HemGuiderBT Kemi-skandalen – därför tog saneringen 50 år

BT Kemi-skandalen – därför tog saneringen 50 år

Publicerad

BT Kemi-skandalen i Teckomatorp blev en av Sveriges mest kända miljöskandaler. Nedgrävda tunnor med giftigt avfall gjorde fabriken ökänd redan på 1970-talet, men problemen fanns både i marken och vattnet och visade sig vara betydligt större än vad de första saneringarna klarade av. Nu ska ytterligare en insats göras 2027, mer än 50 år efter att skandalen blev känd.

Naturvårdsverket har beviljat 8,7 miljoner kronor för den avslutande saneringsinsatsen. Det kan låta som att samma sanering har pågått i ett halvt sekel. Så är det inte.

BT Kemi-området har i stället gått igenom flera helt olika faser: akuta ingripanden på 1970-talet, nya fynd under 1980-talet, årtionden av provtagning, stora moderna saneringar och slutligen ett tekniskt problem som gjorde att en begränsad dioxinförorening blev kvar.

Vad var BT Kemi?

Historien börjar 1965 när företaget Bönnelyche & Thuröe flyttade tillverkning av kemiska bekämpningsmedel till en nedlagd sockeranläggning i Teckomatorp i Skåne.

Efter ett ägarbyte bedrevs verksamheten från 1971 under namnet BT Kemi.

Fabriken tillverkade framför allt bekämpningsmedel baserade på fenoxisyror. Produktionen gav upphov till kemiskt avfall och förorenat processvatten.

Problem märktes tidigt.

Odlare nedströms rapporterade skador på grödor och människor i området reagerade på lukten från fabriken. Undersökningar visade också fenoxisyror och klorfenoler i Braån, som rinner förbi området.

Samtidigt hade kemiskt avfall grävts ned på fabriksområdet.

Det var upptäckten av detta avfall som skulle göra BT Kemi till ett namn känt långt utanför Teckomatorp.

Tunnorna blev symbolen för skandalen

Hösten 1975 grävdes omkring 200 tunnor med kraftigt förorenat innehåll upp efter påtryckningar från ortsbor.

Det slutade inte där.

Vid fortsatta undersökningar hittades ännu fler tunnor och sammanlagt kom omkring tusen tunnor att tas upp från området. Många var skadade eller sönderfrätta.

Bilderna och berättelserna om tunnorna blev den tydligaste symbolen för BT Kemi-skandalen. De gjorde problemet konkret: giftigt industriavfall hade bokstavligen grävts ned i marken.

Men tunnorna var bara en del av föroreningen.

Kemikalier hade också spridits genom själva produktionen, processvatten, avfallsdammar och andra utsläpp. Föroreningar fanns därför inte bara i tunnor som gick att gräva upp utan även i jord, grundvatten och omgivande miljö.

Bland ämnena som senare har påträffats finns fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb. Även andra föroreningar, däribland dioxiner, har förekommit på området.

BT Kemi gick i konkurs

1977 gick BT Kemi i konkurs.

Fabriken tömdes därefter på kemikalier och avfall och byggnaderna revs. Huvudbyggnaden sprängdes 1979.

Därmed försvann företaget.

Föroreningen försvann inte.

Konkursen skulle dessutom få stor betydelse för allt som hände senare. Det fanns inte längre något fungerande företag som kunde stå för de enorma kostnaderna för framtida undersökningar och saneringar.

Staten fick därför successivt ta ett mycket stort ekonomiskt ansvar.

Myndigheterna fick hård kritik

BT Kemi-skandalen handlade inte bara om vad företaget hade gjort.

Den blev också en berättelse om brister i dåtidens miljötillsyn.

Fabriken etablerades 1965. Naturvårdsverket bildades först 1967 och den dåvarande miljöskyddslagen började gälla 1969. Den svenska miljölagstiftningen och tillsynen såg alltså helt annorlunda ut när verksamheten startade.

Men det räcker inte som förklaring.

