Brentoljan har åter passerat 100 dollar per fat. Samtidigt uppges omkring 10 miljoner fat oljeexport om dagen ha försvunnit från marknaden, en volym som motsvarar ungefär 10 procent av världens hela oljeefterfrågan. Efter månader av krig, reservuttag och fallande lager blir frågan nu hur mycket marginal som egentligen finns kvar om störningarna fortsätter.

Brentoljan passerade under onsdagen den 9 september åter 100 dollar per fat och handlades under eftermiddagen kring den nivån.

Själva hundradollarsgränsen är inte den mest dramatiska delen av utvecklingen. Under Iran-kriget har priset tidigare varit betydligt högre.

Det nya är i stället läget runt omkring priset.

Omkring 10 miljoner fat oljeexport per dag uppges nu saknas från marknaden. Det motsvarar ungefär en tiondel av världens samlade oljeefterfrågan.

Samtidigt har stora mängder olja redan plockats ur lager och merparten av den extraordinära reservfrisättning som IEA beslutade om i mars har redan använts.

Det innebär att nästa störning kan bli svårare att hantera.

Omkring 10 miljoner fat om dagen borta

Före kriget passerade omkring 20 miljoner fat råolja och oljeprodukter per dag genom Hormuzsundet.

Nu uppskattas omkring 10 miljoner fat export per dag saknas från den internationella marknaden.

Det är viktigt att skilja på export och global efterfrågan. Bortfallet motsvarar ungefär 10 procent av världens totala oljeefterfrågan, inte 10 procent av världens export.

Det är fortfarande en enorm volym.

Som jämförelse har IEA beskrivit störningen som den största utbudsstörningen i den globala oljemarknadens historia.

Trafiken genom Hormuz har också åter minskat efter en tillfällig återhämtning.

Det betyder att marknaden fortfarande är mycket beroende av alternativa flöden, lager och att efterfrågan anpassas.

Tre fjärdedelar av den stora reservinsatsen har redan använts

I mars beslutade IEA-länderna att göra 400 miljoner fat olja från beredskapslager tillgängliga.

Det var den största samordnade lagerfrisättningen någonsin.

Nu uppges omkring tre fjärdedelar av den insatsen redan ha släppts ut på marknaden. Grovt räknat handlar det om cirka 300 miljoner fat.

Det betyder inte att världens beredskapslager håller på att ta slut. IEA-länderna har större strategiska och kommersiella lager än den aktuella insatsen.

Men siffran säger något om hur mycket av den första stötdämparen som redan har använts.

Om resterande del av den ursprungliga insatsen räknas som omkring 100 miljoner fat motsvarar den volymen bara ungefär tio dagar av ett exportbortfall på 10 miljoner fat per dag.

Det är ingen prognos för hur länge världen klarar sig. Det visar däremot hur stor störningen är i relation till även mycket stora reservåtgärder.

Globala oljelager har redan fallit kraftigt

Även de vanliga lagren har fått ta smällen.

IEA:s augustirapport visade att observerade globala oljelager hade minskat med omkring 410 miljoner fat sedan kriget började.

Vid utgången av juli låg de strax under 7,9 miljarder fat.

IEA räknade samtidigt med ett globalt underskott på omkring 1,8 miljoner fat per dag under tredje kvartalet.

Det finns alltså fortfarande mycket olja i systemet. Problemet är att marknaden successivt använder mer av sin buffert samtidigt som exportstörningen fortsätter.

OPEC+ har liten reservkapacitet kvar

En annan säkerhetsmarginal är möjligheten för andra producentländer att snabbt öka produktionen.

Även den ser liten ut.

IEA uppskattade den effektiva reservkapaciteten inom OPEC+ till omkring 1,1 miljoner fat per dag i juli, när avstängd iransk och rysk produktion räknades bort.

Det är lite jämfört med ett uppskattat exportbortfall på omkring 10 miljoner fat om dagen.

Det betyder inte att 10 miljoner fat måste ersättas av ny OPEC-produktion. Marknaden kan balanseras genom lager, ändrade handelsflöden, lägre efterfrågan och andra produktionsökningar.

Men det visar hur svårt det skulle vara att lösa hela problemet genom att bara öppna kranarna någon annanstans.

Diesel är ett större problem än själva råoljan

För Sverige är utvecklingen på marknaden för färdiga drivmedel minst lika viktig som Brentpriset.

Europeisk diesel har handlats kring 199 dollar per fat och raffinaderimarginalerna har varit extrema.

Det innebär att diesel kan vara mycket dyr även om Brentoljan stabiliseras kring 100 dollar.

Det är en viktig skillnad.

