Attacken på Brinellskolan i Fagersta den 21 augusti har åter satt fokus på säkerheten i svenska skolor. Sedan den 1 juli 2025 finns ett särskilt kapitel i skollagen som reglerar skolornas säkerhetsarbete. Varje skola ska bland annat ha en beredskapsplan för allvarligt våld, arbeta löpande med risker och vidta åtgärder för att obehöriga inte ska komma in.

Reglerna innebär däremot inte att alla skolor måste ha exakt samma låssystem eller säkerhetslösningar. De ger heller inte skolpersonal en obegränsad rätt att söka igenom elever.

Här går vi igenom vad lagen faktiskt kräver 2026, vad huvudmannen och rektorn ansvarar för och vad elever och vårdnadshavare behöver känna till.

De viktigaste säkerhetskraven i skolan 2026

Sedan den 1 juli 2025 finns reglerna om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte samlade i 6 a kap. skollagen.

I korthet innebär reglerna att:

• varje skolenhet ska ha en beredskapsplan för allvarliga våldssituationer och hot om sådana
• huvudmannen ska bedriva ett löpande arbete för att skolan verkligen har beredskap
• huvudmannen ska vidta åtgärder för att obehöriga inte ska ges tillträde till skolan när verksamheten pågår
• skolan kan under vissa förutsättningar undersöka elevers väskor och andra förvaringsföremål
• föremål som hittas vid en sådan kontroll i vissa fall kan omhändertas
• rektor har en särskild skyldighet att polisanmäla vissa misstänkta brott som har samband med skolverksamheten

Reglerna gäller både kommunala och fristående skolor.

Det viktiga är att skilja mellan själva lagkraven och mer detaljerade rekommendationer om hur säkerhetsarbetet bör genomföras. Lagen kräver exempelvis en fungerande beredskap, men säger inte att alla svenska skolor måste installera samma typ av passersystem eller genomföra ett visst antal säkerhetsövningar varje år.

Varje skola måste ha en beredskapsplan

Huvudmannen ska se till att det finns en beredskapsplan på varje förskole- och skolenhet.

Planen ska beskriva hur verksamheten ska agera vid en allvarlig våldssituation eller ett hot om en sådan.

Det innebär att säkerhetsplaneringen måste fungera på den enskilda skolan. En kommun eller friskolekoncern kan ha gemensamma riktlinjer, men det räcker inte med en övergripande plan som saknar koppling till skolans verkliga byggnader, lokaler och förutsättningar.

En stor gymnasieskola med flera byggnader kan exempelvis behöva helt andra rutiner än en mindre grundskola med en enda huvudentré.

Beredskapsplanen behöver därför ta hänsyn till sådant som:

• skolans lokaler och byggnader
• möjliga utrymningsvägar
• platser där människor kan söka skydd
• hur personal snabbt kan kommunicera med varandra
• hur elever får instruktioner
• ansvarsfördelningen när något händer
• hur skolan kontaktar polis och andra aktörer

Skolverkets vägledning betonar också att planeringen bör omfatta både inrymning, utrymning och utestängning.

Säkerhetsarbetet måste pågå hela tiden

Det räcker inte att skriva en beredskapsplan och sedan lägga den i en pärm.

Skollagen kräver ett löpande arbete för att skolan ska ha beredskap att hantera allvarliga våldssituationer.

Det innebär bland annat att risker och sårbarheter behöver följas upp och att planeringen kan behöva förändras när verksamheten förändras.

En skola kan exempelvis bygga om, få nya entréer, flytta verksamhet mellan byggnader eller ändra hur elever rör sig under dagen. Sådana förändringar kan påverka hur en beredskapsplan fungerar i praktiken.

Personalen behöver dessutom känna till hur skolan ska agera.

En beredskapsplan som ingen på arbetsplatsen känner till ger liten praktisk hjälp när något väl inträffar.

Skolverket lyfter därför utbildning och övning som viktiga delar av det löpande säkerhetsarbetet.

Det finns däremot inget generellt lagkrav på exempelvis ett visst antal inrymningsövningar per termin. Hur övningar utformas behöver anpassas till verksamheten och elevernas ålder och mognad.

Vad betyder inrymning i en skola?

Inrymning innebär i grunden att människor stannar kvar eller söker skydd inne i en byggnad eftersom det bedöms vara säkrare än att gå ut.

Det är en av flera möjliga åtgärder vid ett allvarligt hot.

