Jarrad Branthwaite är tillbaka i det engelska landslaget efter två säsonger som till stora delar präglats av ljumsk- och hamstringsproblem. Efter en avancerad rehabiliteringsperiod i München och en minutiöst styrd återgång till full matchbelastning har Evertonbacken nu spelat varje Premier League-minut den här säsongen. Nästa steg är att övertyga Thomas Tuchel – i ett England där skador och återbud har öppnat dörren.

Det är första gången Branthwaite tas ut av Tuchel. Den 24-årige mittbacken har bara gjort en A-landskamp tidigare och har ännu aldrig startat för England.

Den situationen kan förändras snabbt under Nations League-samlingen.

England ska spela fyra matcher på bara elva dagar, samtidigt som flera spelare saknas. Marc Guéhi och Ezri Konsa ligger fortfarande före Branthwaite i mittbackshierarkin, men för första gången på länge är Evertonförsvararen både skadefri och i position att på allvar konkurrera om minuter.

Tuchel har väntat på chansen att se Branthwaite

Branthwaites uttagning är inte bara följden av Englands skadeproblem.

Thomas Tuchel har gjort klart att mittbacken funnits på landslagsledningens radar under en längre tid. När truppen presenterades pekade förbundskaptenen bland annat på Branthwaites längd, snabbhet, uppspelsförmåga och starka vänsterfot.

Den sistnämnda egenskapen sticker ut.

Guéhi, Konsa, Jarell Quansah och Trevoh Chalobah är alla i första hand högerfotade. Branthwaite ger därför Tuchel ett naturligt vänsterfotat mittbacksalternativ på ett sätt som få andra spelare i den aktuella truppen gör.

I Englands officiella genomgång av trupputtagningen framgår också att Tuchel velat få in honom i miljön och bedöma honom på nära håll.

Det är en möjlighet som Branthwaite i praktiken gått miste om under stora delar av de senaste två åren.

Skadorna kostade nästan hela förra säsongen

Branthwaites skadeproblem började inte med en enda incident.

Under säsongen 2024/25 hade han återkommande ljumskproblem och genomgick även en operation. Säsongen därpå blev i stället hamstringsskador det stora problemet.

2025/26 slutade med bara tio Premier League-matcher och 680 spelade minuter.

Det första längre hamstringsavbrottet sträckte sig från sensommaren till vintern. Efter comebacken följde ytterligare ett mindre skadeuppehåll innan nästa stora bakslag kom i Merseysidederbyt mot Liverpool den 19 april.

Branthwaite tvingades lämna planen i tårar och spelade inte mer den säsongen.

Därmed försvann också den sista realistiska möjligheten att spela sig in i Thomas Tuchels VM-planer.

Everton har även tidigare drabbats hårt på mittbackspositionen. John Stones skadeproblem har varit ett återkommande tema kring Englands försvar, och hans nuvarande frånvaro är en av anledningarna till att konkurrenssituationen ser annorlunda ut för Branthwaite.

En månad i München blev nästa försök

Efter de återkommande problemen valde Branthwaite och Everton att göra mer än att bara behandla den senaste skadade muskeln.

Mittbacken skickades till MYOS Sport & Health i München och tillbringade omkring en månad där i samarbete med Evertons medicinska stab.

Arbetet beskrivs som mer heltäckande än traditionell rehabilitering.

Branthwaite har själv berättat om analyser av hur kroppen rör sig och hur hjärnan styr olika rörelsemönster. Kliniken arbetar generellt med bland annat avancerad rörelseanalys, styrke- och muskelbalanstester och neurologiskt inriktade bedömningar.

Det betyder inte att alla dessa delar med säkerhet ingick i Branthwaites personliga program. Det viktiga är snarare förändringen i synsätt: Everton försökte identifiera om det fanns bakomliggande faktorer i hans rörelser och belastningsmönster som bidrog till att skadorna fortsatte komma tillbaka.

Branthwaite själv har inte hävdat att problemen därmed är lösta för gott.

Men resultatet hittills är tydligt.

Han har kunnat träna kontinuerligt, genomföra en hel försäsong och sedan spela samtliga ligaminuter under säsongsinledningen.

Everton ökade minuterna steg för steg

Det mest konkreta tecknet på det nya upplägget syntes under försäsongen.