Priset vid en svensk pump avgörs inte bara av vad ett fat råolja kostar. Dollarkursen, skatter, biodrivmedelsinblandning, raffinaderikapacitet och priset på bensin och diesel som färdig produkt spelar också in.

Därför går det inte att säga att exempelvis tio procents högre Brent automatiskt betyder tio procents högre bensinpris.

Sverige har ingen akut drivmedelsbrist

Energimyndighetens aktuella bedömning är att Sveriges drivmedelsförsörjning är stabil.

Händelserna i Mellanöstern har hittills inte lett till någon fysisk brist på bensin eller diesel i Sverige. Myndigheten bedömer tillgången som god både på kort och längre sikt.

Den svenska risken är därför just nu framför allt ett högre pris, inte tomma pumpar.

Företagslistpriserna låg inför onsdagen på omkring 17,39 kronor per liter för 95-oktanig bensin och 21,94 kronor för diesel.

Privatpriser varierar mellan stationer och orter.

Så snabbt märks ett högre pumppris

För hushållen blir matematiken enkel när priset väl når pumpen.

Om drivmedlet stiger med 1 krona per liter kostar en tank på 50 liter ytterligare 50 kronor.

Ett hushåll som köper 1 000 liter drivmedel under ett år får då 1 000 kronor högre kostnad.

Vid två kronor högre literpris blir motsvarande årsbelopp 2 000 kronor.

Men den indirekta kostnaden kan bli större.

Diesel används i stora delar av transportsektorn. När åkerier får högre kostnader påverkas distribution av mat, byggmaterial, industrivaror och andra produkter.

Dyrare flygbränsle kan samtidigt slå mot flygbolag och resor.

Ju längre prisnivåerna ligger kvar, desto större blir risken att företagen försöker föra kostnaderna vidare till kunderna.

Sverige går in i oljechocken med låg inflation

Det finns ändå ett betydligt bättre utgångsläge än under tidigare energikriser.

Den svenska KPIF-inflationen låg enligt den preliminära augustisiffran på 0,7 procent.

KPIF exklusive energi låg på 0,5 procent.

Det innebär att Sverige går in i den nya oljeuppgången från en mycket låg inflationstakt.

Ett Brentpris över 100 dollar betyder därför inte automatiskt att inflationen plötsligt rusar.

Det avgörande blir hur länge energipriserna ligger kvar på höga nivåer och hur mycket kostnaderna sprider sig vidare till andra varor och tjänster.

Riksbanken har redan pekat ut risken

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i augusti.

Samtidigt har banken pekat ut störningarna i Mellanöstern som en tydlig inflationsrisk och hållit möjligheten öppen för en räntehöjning senare under året.

Så sent som den 3 september sade riksbankschef Erik Thedéen att det ännu inte syntes tydliga tecken på en varaktig och bred uppgång i inflationen.

Sex dagar senare har Brent åter gått över 100 dollar.

Nästa svenska räntebesked kommer den 24 september.

Ett kort prisryck över 100 dollar behöver inte förändra något. Ett oljepris som stannar kvar där, samtidigt som diesel och andra raffinerade produkter förblir extremt dyra, blir betydligt svårare för Riksbanken att bortse från.

Ett högre oljepris kan också slå mot bolånen

Sambandet mellan olja och bolåneränta är inte direkt.

För att oljepriset ska påverka styrräntan behöver energichocken bli tillräckligt långvarig för att skapa ett bredare inflationstryck.

Men om det sker kan kostnaden bli betydande även för hushåll som nästan aldrig tankar bilen.

En räntehöjning på 0,25 procentenheter motsvarar exempelvis 7 500 kronor i högre årlig räntekostnad på ett bolån på tre miljoner kronor före ränteavdrag, om bankens bolåneränta följer med hela vägen.

Det är omkring 625 kronor i månaden.

Det är inte en prognos om nästa räntebesked, men visar varför en långvarig oljechock kan nå långt utanför bensinstationen.

Hundradollarsgränsen är egentligen inte det viktigaste

Brent över 100 dollar är den tydliga symbolen för det nya marknadsläget.

Men det verkligt avgörande är vad som finns bakom priset.

Omkring 10 miljoner fat export om dagen saknas. Hundratals miljoner fat har redan försvunnit ur observerade lager. Tre fjärdedelar av IEA:s extraordinära reservfrisättning uppges vara använd och den snabbt tillgängliga reservproduktionen inom OPEC+ är liten.

Samtidigt är marknaden för framför allt diesel ännu hårdare pressad än råoljemarknaden.

Sverige har fortfarande god fysisk tillgång på drivmedel.

Men om kriget fortsätter och oljepriset etablerar sig över 100 dollar handlar frågan allt mindre om huruvida svenska hushåll påverkas och allt mer om hur stort genomslaget till slut blir på pumppriser, transporter, inflation och räntor.