Citigroup pekar ut det svenska riksdagsvalet som en tydlig risk för storbankerna. I ett hårt scenario kan oppositionens föreslagna skatt på bankernas räntenetto motsvara omkring 9 procent av resultatet före skatt 2027. Men beräkningen bygger på ett betydligt större skattebelopp än det Socialdemokraterna använde i sin senaste vårmotion.

För Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea handlar frågan i första hand om hur mycket av de stora ränteinkomsterna som i framtiden kan beskattas. För svenska hushåll är den större frågan vad som händer därefter: om bankerna accepterar lägre vinster eller försöker kompensera genom bolåneräntor, sparräntor, avgifter eller lägre utlåning.

Citi ser valet som en risk för storbankerna

Citigroup beskriver det svenska riksdagsvalet den 13 september som en betydande risk för banksektorn.

Bakgrunden är Socialdemokraternas förslag om en tillfällig skatt på den del av bankernas räntenetto som ligger över ett historiskt genomsnitt.

I Citis mer negativa scenario skulle skatten kunna kosta motsvarande omkring 9 procent av bankernas sammanlagda resultat före skatt under 2027.

Det är en stor potentiell resultatpåverkan för en sektor där höga räntenetton under de senaste åren har varit en viktig förklaring till de starka vinsterna.

Räntenetto är i förenklad form skillnaden mellan vad banken får in i ränta och vad den själv betalar i ränta. När utlåningsräntorna stiger snabbare än bankernas kostnader för bland annat kundernas sparande kan räntenettot öka kraftigt.

Det är just den typen av extra räntenetto som Socialdemokraterna vill beskatta.

9 procent bygger på ett hårdare skatteantagande

Det finns samtidigt en viktig reservation bakom Citis uppskattning.

I den analys som nu uppmärksammas används en skatteintäkt på 12,6 miljarder kronor. Den siffran har funnits i Socialdemokraternas tidigare budgetunderlag, men är inte någon slutligt fastställd nivå för det aktuella förslaget.

I partiets budgetmotion från hösten 2025 räknade Socialdemokraterna med 12,6 miljarder kronor per år i ökade intäkter från beskattningen av kreditinstitut.

I vårmotionen 2026 var motsvarande beräknade intäkt däremot 4 miljarder kronor.

På Socialdemokraternas nuvarande presentation av bankskatten finns ingen exakt skattesats eller slutlig intäkt angiven. Principen är att en tillfällig skatt ska tas ut på den del av storbankernas räntenetto som ligger över ett historiskt genomsnitt.

Det betyder att Citis 9 procent bör läsas som ett riskscenario, inte som en prognos över vad bankerna med säkerhet kommer att förlora.

Hur stor skatten faktiskt blir beror på hur ett eventuellt lagförslag utformas efter valet.

Hurbra har tidigare gått igenom hur det svenska förslaget om bankskatt är tänkt att fungera.

Swedbank kan bli tydligt exponerat

Swedbank är en av de banker där frågan om räntenetto blir särskilt viktig.

Banken har en mycket stor svensk bolåne- och inlåningsverksamhet och räntenettot står för en stor del av intäkterna.

Under första kvartalet 2026 uppgick Swedbanks räntenetto till omkring 11,1 miljarder kronor av totala intäkter på cirka 17,1 miljarder.

Det gör inte att banken automatiskt skulle drabbas hårdast av en framtida skatt. Men en skatt som uttryckligen konstrueras kring räntenettot träffar en central del av Swedbanks affärsmodell.

Hur hårt utfallet blir beror bland annat på vilket historiskt genomsnitt som används som gräns och hur mycket av det svenska räntenettot som betraktas som beskattningsbart.

Handelsbanken är också räntenettotung

Även Handelsbanken får en direkt koppling till skattefrågan.

Banken har en stor svensk verksamhet och räntenettot är en viktig del av intjäningen. Samtidigt har Handelsbanken betydande verksamhet även i Norge, Storbritannien och Nederländerna.

Det innebär att man måste skilja mellan den svenska verksamheten och hela koncernens resultat när skatterisken analyseras.

En svensk skatt behöver därför inte motsvara samma procentuella belastning på Handelsbankens koncernresultat som på en bank med ännu större andel av verksamheten i Sverige.

SEB har en bredare intäktsmix

SEB skiljer sig delvis från Swedbank och Handelsbanken genom en större exponering mot bland annat företagsbank, investment banking, kapitalmarknad och förmögenhetsförvaltning.