Företaget fortsatte att vara föremål för myndighetskontakter även efter att miljöskyddslagen införts. I efterhand riktades kritik mot hur tillsynen fungerade, hur mycket myndigheterna litade på företagets uppgifter och hur lång tid det tog innan avfallshanteringen undersöktes ordentligt.

Justitiekanslern kritiserade bland annat länsstyrelsens hantering och menade att myndigheterna borde ha undersökt vad som hände med företagets avfall betydligt tidigare.

Att de nedgrävda tunnorna till slut uppmärksammades hade dessutom mycket att göra med de boendes protester och krav.

BT Kemi blev därför ett tydligt exempel på hur miljöproblem kunde växa när myndigheternas tillsyn var svag, resurserna begränsade och ett företag kunde dra ut på eller undvika åtgärder.

Skandalen bidrog senare till förändringar i svensk miljölagstiftning och tillsyn.

Varför tog saneringen 50 år?

Det enkla svaret är att problemet visade sig vara mycket större, mer utspritt och tekniskt svårare än man först trodde.

Saneringen har dessutom inte varit ett enda sammanhängande projekt.

ÅrVad hände?
1965Bekämpningsmedelstillverkningen startar i Teckomatorp.
1975Omkring 200 nedgrävda tunnor grävs upp.
1977Fler tunnor hittas och BT Kemi går i konkurs.
1978–1979Området akut saneras och fabriken rivs.
1980-taletNya föroreningar upptäcks och ytterligare åtgärder görs.
2002Ett modernt efterbehandlingsprojekt börjar byggas upp.
2007–2009Norra området genomgår en stor sanering.
2020–2022Södra området saneras.
2023Saneringsmålen för flera av de centrala BT Kemi-föroreningarna godkänns.
2027En sista åtgärd mot kvarvarande dioxinförorening planeras.

Den första lösningen fungerade inte som man hoppades

Efter de akuta insatserna på 1970-talet samlades förorenade jordmassor på den norra delen av området.

Tanken var bland annat att regnvatten skulle laka ur föroreningarna. Dräneringsvatten samlades upp och behandlades.

Bedömningen var att processen skulle ta några år.

Det gjorde den inte.

Provtagningar under de följande årtiondena visade att problemet inte minskade på det sätt man hade räknat med.

En åtgärd som under 1970-talet uppfattades som rimlig blev alltså inte den långsiktiga lösningen.

Ingen visste exakt var alla föroreningar fanns

Förorenad industrimark är svår att kartlägga.

Man kan borra, ta prover och göra avancerade beräkningar, men det går inte att analysera varje kubikmeter jord innan en sanering börjar.

Det märktes tydligt vid BT Kemi.

När det norra området sanerades 2007–2009 visade det sig att mängden förorenad jord var ungefär dubbelt så stor som man hade räknat med.

Sammanlagt behandlades omkring 80 000 ton förorenad jord.

Samma problem återkom när arbetet på södra området började 2020. Trots omfattande undersökningar före saneringen hittades mer förorenad mark när grävningen väl satte igång.

Det är en viktig förklaring till varför projekt som BT Kemi kan dra ut på tiden. Först när marken öppnas går det ibland att se problemets verkliga omfattning.

Saneringen blev mycket dyr

När Svalövs kommun tog huvudmannaskapet för det moderna efterbehandlingsprojektet 2002 fanns inte längre något ansvarigt företag som kunde bära kostnaderna.

Statliga pengar blev avgörande.

Naturvårdsverket uppgav 2025 att myndigheten sedan 2007 hade betalat omkring 423 miljoner kronor till arbetet med BT Kemi.

Den norra saneringen kostade drygt 200 miljoner kronor. Utredning och sanering av det södra området kostade ytterligare mer än 220 miljoner.

Så stora efterbehandlingsprojekt kräver dessutom mycket mer än själva grävningen.

Marken ska undersökas, risker bedömas, metoder väljas, pengar beviljas, entreprenader upphandlas och resultaten kontrolleras.

