Augusti 2026 blev den varmaste augustimånaden som hittills uppmätts globalt och tangerade samtidigt juli 2023 som den varmaste kalendermånaden i mätserien. Den globala medeltemperaturen låg 1,65 grader över den förindustriella nivån. Samtidigt förstärks El Niño snabbt, vilket kan hålla temperaturerna mycket höga även under resten av året.

Nya siffror från Copernicus Climate Change Service visar att den globala medeltemperaturen i augusti nådde 16,96 grader.

Det var 0,85 grader över genomsnittet för perioden 1991–2020 och 1,65 grader över den förindustriella referensperioden 1850–1900.

Augusti blev därmed den första månaden sedan november 2025 som åter låg mer än 1,5 grader över den förindustriella nivån.

Augusti 2026	Temperatur
Global medeltemperatur	16,96 °C
Över 1991–2020	+0,85 °C
Över 1850–1900	+1,65 °C
Placering	Delat varmast av alla månader

Rekordet är extra anmärkningsvärt eftersom augusti dessutom blev 0,06 grader varmare än juli 2026.

Globalt är juli normalt årets varmaste månad. Det är mycket ovanligt att augusti blir varmare än juli under samma år.

Augusti tangerar juli 2023

Augusti 2026 är nu tillsammans med juli 2023 den varmaste månaden som registrerats i Copernicus ERA5-dataset.

Det tidigare rekordet för augusti låg på 16,82 grader och sattes både 2023 och 2024.

Årets augusti passerade alltså den nivån tydligt.

Även perioden juni till augusti blev globalt exceptionellt varm och tangerade 2024 som den varmaste sommaren som registrerats.

Januari till augusti 2026 är samtidigt den näst varmaste motsvarande perioden hittills, endast efter 2024.

Siffrorna fortsätter därmed en utveckling där flera av de senaste åren har legat på nivåer som tidigare saknade motstycke i den moderna temperaturserien.

Vad betyder 1,65 grader över förindustriell nivå?

Siffran 1,65 grader behöver sättas i rätt sammanhang.

Den betyder inte att Parisavtalets 1,5-gradersgräns formellt har passerats permanent.

Parisavtalets temperaturmål gäller den långsiktiga globala uppvärmningen, inte temperaturen under en enskild månad.

Den senaste tolvmånadersperioden låg enligt Copernicus omkring 1,48 grader över den förindustriella nivån.

Augusti visar däremot hur lätt enskilda månader nu kan hamna tydligt över 1,5 grader när den långsiktiga globala uppvärmningen kombineras med naturliga variationer.

Det gör också månadens temperatur relevant efter FN:s senaste bedömning att ett långvarigt överskridande av 1,5 grader inom de närmaste åren i praktiken blivit mycket svårt att undvika.

Vi har tidigare skrivit mer om vad det innebär i artikeln FN: 1,5-gradersgränsen passeras inom några år.

Västeuropa hade sin varmaste sommar

Europa som helhet hade inte sin varmaste sommar.

Sommaren juni till augusti blev den tredje varmaste som hittills registrerats för hela Europa, med en temperatur 1,17 grader över genomsnittet för 1991–2020.

I Västeuropa slogs däremot rekordet.

Medeltemperaturen där nådde 21,69 grader under sommaren, vilket var 2,54 grader över normalperioden och högre än det tidigare rekordet från 2003.

Rekordvärme noterades över stora områden i bland annat Frankrike, Spanien, Italien, Belgien, England och Wales.

I delar av Frankrike och nordöstra Spanien låg sommarens medeltemperatur lokalt fyra till fem grader över det normala.

Det höga temperaturerna kombinerades dessutom med mycket torra förhållanden på flera håll.

Markfukten låg extremt lågt i stora delar av Europa och många floder hade vattenföring klart under normala nivåer.

Det skapade problem för bland annat jordbruk, transporter och samhällsinfrastruktur.

Skogsbränder blev samtidigt ett återkommande problem under sommaren. Vi har tidigare samlat utvecklingen i Skogsbränder i Europa 15 augusti 2026.

Sverige gick åt motsatt håll

Den svenska sommaren visar samtidigt varför globala temperaturrekord inte betyder att varje enskilt land får rekordvärme.

Sverige hade sin svalaste sommar sedan 2017, även om temperaturen fortfarande låg över genomsnittet för perioden 1991–2020.

Augusti låg ungefär kring normala nivåer i södra Sverige och under det normala i norra delarna av landet.

