De svenska bankerna gjorde en sammanlagd vinst på 62 miljarder kronor under första halvåret 2026. Det är fyra miljarder mer än samma period förra året. Samtidigt ökar utlåningen snabbare, framför allt till företag. De svenska storbankerna har också tagit tillbaka en liten del av lånemarknaden efter flera år av tappade marknadsandelar.
Siffrorna kommer från Finansinspektionens Bankbarometer, som publicerades den 5 november. Rapporten visar att bankernas lönsamhet har förbättrats samtidigt som utlåningen återhämtat sig.
Ökningen är tydlig jämfört med första halvåret 2025, men utvecklingen skiljer sig mellan kvartalen. Bankernas sammanlagda nettoresultat under andra kvartalet 2026 var 29 miljarder kronor, vilket innebär att vinsten var lägre än under årets första tre månader.
Så mycket tjänade de svenska bankerna
Bankernas sammanlagda nettoresultat ökade från 58 till 62 miljarder kronor under första halvåret. Det motsvarar en uppgång på knappt sju procent.
Även räntenettot, som är en central intäktskälla för banker, ökade med fyra miljarder kronor.
| Nyckeltal | Resultat |
|---|---|
| Bankernas vinst första halvåret 2026 | 62 miljarder kronor |
| Vinst samma period 2025 | 58 miljarder kronor |
| Vinstökning | 6,9 procent |
| Räntenetto första halvåret 2026 | 109 miljarder kronor |
| Räntenetto samma period 2025 | 105 miljarder kronor |
| Utlåningstillväxt i årstakt | 4,0 procent |
| Total utlåning vid halvårsskiftet | 9 011 miljarder kronor |
Källa: Finansinspektionens Bankbarometer, första halvåret 2026.
Avkastningen på eget kapital uppgick till 12,3 procent under andra kvartalet. Det är ett mått på hur mycket vinst bankerna genererar i förhållande till det kapital som ägarna har satsat.
Bankernas kostnader ökade dessutom långsammare än intäkterna. Det bidrog till en förbättrad kostnadseffektivitet, något som i bankrapporter ofta mäts genom det så kallade K/I-talet.
I Finansinspektionens Bankbarometer för första halvåret 2026 redovisas utvecklingen för olika kategorier av banker och kreditinstitut.
Företagslånen ökar snabbare
En viktig förändring är att bankernas utlåning åter växer i högre takt.
Under andra kvartalet 2026 ökade utlåningen med 4,0 procent jämfört med motsvarande kvartal året före. Vid slutet av 2025 låg tillväxttakten på endast 0,8 procent.
Det är framför allt utlåningen till företag som har återhämtat sig. Det innebär att en marknad som tidigare präglats av svagare kreditefterfrågan nu bidrar mer till bankernas verksamhet.
Även hushållens lån har bidragit till ökningen, men företagsutlåningen är den tydligaste förklaringen till att tillväxttakten har stigit.
Vid halvårsskiftet uppgick de svenska bankernas samlade utlåning till 9 011 miljarder kronor. Den summan inkluderar även lån som svenska banker har lämnat utomlands och ska därför inte förväxlas med storleken på enbart den svenska lånemarknaden.
Bolånen dominerar hushållens skulder
Hushållen står för 59 procent av bankernas totala utlåning. Av hushållens lån utgör bolånen 78 procent.
Det innebär att bostadsmarknaden fortfarande har mycket stor betydelse för bankernas verksamhet, även när företagslånen växer snabbare.
Konsumtionskrediter utgör en betydligt mindre del. De står för omkring fyra procent av utlåningen i Sverige, men har samtidigt ökat med 58 procent under de senaste tio åren.
Det är alltså två delvis olika utvecklingar: bolånen fortsätter att dominera i storlek, medan företagslånen nu bidrar mer till tillväxten.
Storbankerna tar tillbaka marknadsandelar
SEB, Handelsbanken och Swedbank har under lång tid tappat marknadsandelar till andra aktörer på lånemarknaden. Under första halvåret 2026 syns däremot en mindre återhämtning.
De tre svenska storbankernas sammanlagda andel av utlåningen till den svenska allmänheten ökade från 50,6 procent under andra halvåret 2025 till 50,9 procent under första halvåret 2026.