Vid händelsen i Fagersta den 21 augusti 2026 inrymdes flera skolor och andra verksamheter. Det illustrerar hur begreppet används, men säger i sig ingenting om säkerhetsnivån på den enskilda skolan.

Inrymning

Vid inrymning söker personer skydd inne i byggnaden eller stannar i en säker del av den.

Det kan vara aktuellt när ett hot finns i eller i närheten av skolområdet och det bedöms vara farligare att gå ut.

Utrymning

Utrymning innebär att personer lämnar byggnaden eller området och förflyttar sig bort från faran.

Det är viktigt att skilja detta från en vanlig brandövning. Vid en våldssituation kan det exempelvis vara olämpligt att automatiskt använda samma väg eller samlingsplats som vid brand.

Utestängning

Utestängning innebär att man försöker hindra ett hot som finns utanför en byggnad eller ett område från att komma in.

Vilken åtgärd som är rätt beror på situationen. Därför behöver skolans beredskapsplan kunna hantera flera olika scenarier i stället för att utgå från att samma lösning alltid fungerar.

Måste elever öva på skolattacker?

Skolor ska ha en fungerande beredskap och personalen behöver känna till hur den ska användas.

Det betyder däremot inte att alla elever måste genomgå realistiska simuleringar av skolattacker.

Skolverket betonar att barn och elever ska involveras på ett sätt som är anpassat efter deras ålder och mognad och som inte skapar obefogad oro eller stress.

För yngre barn kan det viktigaste vara att veta att de ska lyssna på och följa en vuxens instruktioner.

Äldre elever kan behöva mer kunskap om exempelvis utrymningsvägar, hur de får information och grundprinciper för hur man agerar vid ett allvarligt hot.

Det finns alltså ingen nationell modell där alla elever, oavsett ålder, ska genomföra samma typ av övning.

Får vem som helst gå in på en skola?

Nej.

En svensk skola är inte en allmän plats där vem som helst har rätt att gå in och vistas fritt under skoldagen.

Sedan den 1 juli 2025 säger skollagen uttryckligen att huvudmannen ska se till att åtgärder vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till skolenheten när verksamheten pågår.

Det betyder samtidigt inte att endast elever och anställda får komma in.

En person kan vara behörig att vistas på skolan om det finns ett legitimt ärende.

Det kan exempelvis handla om:

• en vårdnadshavare som har ett bokat möte
• någon som lämnar eller hämtar ett barn enligt skolans rutiner
• hantverkare eller annan servicepersonal
• föreläsare och andra inbjudna besökare
• personal från kommunen eller andra myndigheter

Avgörande är alltså inte bara vem personen är, utan varför personen befinner sig på skolan och om besöket sker enligt skolans rutiner.

Har föräldrar rätt att gå in på skolan?

Att vara vårdnadshavare innebär inte en generell rätt att gå runt fritt i skolans lokaler.

En vårdnadshavare kan naturligtvis ha legitima skäl att besöka skolan, men skolan får bestämma hur sådana besök ska gå till.

Det kan exempelvis krävas att besökare:

• anmäler sig i förväg
• går in genom en viss entré
• anmäler sig vid reception eller expedition
• möts upp av personal

Det är därför fullt möjligt för en skola att neka en vårdnadshavare att röra sig fritt i lokalerna samtidigt som skolan erbjuder ett ordnat sätt att genomföra ett legitimt besök.

Måste svenska skolor ha låsta dörrar?

Det finns inget generellt lagkrav som säger att alla svenska skolors ytterdörrar alltid måste vara låsta.

Lagen säger i stället att huvudmannen måste vidta åtgärder så att obehöriga inte ges tillträde.

Vilka åtgärder som behövs ska bedömas utifrån den enskilda skolans förutsättningar.

Det kan exempelvis handla om:

• låsta dörrar
• elektroniska passersystem
• bemannade entréer
• grindar
• tydliga besöksrutiner
• skyltning
• rutiner för att uppmärksamma och avvisa obehöriga

Det innebär att två skolor kan uppfylla lagen på olika sätt.

En liten skola med god överblick över entrén kan ha andra behov än en stor gymnasieskola där hundratals människor passerar mellan flera byggnader under dagen.

Säkerhetslösningarna behöver också fungera tillsammans med andra krav. En lösning som gör det svårt för obehöriga att komma in får exempelvis inte skapa nya problem vid en brandutrymning.

Därför går det inte att avgöra om en skola följer lagen enbart genom att kontrollera om ytterdörren råkar vara låst.

