvenser som kan uppstå när ett positivt resultat hamnar hos rektor.