Varje nytt fynd kan innebära att delar av processen måste göras om.

Den stora saneringen skulle bli den sista

Det södra fabriksområdet började saneras 2020.

Det var tänkt som den stora slutpunkten för BT Kemi.

En del av den förorenade jorden grävdes bort. På ett område användes dessutom termisk behandling direkt i marken.

Metoden innebär förenklat att marken värms upp så kraftigt att organiska föroreningar förångas. Ångorna fångas sedan upp och behandlas.

I Teckomatorp skulle temperaturen på delar av området nå omkring 300 grader.

Det lyckades inte fullt ut.

Grundvatten trängde in och gjorde det svårt att nå rätt temperatur överallt.

De klassiska BT Kemi-föroreningarna kunde ändå reduceras till nivåer som senare godkändes. Men i en begränsad del av området blev ett annat problem kvar: dioxiner.

Entreprenaden avslutades inte enligt plan och kommunen hävde avtalet 2022.

Därmed hade det som skulle vara den sista stora saneringen skapat behov av ytterligare en avslutande åtgärd.

Varför sade man ändå att saneringen var klar 2023?

Det kan låta motsägelsefullt.

2023 godkändes saneringen när det gällde de styrande BT Kemi-föroreningarna fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler.

Mängden av dessa föroreningar hade minskat kraftigt. Målet att skydda Braån hade uppnåtts och de kvarvarande nivåerna bedömdes inte innebära någon oacceptabel risk för människor eller miljö.

Samma år kunde även en lång epok avslutas.

Pumpning och behandling av dräneringsvatten, som hade pågått sedan slutet av 1970-talet, stoppades.

Men den begränsade dioxinföroreningen efter den termiska behandlingen fanns fortfarande kvar.

När äldre uppgifter beskriver BT Kemi-saneringen som avslutad 2023 handlar det därför om de huvudsakliga föroreningarna från den gamla verksamheten, inte om att exakt all förorenad jord hade försvunnit.

Naturvårdsverket sade först nej till den sista saneringen

Nästa fråga blev hur dioxinet skulle hanteras.

En lösning var att gräva upp de förorenade jordmassorna och behandla dem på annat håll.

2025 söktes 18,8 miljoner kronor för arbetet.

Naturvårdsverket sade nej.

Myndigheten bedömde att kostnaden var för hög i förhållande till hur mycket riskerna skulle minska. Den förorenade jorden ligger flera meter ner och området är redan avskärmat, vilket innebär att den direkta spridningsrisken är begränsad.

Projektet fick därför hitta en billigare metod.

Nu kommer ännu en sista sanering

Under 2026 har en ny lösning tagits fram.

I stället för att gräva upp all den kvarvarande jorden är planen att behandla föroreningen på plats genom kemisk oxidation. Ett ämne förs då ner i marken för att påskynda nedbrytningen av föroreningen.

Metoden ska först testas för att se vilket oxidationsmedel och vilket tillvägagångssätt som fungerar bäst.

Naturvårdsverket har nu beviljat 8,7 miljoner kronor.

Själva åtgärden är planerad till 2027 och projektet väntas kunna avslutas formellt 2028.

Den som vill följa projektets utveckling kan läsa Svalövs kommuns historik om BT Kemi.

Vilka miljöskador orsakade BT Kemi?

Att BT Kemi orsakade omfattande miljöföroreningar är väl dokumenterat.

Föroreningar har konstaterats i mark och grundvatten och ämnen från verksamheten spreds till Braån. Odlare nedströms rapporterade dessutom skador på växtlighet redan under fabrikens tid.

Området kom senare att klassas som ett av de allvarligaste förorenade områdena i Skåne.

Hundratusentals ton jord har undersökts, flyttats eller behandlats under arbetets gång och hundratals miljoner kronor har lagts på efterbehandlingen.

Det råder därför ingen tvekan om att miljöskadan var verklig och omfattande.

Orsakade BT Kemi cancer och andra sjukdomar?