Räntenettot är fortfarande mycket viktigt, men bankens resultat är inte lika beroende av traditionell svensk bolåne- och inlåningsverksamhet.

Det ger SEB en bredare intäktsbas om en skatt specifikt riktas mot räntenetto.

Det betyder samtidigt inte att effekten blir liten. SEB har en stor svensk bankverksamhet och skulle sannolikt påverkas tydligt om skatten blir omfattande.

Nordea är det mest komplicerade fallet

Nordea kräver en annan bedömning.

Banken är en finländsk koncern med verksamhet i flera nordiska länder. Sverige är en mycket viktig marknad, men en svensk skatt kan rimligen inte analyseras som om den belastade hela Nordeas nordiska räntenetto på samma sätt.

Den exakta juridiska avgränsningen blir därför extra viktig.

Samtidigt har Nordea fortsatt att växa i Sverige, inte minst på bolånemarknaden. En skatt som försämrar lönsamheten i den svenska verksamheten kan därför fortfarande få tydlig betydelse för koncernen.

Kan bankskatten höja bolåneräntorna?

Det går inte att säga att en bankskatt automatiskt leder till högre bolåneräntor.

Men risken finns.

Om en ny skatt höjer bankens kostnader finns flera sätt att hantera det. Banken kan acceptera en lägre vinst, sänka andra kostnader, höja avgifter, minska kreditgivningen eller ändra priserna på lån och sparande.

En del av kostnaden kan därför i nästa steg hamna hos kunderna.

Det betyder däremot inte att ett skattebelopp på exempelvis 4 eller 12,6 miljarder kronor kan delas på svenska bolånetagare och direkt räknas om till en viss räntehöjning.

Konkurrensen mellan bankerna sätter gränser för hur mycket som går att föra vidare.

Det finns redan relativt stora skillnader mellan vad svenska bolånekunder faktiskt betalar. Finansinspektionens statistik från våren 2026 visade att skillnaden mellan den högsta och lägsta genomsnittliga rörliga bolåneräntan hos de stora bankerna var omkring 0,26 procentenheter.

För ett bolån på två miljoner kronor motsvarar det mer än 5 000 kronor per år före ränteavdrag.

Om bankerna försöker kompensera en ny skatt genom högre bolånemarginaler blir därför kundernas vilja att byta bank och förhandla en viktig faktor.

Sparare kan också påverkas

Sparräntorna är en annan del av samma ekvation.

Räntenetto handlar inte bara om vad banken tar betalt av låntagaren. Det påverkas också av hur mycket banken betalar till kunder som har pengar på sparkonton.

En bank som höjer sina sparräntor minskar normalt sitt räntenetto.

Det innebär i teorin att en skatt på ovanligt högt räntenetto även kan skapa ett incitament att betala mer till spararna.

Men det är inte givet.

Banken kan välja andra sätt att hantera skatten och det finns därför ingen garanti för att en ny bankskatt leder till bättre sparräntor.

Bankaktierna kan reagera snabbare än bolånen

För aktieägarna är sambandet mer direkt.

Om en skatt minskar bankernas resultat påverkas också vinsten per aktie. I förlängningen kan det minska utrymmet för utdelningar och återköp eller pressa bankernas avkastning på eget kapital.

Dessutom kan själva osäkerheten inför valet påverka värderingarna.

Det kommer efter en mycket stark period för svenska och nordiska bankaktier. Handelsbanken och Nordea har under året handlats kring rekordnivåer, medan även Swedbank och SEB haft en stark börsutveckling.

Citis varning är samtidigt inte den enda bedömningen på marknaden.

Andra analytiker har pekat på att en betydligt mindre skatt, exempelvis i storleksordningen 4 miljarder kronor, inte behöver förändra bankernas värderingar särskilt dramatiskt.

Det illustrerar varför skillnaden mellan 4 och 12,6 miljarder är så viktig.

Den slutliga konstruktionen avgör

Bankskatten är fortfarande framför allt en politisk risk, inte en känd kostnad.

Citis beräkning visar hur stor effekten skulle kunna bli i ett tufft scenario. Men innan det finns ett färdigt förslag går det inte att säga att Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea står inför ett vinstfall på 9 procent.

För bankernas ägare är det framför allt den möjliga resultatförsämringen och osäkerheten som spelar roll.

För bolånetagare och sparare blir nästa fråga hur bankerna väljer att reagera om skatten faktiskt införs.

Och där finns ännu inget facit.