Det handlar om en ökning med 0,3 procentenheter. Förändringen är liten, men bryter mot den långsiktiga utvecklingen.
För tio år sedan låg storbankernas marknadsandel kring 58 procent. Sedan dess har bland annat specialiserade bolånebanker tagit en större del av marknaden.
| Period | Storbankernas marknadsandel |
|---|---|
| 2016 | Cirka 58 procent |
| Andra halvåret 2025 | 50,6 procent |
| Första halvåret 2026 | 50,9 procent |
Det återstår därför att se om uppgången är början på en mer varaktig förändring eller bara en tillfällig rörelse.
Även värdepappersbankerna har ökat sin marknadsandel, medan utländska banker och konsumtionskreditföretag har tappat andelar.
En viktig detalj är att Nordea inte ingår i Finansinspektionens grupp med tre svenska storbanker. Nordea räknas i denna statistik som en utländsk bank, eftersom banken har sitt säte i Finland.
Marknadsandelarna visar därmed inte hur samtliga fyra banker som traditionellt brukar kallas Sveriges storbanker utvecklas tillsammans.
Vad är räntenetto – och varför är det viktigt?
Räntenettot är skillnaden mellan de räntor som en bank får in och de räntor som banken själv betalar.
Banken får exempelvis ränteintäkter från bolån och företagslån. Samtidigt betalar den ränta på sparkonton och för annan finansiering.
Om banken får in 100 kronor i räntor och betalar 40 kronor i räntekostnader blir räntenettot 60 kronor.
Det är inte samma sak som vinst. Från intäkterna måste banken bland annat täcka personal, IT, administration och kreditförluster. Banken kan också ha andra intäkter, exempelvis från kortavgifter och fondförvaltning.
En mer utförlig förklaring finns i vår guide om vad räntenetto är och hur det fungerar.
Under första halvåret 2026 ökade de svenska bankernas samlade räntenetto från 105 till 109 miljarder kronor.
Hur mycket bankerna tjänar på räntenettot påverkas bland annat av utlåningsvolymer, räntorna på lån och sparande samt vad det kostar bankerna att finansiera sig.
En högre utlåning kan därmed bidra till ökade ränteintäkter även om ränteläget i sig inte stiger.
Problemlånen ökar trots högre vinster
Den förbättrade lönsamheten betyder inte att riskerna har minskat överallt.
Finansinspektionen visar att andelen problemlån steg från 1,3 till 1,4 procent under första halvåret 2026.
Problemlån är krediter där banken bedömer att det finns betydande risk för att låntagaren inte kan betala tillbaka enligt villkoren.
Särskilt tydlig är skillnaden mellan olika typer av långivare.
Hos konsumtionskreditföretagen uppgick andelen problemlån till 9,2 procent, vilket är betydligt högre än för banksektorn som helhet.
Samtidigt ligger den totala svenska nivån fortfarande under det europeiska genomsnittet på 1,8 procent.
Det visar varför bankernas vinster och kreditrisker behöver bedömas var för sig. Ett institut kan ha god lönsamhet samtidigt som vissa låntagare får svårare att betala sina skulder.
Skillnader mellan räntenetto, kreditförluster och slutligt nettoresultat är också viktiga när man ska läsa och förstå en bankrapport.
Vad betyder utvecklingen för bankkunderna?
Bankernas ökade vinster innebär inte automatiskt att bolåneräntor eller sparräntor kommer att förändras.
Räntorna för enskilda kunder påverkas bland annat av marknadsräntor, finansieringskostnader, konkurrens och bankernas egna prissättningsbeslut.
Däremot ger utlåningsstatistiken en bild av hur marknaden förändras.
Att företagslånen åter växer snabbare visar att bankernas kreditverksamhet har fått mer fart. Att storbankerna samtidigt återtar en liten del av marknaden visar att konkurrensförhållandena inte är statiska.
Första halvåret 2026 präglas därmed av tre saker: högre bankvinster, snabbare utlåning och en försiktig återhämtning för de traditionella storbankerna.
Men uppgången i marknadsandelar är fortfarande liten, och den ökande andelen problemlån visar att den starkare lönsamheten inte gäller utan risker.