Här krävs större försiktighet.

Det finns dokumenterade uppgifter om att personer som arbetade på fabriken fick akuta besvär, bland annat från hud, slemhinnor och luftvägar.

Många människor i Teckomatorp har också genom åren beskrivit oro och olika hälsoproblem som de kopplat till BT Kemi.

Men det är inte samma sak som att ett långsiktigt orsakssamband har kunnat bevisas vetenskapligt.

Studier av bland annat graviditetsutfall och hälsan hos barn i området har inte gett belägg för några tydliga onormala mönster. Inte heller bland tidigare anställda har någon säker överdödlighet eller generell ökning av cancer kunnat fastställas.

I en liten grupp tidigare anställda noterades fler fall av cancer i mag-tarmkanalen än väntat, men gruppen var för liten för att forskarna skulle kunna dra säkra slutsatser.

Det är därför missvisande att slå fast att BT Kemi exempelvis orsakade en dokumenterad cancervåg i Teckomatorp.

Miljöföroreningarna är bevisade. Alla påståenden om långsiktiga hälsoeffekter är det inte.

Teckomatorp har levt med BT Kemi i generationer

Skandalen påverkade inte bara marken.

Den förändrade också bilden av Teckomatorp.

Under årtionden förknippades ortens namn med gift, nedgrävda tunnor och förorenad mark. Att komma bort från den stämpeln har varit ett uttalat mål när de gamla industriområdena har återställts.

Den norra delen av BT Kemi-området är i dag rekreationsområdet Vallarna. Även stora delar av det södra området har kunnat återställas till natur- och strövområde.

Det är en tydlig kontrast mot de bilder som gjorde platsen rikskänd på 1970-talet.

BT Kemi visar varför gamla miljöskulder kan ta generationer att lösa

BT Kemi-skandalen började inte med att någon 1975 upptäckte ett enda lager tunnor som myndigheterna sedan tog 50 år på sig att gräva upp.

Problemet var mycket större.

Kemikalier hade spridits genom flera delar av verksamheten. Den verkliga omfattningen var dåligt känd. Den ansvariga verksamheten gick i konkurs. Tidiga saneringsmetoder fungerade inte som tänkt och senare undersökningar hittade mer förorening än väntat.

När modern teknik slutligen skulle avsluta arbetet uppstod dessutom ett nytt tekniskt problem.

Därför är BT Kemi både en berättelse om en miljöskandal och om hur svårt det kan vara att reparera en industriell miljöskuld långt efter att företaget bakom den har försvunnit.

Mer än 50 år efter tunnfynden återstår nu bara ett begränsat område.

Om den planerade insatsen 2027 fungerar kan den sista delen av ett av Sveriges mest långdragna miljöprojekt till slut avslutas.

Senaste artiklar

På spåret i kväll: Här är deltagarna den 20 november

På spåret fortsätter i kväll, fredag den 20 november 2026, med två återvändande lag...

Jonna Sundling snabbast i Bruksvallarna – Grahn vann herrkvalet

Jonna Sundling fick en stark start på skidsäsongen när hon vann fredagens sprintkval i...

Civilutskottet säger ja till ny produktansvarslag – beslut väntas 25 november

Civilutskottet har sagt ja till regeringens förslag om en ny produktansvarslag. Beskedet kom den...

ADSL försvinner – vilket bredband ska du välja utan fiber?

När ADSL försvinner måste många hushåll hitta ett nytt bredband utan att redan ha...

liknande artiklar

På spåret i kväll: Här är deltagarna den 20 november

På spåret fortsätter i kväll, fredag den 20 november 2026, med två återvändande lag...

Jonna Sundling snabbast i Bruksvallarna – Grahn vann herrkvalet

Jonna Sundling fick en stark start på skidsäsongen när hon vann fredagens sprintkval i...

Civilutskottet säger ja till ny produktansvarslag – beslut väntas 25 november

Civilutskottet har sagt ja till regeringens förslag om en ny produktansvarslag. Beskedet kom den...