Oppositionen leder det preliminära valresultatet och frågan om invandringen har snabbt hamnat i fokus. Många undrar om ett regeringsskifte betyder att Sverige åter går mot en betydligt mer generös migrationspolitik. Svaret är inte så enkelt. Socialdemokraterna vill behålla en stram linje, men flera av partierna som kan behövas för att få fram en ny regering vill förändra viktiga delar av dagens politik.

Blir det mer invandring nu?

Det är för tidigt att säga att invandringen kommer att öka kraftigt efter valet.

Valresultatet är fortfarande preliminärt och någon ny regering finns ännu inte. Dessutom finns stora skillnader mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet i migrationspolitiken.

Socialdemokraterna har inför valet fortsatt argumentera för en stram migration och för att svensk migrationspolitik ska ligga nära EU:s miniminivåer.

Samtidigt vill flera av de andra oppositionspartierna göra politiken mer generös på områden som kvotflyktingar, anhöriginvandring, permanenta uppehållstillstånd och arbetskraftsinvandring.

Det betyder att svaret i hög grad beror på vilka partier som får inflytande över en eventuell ny regering.

Många väljare räknade redan före valet med ökad invandring

Frågan är inte ny.

I en opinionsmätning från Indikator Opinion tidigare under året svarade 48 procent att de trodde att invandringen skulle öka om oppositionen vann valet.

39 procent trodde att invandringen skulle ligga ungefär kvar på samma nivå, medan 8 procent trodde att den skulle minska.

Det visar att migrationspolitiken redan före valet var en tydlig fråga för många väljare.

Socialdemokraterna vill behålla en stram migrationspolitik

Den stora skillnaden jämfört med tidigare politiska perioder är att Socialdemokraterna inte går till val på någon återgång till den migrationspolitik Sverige hade före flyktingkrisen 2015.

Partiet vill fortsatt ha en stram reglering och har beskrivit EU:s miniminivå som utgångspunkt för svensk migrationspolitik.

S vill också att fler personer som får avslag på sina asylansökningar ska lämna Sverige.

Det innebär att ett regeringsskifte i sig inte betyder att asylpolitiken automatiskt blir kraftigt mer generös.

Däremot kan S behöva kompromissa med andra partier för att kunna bilda regering och få igenom sin politik i riksdagen.

MP vill ta emot betydligt fler kvotflyktingar

Ett av de tydligaste områdena där invandringen kan öka är mottagandet av kvotflyktingar.

Sverige tar i dag emot omkring 900 kvotflyktingar per år.

Miljöpartiet vill höja nivån till minst 5 000 personer per år. Även Centerpartiet har drivit en betydligt högre nivå än den som gäller i dag.

Om en sådan förändring skulle genomföras handlar det alltså om flera tusen fler personer årligen enbart genom kvotflyktingsystemet.

Det är samtidigt en reglerad form av migration där personer tas ut i samarbete med FN:s flyktingorgan.

Anhöriginvandringen kan bli en tidig stridsfråga

En annan stor fråga gäller anhöriginvandringen.

Riksdagen har beslutat om ytterligare skärpta regler som börjar gälla den 1 oktober 2026. Bland förändringarna finns skärpta försörjningskrav och längre väntetider i vissa fall.

Oppositionspartierna har motsatt sig delar av skärpningarna.

Om det efter valet bildas en ny riksdagsmajoritet finns därför en möjlighet att reglerna ändras igen.

Det betyder inte att reglerna automatiskt försvinner efter ett regeringsskifte. Nya lagändringar måste normalt förberedas och få stöd i riksdagen.

Men just anhöriginvandringen är ett av de områden där skillnaden mellan Tidöpartierna och flera oppositionspartier är tydlig.

Arbetskraftsinvandringen kan också påverkas

Invandring handlar inte bara om asyl.

Sedan juni gäller ett högre lönekrav för personer som kommer till Sverige för att arbeta. Normalt krävs nu en lön på minst 90 procent av medianlönen, vilket motsvarar 34 470 kronor i månaden.

Centerpartiet vill ta bort det nuvarande lönegolvet och i stället låta lönenivåer i kollektivavtal spela en större roll.

En sådan förändring skulle kunna göra det möjligt för fler personer att få arbetstillstånd i Sverige.

Här kan alltså migrationen öka även om antalet asylsökande skulle ligga kvar på en låg nivå.

Permanenta uppehållstillstånd kan bli en annan förändring

Reglerna för permanenta uppehållstillstånd har också skärpts.

Sedan den 12 juli kan flera grupper med asylrelaterade tillstånd som huvudregel inte längre få permanenta uppehållstillstånd på samma sätt som tidigare.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill förändra den ordningen och göra permanenta uppehållstillstånd lättare att få.

Socialdemokraterna har däremot inte lovat att återställa hela det tidigare systemet.

Även här finns alltså en tydlig konflikt inom det möjliga regeringsunderlaget.

Asylinvandringen är just nu mycket låg

För att förstå diskussionen behöver vi också titta på nivåerna Sverige faktiskt befinner sig på.

Under hela 2025 registrerades 6 741 asylansökningar i Sverige.

Migrationsverkets prognos för 2026 ligger på omkring 4 200 förstagångsansökningar.

Det innebär att asylinvandringen ligger på en mycket låg nivå jämfört med åren kring flyktingkrisen.

En förändrad politik kan påverka utvecklingen framöver, men det är inte en situation där tiotusentals fler asylsökande automatiskt väntar på att komma till Sverige bara för att regeringen byts ut.

Invandring är betydligt mer än asyl

Det är också viktigt att skilja mellan asylinvandring och den totala invandringen.

Under 2025 beviljades omkring 88 900 förstagångstillstånd i Sverige.

De omfattade bland annat människor som kom för arbete, studier, anknytning och skydd.

Ungefär 12 800 tillstånd gällde skydd, medan omkring 25 200 gällde anknytning och nästan 23 000 arbetsmarknaden.

Det innebär att en regering kan hålla asylinvandringen låg samtidigt som andra typer av invandring ökar.

Allt avgörs inte av den svenska regeringen

Hur stor invandringen faktiskt blir beror dessutom på betydligt mer än svensk partipolitik.

Krig, konflikter, ekonomisk utveckling och migrationsvägar genom Europa påverkar antalet människor som söker sig till Sverige.

Sverige är också bundet av EU:s migrationsregler och den gemensamma migrations- och asylpakten.

En ny regering kan alltså förändra svenska regler och prioriteringar, men den styr inte ensam hur många människor som kommer att söka asyl i Europa eller Sverige.

Det här kan avgöra migrationspolitiken efter valet

Den stora frågan blir därför inte bara vem som blir statsminister.

Det avgörande är vilket regeringsunderlag som till slut formas och vilka krav de mindre partierna ställer.

Socialdemokraterna har inför valet tydligt försökt hålla fast vid en stram migrationslinje. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill samtidigt förändra flera av Tidöregeringens viktigaste åtstramningar, medan Centerpartiet framför allt vill se större möjligheter för bland annat arbetskraftsinvandring och kvotflyktingar.

Om oppositionens preliminära valledning står sig kan migrationspolitiken alltså bli mer generös på flera områden.

Men det finns ännu inget stöd för att slå fast att Sverige nu står inför en återgång till den migrationspolitik som gällde före 2015.

Först måste valresultatet bli definitivt. Därefter väntar regeringsförhandlingarna, och det är där mycket av svaret på hur Sveriges migrationspolitik faktiskt förändras kommer att finnas.