Vad händer om en obehörig redan finns inne på skolan?

Skolan kan avvisa personer som saknar rätt att vara där.

Personal kan också fråga en okänd person om vem denne är och vilket ärende personen har.

Om situationen innebär hot, våld eller annan fara ska polis kontaktas.

Säkerhetsarbetet bygger samtidigt på att personalen ska ha tydliga rutiner för vem som gör vad. Det bör alltså inte vara upp till en enskild anställd att improvisera fram skolans säkerhetssystem när något redan har inträffat.

Får skolan söka igenom en elevs väska?

Ja, men bara under vissa förutsättningar.

Sedan den 1 juli 2025 finns ett uttryckligt lagstöd som gör det möjligt att undersöka elevers väskor och andra förvaringsföremål.

En kontroll får göras när den är befogad för att:

• begränsa risken för ordningsstörningar
• begränsa risken för kränkningar
• begränsa risken för brott
• upprätthålla säkerheten

Kontrollen måste dessutom vara proportionerlig.

Det innebär att skolan måste ha ett tillräckligt starkt skäl för undersökningen och att ingripandet inte får vara mer omfattande än vad situationen motiverar.

Det är alltså inte en generell rätt att söka igenom elevers saker när som helst.

Det behöver finnas konkreta omständigheter som motiverar kontrollen.

Vilka saker får skolan undersöka?

Bestämmelsen gäller väskor och andra föremål som används för förvaring.

Det kan exempelvis vara:

• ryggsäckar
• handväskor
• påsar
• fodral
• plånböcker
• kartonger

Regeln innebär däremot inte att skolpersonal generellt får söka igenom en elevs kläder eller kropp.

Det är därför missvisande att beskriva den nya lagen som en obegränsad rätt för skolan att kroppsvisitera elever.

Lagstödet handlar om väskor och andra förvaringsföremål.

Kan skolan göra stickprovskontroller?

Ja, under vissa förutsättningar.

Om en kontroll ska gälla ett obestämt antal elever, exempelvis genom stickprov, är det rektorn som måste fatta beslutet.

Rektorn får inte delegera det beslutet.

Själva kontrollen kan däremot genomföras av rektorn eller av särskilt utsedda personer.

Även en stickprovskontroll måste vara motiverad och proportionerlig. Skolan kan alltså inte använda slumpmässiga kontroller helt utan grund.

Kontroller får inte heller användas på ett diskriminerande eller kränkande sätt eller som en bestraffning.

Vem får besluta om att kontrollera en enskild elev?

När det gäller en viss elev kan rektorn fatta beslut om en undersökning.

Rektorn kan också i förväg ge särskilt namngivna personer rätt att besluta om och genomföra sådana individuella kontroller.

Det skiljer sig från kontroller som gäller ett obestämt antal elever, där själva beslutet måste fattas personligen av rektorn.

Kan skolan tvinga en elev att öppna väskan?

Skolpersonal får inte använda våld eller fysiskt tvång för att genomföra en väskkontroll med stöd av reglerna i 6 a kap.

Undersökningen ska så långt det är möjligt genomföras i samförstånd med eleven.

Om eleven vägrar får skolan i stället hantera situationen med andra åtgärder som finns tillgängliga enligt skollagen.

Om det samtidigt finns misstanke om ett farligt föremål eller en situation som kan innebära akut fara kan polis behöva kontaktas.

Genomförda undersökningar ska dokumenteras.

Vad händer om skolan hittar ett farligt föremål?

Föremål som hittas vid en tillåten kontroll kan under vissa förutsättningar omhändertas.

Det kan handla om saker som bedöms innebära en säkerhetsrisk eller riskera att användas i samband med ordningsstörningar, kränkningar eller brott.

Normalt ska ett omhändertaget föremål lämnas tillbaka senast när skoldagen är slut.

Det finns dock viktiga undantag.

Om det exempelvis handlar om ett föremål som kan vara olagligt eller möjligt att förverka, såsom ett vapen eller narkotika, kan polisen behöva kontaktas och föremålet hanteras enligt andra regler.

Vem ansvarar för skolans säkerhet?

Skollagen delar upp ansvaret mellan huvudmannen och rektorn.

Fråga	Ansvar enligt reglerna
Beredskapsplan på varje skola	Huvudmannen
Löpande säkerhets- och beredskapsarbete	Huvudmannen
Åtgärder mot obehöriga	Huvudmannen
Beslut om väskkontroll av obestämt antal elever	Rektorn
Individuell väskkontroll	Rektorn eller särskilt utsedd person
Polisanmälan av vissa misstänkta elevbrott	Rektorn

I en kommunal skola är kommunen huvudman.