Everton gick medvetet långsamt fram när Branthwaite började spela matcher igen.

Match	Branthwaites speltid
Bolton, 25 juli	46 minuter
Hamburg, 1 augusti	70 minuter
Stuttgart, 8 augusti	80 minuter
Newcastle, 12 augusti	Planerad vila
Lille, 15 augusti	90 minuter

Stegringen var alltså nästan bokstavlig: från en halvlek, via 70 och 80 minuter, till en planerad vilodag och därefter en hel match.

Everton beskrev frånvaron mot Newcastle som en del av hans planerade återintegrering och inte som ett nytt skadeproblem.

Det skiljer sig från en comeback där en spelare betraktas som färdigrehabiliterad så fort han kan delta i en match. För Branthwaite fortsatte belastningsstyrningen efter att han återvänt till spel.

Sedan Premier League började har restriktionerna däremot i praktiken försvunnit.

Branthwaite har startat Evertons fem första ligamatcher och spelat 450 av 450 möjliga minuter. Han har därmed snabbt återtagit den centrala roll i försvaret som klubben länge räknat med att han ska ha.

Mer om Evertons situation under säsongen finns i Hurbra:s guide till Everton 2026/27.

Fem återbud – men Branthwaites lucka skapades tidigare

Fem spelare har lämnat återbud till den engelska samlingen: Tino Livramento, Kobbie Mainoo, Cole Palmer, Marcus Rashford och Declan Rice.

James Garner och Morgan Gibbs-White har kallats in.

För Branthwaite är det dock inte framför allt de sena återbuden som förändrat läget.

John Stones och Dan Burn saknas sedan tidigare på grund av skador, medan Harry Maguire inte blev uttagen. Det är de förändringarna som framför allt har öppnat utrymme bland mittbackarna.

Livramentos frånvaro kan samtidigt få en indirekt effekt eftersom både Konsa och Quansah kan användas på högerbackspositionen. Om Tuchel flyttar någon av dem dit under samlingen blir konkurrensen centralt i försvaret mindre.

Guéhi och Konsa har försprång

Branthwaite kommer ändå inte in i truppen som favorit till en startplats.

Marc Guéhi och Ezri Konsa är betydligt mer etablerade i Tuchels England och spelade stora roller under VM. Bakom dem finns Quansah och Chalobah.

Branthwaites utgångsläge är ett annat.

Han har bara gjort en landskamp – inhoppet mot Bosnien-Hercegovina den 3 juni 2024 – och har aldrig spelat en tävlingslandskamp för seniorlandslaget.

Sett enbart till erfarenheten ligger han därför efter konkurrenterna.

Det som talar för honom är formen, vänsterfoten och matchprogrammet.

England inleder Nations League-perioden mot Spanien på Wembley den 26 september. Därefter väntar Tjeckien borta den 29 september, Kroatien borta den 3 oktober och ytterligare ett möte med Tjeckien den 6 oktober.

Fyra landskamper på elva dagar gör det svårt att använda exakt samma försvar i varje match.

Chansen till speltid är betydligt större nu

Det skulle vara en överraskning om Branthwaite omedelbart gick före både Guéhi och Konsa i hierarkin och startade stormatchen mot Spanien.

Men hela samlingen ser annorlunda ut.

Tuchel behöver rotera. Stones och Burn saknas. Quansah kan behövas på kanten. Och Branthwaite kommer till lägret efter fem raka fulla ligamatcher, inte efter ännu en rehabiliteringsperiod.

Därför finns en realistisk möjlighet att han får sin andra landskamp någon gång under de fyra Nations League-matcherna – och kanske sin första start.

Minst lika viktigt är vad som händer därefter.

Branthwaite har länge betraktats som en av Englands mest lovande mittbackar, men kroppen har gjort att han aldrig kunnat bygga någon kontinuitet i landslaget. Tuchels första möjlighet att arbeta med honom kommer därför nästan två år efter hans hittills enda landskamp.

Münchenrehabiliteringen kan inte garantera att skadeproblemen är över.

Men efter ljumskoperation, upprepade hamstringsbakslag och en nästan förlorad hel säsong har Branthwaite åtminstone nått den punkt som länge saknades: han är frisk, spelar 90 minuter varje vecka och har fått en riktig chans att slå sig in i England.