Den svenska detaljhandeln tappade fart i september. Försäljningsvolymen minskade med 0,4 procent jämfört med augusti, enligt nya siffror från SCB. Elektronik och smycken hör till de branscher som backar mest. Samtidigt är handeln betydligt starkare än för ett år sedan.

Detaljhandelns försäljningsvolym var 5,5 procent högre i september 2026 än under samma månad i fjol. Det visar Statistiska centralbyråns (SCB) nya statistik, som publicerades torsdagen den 29 oktober.

Nedgången från augusti innebär därmed inte att den längre återhämtningen har brutits. Däremot visar siffrorna tydliga skillnader mellan olika delar av handeln.

Sällanköpsvarorna drar ned försäljningen

Det är framför allt handeln med sällanköpsvaror som ligger bakom septembers svagare utveckling.

Försäljningsvolymen inom sällanköpshandeln minskade med 0,9 procent jämfört med augusti, medan dagligvaruhandeln stod stilla.

Sällanköpshandeln omfattar bland annat kläder, möbler, elektronik och andra varor som konsumenterna inte behöver köpa lika regelbundet som livsmedel.

Trots nedgången under september ligger även den delen av handeln klart över fjolårets nivå.

Smycken och elektronik bland de största förlorarna

Skillnaderna blir ännu tydligare när statistiken delas upp på enskilda branscher.

Handeln med ur, guldsmedsvaror och smycken tappade hela 9,1 procent jämfört med augusti. Även jämfört med september förra året var utvecklingen negativ, med en nedgång på 8,9 procent.

Försäljningen av informations- och kommunikationsutrustning, där elektronik ingår, minskade samtidigt med 4,8 procent från föregående månad.

Men bilden är inte genomgående negativ. Beklädnadshandeln ökade med 0,7 procent från augusti och apotekshandeln med 0,3 procent.

Sett över ett helt år finns dessutom betydligt starkare utveckling inom flera branscher. Försäljningen av sjukvårdsartiklar och kosmetik ökade med 14,1 procent och optikerhandeln med 9,2 procent jämfört med september 2025.

Det visar att hushållens inköp utvecklas olika beroende på vilken typ av varor det handlar om.

En svag månad bryter inte den positiva trenden

Septembers nedgång kommer efter en starkare augustimånad, då detaljhandelns försäljningsvolym ökade med 0,9 procent enligt reviderade siffror.

SCB bedömer samtidigt att detaljhandeln fortfarande befinner sig i en positiv underliggande trend som pågått i drygt två år.

Det innebär att septemberresultatet bör ses i ett större sammanhang. Handeln har inte vänt ned på årsbasis, även om försäljningen minskade mellan två enskilda månader.

Tidigare under året har också prognoserna pekat mot en fortsatt återhämtning. I HUI:s handelsprognos för 2026 räknade branschens analysinstitut med en volymtillväxt på sex procent under året.

Den nya månadsstatistiken visar att utvecklingen inte är jämn, men ger i sig inget besked om hur helåret kommer att sluta.

Vad säger siffrorna om hushållens ekonomi?

En viktig skillnad är att SCB mäter försäljningsvolymen i fasta priser. Statistiken tar alltså hänsyn till prisförändringar och visar hur handeln utvecklas när inflationens direkta påverkan räknas bort.

Det är också viktigt att skilja detaljhandeln från hushållens samlade konsumtion.

Den senare omfattar även exempelvis restaurangbesök, resor och andra tjänster. Därför kan detaljhandelns försäljning minska en månad utan att hushållens totala konsumtion behöver göra detsamma.

Hurbra har tidigare rapporterat om utvecklingen för hushållens konsumtion i augusti.

Septembersiffrorna visar framför allt att delar av sällanköpshandeln hade en svagare månad. De räcker däremot inte för att slå fast att svenska hushåll generellt har börjat hålla hårdare i plånboken.

SCB:s septemberstatistik är preliminär och kan komma att revideras. Nästa publicering, som gäller oktober månads detaljhandel, är planerad till den 30 november.

Den som vill fördjupa sig i de enskilda branscherna hittar fler uppgifter i SCB:s fullständiga statistik över detaljhandelns försäljning.