I en fristående skola är den organisation eller juridiska person som driver skolan huvudman.

Det innebär att ansvaret för de övergripande säkerhetsåtgärderna inte kan läggas enbart på den enskilda rektorn.

Huvudmannen måste bland annat se till att varje skola faktiskt har en beredskapsplan och att arbetet med säkerheten bedrivs löpande.

Rektor har samtidigt ett stort ansvar för hur säkerheten fungerar i den dagliga verksamheten och har särskilda befogenheter enligt 6 a kap.

Måste skolans säkerhetsplan vara offentlig?

Inte nödvändigtvis i sin helhet.

Kommunala skolor omfattas av offentlighetsprincipen, men uppgifter som skulle kunna försämra möjligheten att förebygga eller hantera en allvarlig våldssituation kan omfattas av sekretess.

Det finns därför goda skäl till att vissa detaljer om exempelvis skyddsplatser, larmsystem, kommunikationsvägar eller andra känsliga delar av beredskapen inte publiceras öppet.

Att en förälder inte kan hitta hela skolans beredskapsplan på webbplatsen betyder därför inte automatiskt att någon plan saknas.

Skolinspektionen granskar de nya kraven

De nya säkerhetsreglerna är bindande regler i skollagen och inte bara rekommendationer.

Skolinspektionen har fått i uppdrag att granska hur huvudmän och skolor lever upp till bestämmelserna.

I tillsynen kan myndigheten bland annat kontrollera om skolan har en beredskapsplan, om det bedrivs ett löpande beredskapsarbete och om åtgärder har vidtagits för att begränsa obehörigas tillträde.

Det innebär att säkerhetsarbetet sedan lagändringen är en tydligare del av skolornas rättsliga ansvar.

Den som vill läsa myndighetens samlade vägledning kan gå till Skolverkets information om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte.

Vanliga frågor om säkerhet i skolan

Är skolan en allmän plats?

Nej. Det finns ingen generell rätt för vem som helst att gå in och vistas på en skola under pågående verksamhet.

Måste skolan ha en plan för en eventuell skolattack?

Ja. Varje skolenhet ska ha en beredskapsplan för allvarliga våldssituationer och hot om sådana.

Måste alla skolor ha låsta ytterdörrar?

Nej. Lagen kräver åtgärder för att hindra obehöriga, men bestämmer inte exakt vilken teknisk lösning alla skolor ska använda.

Får skolan söka igenom en elevs ryggsäck?

Ja, om kontrollen är befogad och proportionerlig enligt skollagen.

Får personalen söka igenom elevens kläder?

Inte med stöd av bestämmelserna om väskkontroller i 6 a kap. De gäller väskor och andra föremål som används för förvaring.

Kan skolan tvinga en elev att öppna väskan?

Skolpersonal får inte använda våld eller fysiskt tvång för att genomföra kontrollen.

Måste elever delta i realistiska övningar av skolattacker?

Nej. Säkerhetsarbetet ska övas, men hur elever involveras ska anpassas efter bland annat ålder och mognad och får inte skapa obefogad oro eller stress.

Vem ansvarar om skolan saknar en beredskapsplan?

Det är huvudmannen som enligt skollagen ska se till att varje skolenhet har en sådan plan.

Fagersta förändrar inte vad lagen säger

Händelsen på Brinellskolan gör frågan om skolsäkerhet akut, men den ger inte i sig svar på om skolans säkerhetsarbete varit tillräckligt.

Att en person lyckas ta sig in i en skolbyggnad är inte automatiskt bevis för att huvudmannen har brutit mot skollagen. För en sådan bedömning behöver man veta vilka riskanalyser, rutiner och säkerhetsåtgärder som faktiskt fanns och hur de fungerade.

Det går inte heller att slå fast att en viss typ av lås, entrésystem eller annan åtgärd hade kunnat förhindra en specifik attack utan ett betydligt bättre underlag.

Det som däremot står klart är vad lagen kräver av svenska skolor 2026: säkerhetsarbetet ska vara planerat, löpande och anpassat till den enskilda verksamheten. Obehörigas tillträde ska begränsas, personalen ska ha beredskap för allvarligt våld och rektor har fått tydligare verktyg för att ingripa när säkerheten kräver det.