Att mata småfåglar under vintern är ett uppskattat sätt att hjälpa dem och samtidigt få mer liv i trädgården. Men en fågelmatare som inte sköts ordentligt kan bli en plats där sjukdomar sprids. Nu kommer BirdLife Sverige med nya rekommendationer om när fåglar bör matas, hur matarna ska rengöras och vad du ska göra om du upptäcker sjuka fåglar.
De nya råden presenterades den 4 november 2026, lagom till att vintermatningen drar igång på allvar.
BirdLife vill att fler ska kunna fortsätta mata fåglar, men på ett sätt som minskar smittorisken. Det handlar framför allt om att välja rätt typ av matare, hålla rent och undvika att många fåglar samlas kring gammalt eller förorenat foder.
Mata fåglar under vintern – gör uppehåll på sommaren
En av BirdLifes tydligaste rekommendationer gäller när på året fåglarna bör erbjudas extra mat.
Organisationen rekommenderar att frön och jordnötter framför allt används under perioden november till april. Under maj–oktober bör man göra uppehåll med den typen av utfodring.
Det betyder inte att fåglar bara behöver hjälp under vintern eller att all matning under andra delar av året är farlig. Rådet är en förebyggande åtgärd för att minska risken för smittspridning.
Under vinterhalvåret kan exempelvis solrosfrön, jordnötter, talgprodukter, fröblandningar och äpplen erbjudas.
Den som vill veta mer om olika sorters fågelmat och hur matplatsen kan utformas hittar fler råd i vår guide om att mata småfåglar på vintern.
Så minskar du smittorisken vid fågelmataren
En viktig princip är att fåglarna inte ska behöva sitta direkt i maten. Traditionella öppna fågelbord kan lätt förorenas av spillning, särskilt när många fåglar besöker dem.
BirdLife rekommenderar i stället frörör och jordnötsrör där fodret hålls torrt och skyddat.
Det är också bättre att fylla på mindre mängder mat regelbundet än att låta stora mängder ligga kvar länge.
Maten bör helst gå åt inom en eller två dagar. Då minskar risken att gammalt foder blir liggande och samlar fukt och föroreningar.
Gamla matrester bör tas bort vid påfyllning. Foder som blivit fuktigt, unket eller mögligt ska kastas.
Ytterligare ett råd är att flytta mataren mellan olika platser i trädgården. På så sätt undviker man att spillning och matrester ansamlas på samma ställe under lång tid.
Hur ofta ska fågelmataren rengöras?
BirdLife rekommenderar att fågelmatare rengörs ett par gånger under säsongen, och oftare om de blir smutsiga.
Varmt vatten och såpa fungerar bra för den vanliga rengöringen.
Högtryckstvätt bör däremot undvikas. Den kraftiga vattenstrålen kan sprida små droppar och förorenade partiklar i luften.
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, rekommenderar dessutom att rengöringen görs utomhus och inte i köket. Använd gärna särskilda redskap som inte används till vanlig disk.
Tvätta händerna efter att du hanterat fågelmatare, foder eller förorenade ytor.
Vad ska man göra om man hittar en sjuk fågel?
Om en fågel verkar sjuk vid matplatsen är det viktigt att agera, även om det bara handlar om en enda fågel.
BirdLife rekommenderar att matningen avbryts och att man gör ett uppehåll på minst två till fyra veckor innan den återupptas.
Gör så här om du upptäcker en sjuk fågel:
- Sluta mata direkt. Ta bort maten så att fler fåglar inte samlas vid platsen.
- Rengör matarna noggrant. Ta bort gamla matrester, spillning och annat som kan vara förorenat.
- Gör ett längre uppehåll. Vänta minst två till fyra veckor innan du börjar mata igen.
- Rapportera fyndet till SVA. Sjuka och döda vilda fåglar kan rapporteras via tjänsten Rapportera vilt.
- Undvik direktkontakt. Hantera inte sjuka eller döda fåglar med bara händerna.
Om nya sjuka fåglar dyker upp när matningen återupptas bör den avbrytas på nytt.
Så kan du känna igen en sjuk småfågel
En sjuk fågel kan sitta länge på samma plats med uppburrade fjädrar och verka ovanligt stilla.
Andra varningstecken är att den inte äter normalt, verkar svag eller inte flyger undan när någon närmar sig.
Det går däremot inte att avgöra vilken sjukdom fågeln har enbart genom att titta på den.
Därför kan fågelmatning sprida sjukdomar
När många fåglar samlas på en liten yta ökar risken att smittämnen förs vidare mellan individer.
Ett exempel är sjukdomen gulknopp, även kallad trikomoniasis. Den orsakas av en encellig parasit som bland annat kan ge skador i fåglarnas mun och svalg.
Sjukdomen har drabbat framför allt grönfinkar och bofinkar hårt i delar av Europa.
Även salmonella kan spridas vid fågelmatningar. Smittade fåglar kan förorena maten och omgivningen med sin avföring, vilket gör att andra fåglar riskerar att smittas.
Det är därför rengöring och utformningen av matplatsen spelar så stor roll.
BirdLifes rekommendationer är förebyggande och ska inte tolkas som att ett nytt omfattande sjukdomsutbrott har konstaterats.
Du kan hjälpa fåglarna även utan en fågelmatare
Ett annat sätt att gynna fågellivet är att låta trädgården erbjuda naturlig föda och skydd.
BirdLife lyfter bland annat fram bärbärande buskar, träd, solrosor och andra växter som producerar frön.
Blommande växter som lockar insekter kan också vara värdefulla. Klätterväxter och tätare buskage ger fåglar möjlighet att söka skydd.
En varierad trädgård kan därmed hjälpa fler fågelarter under större delar av året, utan att alla behöver samlas vid samma matplats.
För den som vill fortsätta med vintermatningen är budskapet enkelt: håll maten torr och fräsch, rengör utrustningen regelbundet och var uppmärksam på fåglarnas hälsa. Då blir matplatsen både trevligare och säkrare för de fåglar som besöker den.