Det kan därför ha varit svårt att uppleva sommaren 2026 som globalt rekordvarm från ett svenskt perspektiv.

Klimatsystemet fungerar dock inte så att temperaturavvikelser fördelas jämnt över hela världen.

När vissa regioner ligger nära eller under normalt kan andra samtidigt ha extrema temperaturöverskott.

Det är den globala medeltemperaturen som avgör om världen som helhet slår rekord.

Haven är också rekordvarma

En annan viktig del av augustirekordet finns i världshaven.

Den genomsnittliga havsytetemperaturen mellan 60 grader syd och 60 grader nord låg på 21,07 grader.

Det är den högsta nivån som registrerats för en augustimånad och samtidigt lika högt som det tidigare månadsrekordet från mars 2024.

Den 24 och 25 augusti nådde den dagliga havsytetemperaturen omkring 21,11 grader.

Världshaven spelar en central roll i klimatsystemet eftersom de absorberar en mycket stor del av den extra värme som byggs upp när mängden växthusgaser ökar.

När haven redan ligger på mycket höga temperaturer kan det dessutom påverka både lufttemperaturer, nederbörd och utvecklingen av extrema väderhändelser.

El Niño förstärks snabbt

Samtidigt som augusti slår rekord går El Niño in i en starkare fas.

El Niño är ett återkommande naturligt klimatfenomen där havstemperaturen i delar av det tropiska Stilla havet blir ovanligt hög.

Fenomenet påverkar atmosfären över stora delar av världen och kan förändra både temperaturer och nederbördsmönster.

Världsmeteorologiska organisationen, WMO, bedömer att den pågående El Niño kommer att fortsätta förstärkas och kan nå mycket stark intensitet mot slutet av 2026.

Sannolikheten för att El Niño består åtminstone till februari 2027 anges som mycket hög.

Det innebär inte att varje land automatiskt får extrem värme.

Effekterna varierar kraftigt mellan olika regioner. I vissa delar av världen ökar risken för torka, medan andra kan få kraftigare nederbörd och översvämningar.

El Niño förklarar inte Europas rekord

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan El Niño och den värme som redan registrerats i Europa under sommaren.

Den europeiska rekordvärmen ska inte direkt förklaras med den förstärkta El Niño.

När de kraftiga värmeböljorna drabbade Västeuropa under sommaren hade El Niño ännu inte utvecklats till den nivå som väntas senare under året.

Regionala vädermönster och den långsiktiga globala uppvärmningen hade större betydelse.

El Niño blir istället särskilt intressant för vad som kan hända framåt.

När ett naturligt fenomen som normalt höjer den globala temperaturen sammanfaller med ett redan mycket varmt grundläge ökar sannolikheten för ytterligare mycket höga globala temperaturer.

2026 kan närma sig rekordåret 2024

Året 2026 är hittills det näst varmaste året som registrerats.

Hur nära året kommer rekordet från 2024 avgörs nu av utvecklingen under årets sista månader.

Om september, oktober, november och december får temperaturavvikelser i närheten av dem som noterades under motsvarande månader 2023 kan helåret 2026 hamna mycket nära 2024.

Den förstärkta El Niño gör den utvecklingen mer möjlig.

Samtidigt går det inte att använda El Niño som enda förklaring till de rekord som nu återkommer.

El Niño har kommit och gått i århundraden. Den långsiktiga trenden med allt högre globala temperaturer drivs framför allt av människans utsläpp av växthusgaser.

Det är därför ett El Niño-år i dagens klimat kan nå betydligt högre temperaturer än motsvarande naturliga variation hade gjort tidigare.

De fullständiga augustisiffrorna finns hos Copernicus Climate Change Service.

Rekordet kommer i ett redan varmt klimat

Det mest anmärkningsvärda med augusti 2026 är därför inte bara att ännu ett temperaturrekord har noterats.

Månaden kommer efter flera år med exceptionellt höga globala temperaturer, rekordvarma hav och allt fler perioder över 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå.

Augusti blev den första månaden på nio månader som åter passerade 1,5 grader och nådde hela 1,65 grader.

Samtidigt går världen in i en period där El Niño väntas förstärkas ytterligare.

Det betyder att frågan under resten av 2026 inte bara blir om augustirekordet står sig, utan hur högt de globala temperaturerna kan stiga när ett redan rekordvarmt klimatsystem får ytterligare ett naturligt värmande tillskott.