Sedan den 1 juli 2026 kan den som fått för mycket pengar från Försäkringskassan behöva betala betydligt mer än själva återkravet. Om den felaktiga utbetalningen beror på att du har lämnat en felaktig uppgift eller missat att anmäla en förändring kan en sanktionsavgift läggas ovanpå skulden.

Avgiften är normalt 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka. Under 2026 är den dessutom minst 2 368 kronor.

Det betyder att även ett ganska litet misstag kan bli dyrt. Samtidigt finns ett viktigt undantag: upptäcker du själv felet och rättar det innan Försäkringskassan har börjat utreda just den saken kan du slippa sanktionsavgiften.

Sanktionsavgiften gäller även om du inte försökt fuska

Den stora förändringen från den 1 juli 2026 är att Försäkringskassan inte behöver visa att du medvetet försökt få för mycket ersättning för att en sanktionsavgift ska kunna bli aktuell.

Ett misstag kan räcka.

Det kan exempelvis handla om att du:

• angett fel lön
• glömt att meddela att inkomsten har stigit
• flyttat utan att ändra uppgifterna för bostadsbidraget
• blivit sambo eller separerat
• börjat arbeta mer
• fått ändrade bostadskostnader
• inte meddelat en förändring i barnets boende.

För att sanktionsavgiften ska bli aktuell måste felet ha lett till en felaktig eller för hög utbetalning som Försäkringskassan beslutar att kräva tillbaka.

Om en felaktig uppgift upptäcks innan någon felaktig ersättning har betalats ut finns alltså inget återkrav att lägga sanktionsavgiften på.

Så mycket kan du behöva betala

Den normala sanktionsavgiften är 25 procent av återkravet.

Men det finns också ett minimibelopp på fyra procent av prisbasbeloppet. Under 2026 motsvarar det 2 368 kronor.

Det gör stor skillnad vid mindre återkrav.

Om du ska betala tillbaka	Sanktionsavgift vid full avgift
2 000 kronor	2 368 kronor
8 000 kronor	2 368 kronor
12 000 kronor	3 000 kronor
40 000 kronor	10 000 kronor

Vid ett återkrav på 2 000 kronor kan den totala kostnaden alltså bli 4 368 kronor.

Minimibeloppet påverkar alla återkrav upp till 9 472 kronor. För mindre fel kan sanktionsavgiften därför bli större än själva summan som betalats ut felaktigt.

Det finns dock möjlighet att sätta ned avgiften eller helt ta bort den i vissa fall.

Upptäcker du felet själv – rätta det direkt

Det viktigaste rådet för den som inser att en uppgift hos Försäkringskassan är fel är att inte vänta.

Lagen innehåller ett undantag för den som på eget initiativ rättar en felaktig uppgift eller i efterhand lämnar en uppgift som skulle ha anmälts tidigare.

För att det ska räknas som en frivillig rättelse måste du normalt agera innan du har fått veta att Försäkringskassan har börjat utreda just de omständigheter som felet gäller.

Har myndigheten redan kontaktat dig och börjat ställa frågor om exempelvis din inkomst kan det alltså vara för sent att använda detta undantag.

Har du redan fått för mycket pengar kan felutbetalningen anmälas på Mina sidor hos Försäkringskassan. Myndigheten har också samlad information om sanktionsavgiften och hur en felaktig utbetalning anmäls.

Om pengarna ännu inte har betalats ut bör du kontakta Försäkringskassan så snart som möjligt och korrigera uppgiften.

Vilka ersättningar omfattas av sanktionsavgiften?

Reglerna är breda och omfattar stora delar av ersättningarna i socialförsäkringen.

Det kan bland annat gälla:

• barnbidrag och flerbarnstillägg
• bostadsbidrag
• bostadstillägg
• föräldrapenning
• tillfällig föräldrapenning, VAB
• sjukpenning
• sjukersättning
• aktivitetsersättning
• underhållsstöd
• omvårdnadsbidrag
• merkostnadsersättning
• assistansersättning
• livränta vid arbetsskada.

Det är därför inte bara personer med någon enstaka bidragsform som berörs.

Den som vill ha en bredare överblick över olika stöd kan även läsa vår guide om vilka bidrag och ersättningar man kan få 2026.

Aktivitetsstöd är ett viktigt undantag

Ersättningar som Försäkringskassan betalar ut till personer som deltar i Arbetsförmedlingens program är undantagna från just dessa regler om sanktionsavgift.

Det gäller bland annat:

• aktivitetsstöd
• utvecklingsersättning
• etableringsersättning
• etableringstillägg
• bostadsersättning.

Aktivitetsstöd ska inte blandas ihop med aktivitetsersättning. Det är två olika ersättningar. Aktivitetsersättning inom socialförsäkringen kan omfattas av sanktionsreglerna, medan aktivitetsstöd för deltagare i Arbetsförmedlingens program finns bland undantagen.

Vilka förändringar måste du anmäla?

Det finns ingen enda lista som gäller exakt likadant för alla ersättningar.

Grundregeln är att du ska meddela förändringar som kan påverka om du fortfarande har rätt till ersättningen eller hur mycket du ska få.

Vanliga exempel är följande:

Förändring	Kan bland annat påverka
Ny lön eller ändrad inkomst	Bostadsbidrag, bostadstillägg, sjukpenning, föräldrapenning
Börjar arbeta eller arbetar mer	Sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, livränta
Flytt eller ändrad bostadskostnad	Bostadsbidrag, bostadstillägg
Blir sambo, gifter sig eller separerar	Bostadsbidrag, bostadstillägg, underhållsstöd
Någon flyttar in eller ut	Bostadsbidrag, bostadstillägg
Barnets boende förändras	Bostadsbidrag, underhållsstöd
Tillgångar eller skulder ändras	Framför allt bostadstillägg
Behov av vård eller stöd förändras	Assistansersättning, omvårdnadsbidrag och andra stöd
Flytt eller längre vistelse utomlands	Kan påverka många olika ersättningar

För barnfamiljer kan flera ersättningar påverkas samtidigt när familjesituationen förändras. Vi har därför också samlat de vanligaste stöden i vår guide om stöd för barnfamiljer 2026.

Ändrad inkomst är en särskild riskpunkt

Inkomstuppgifter är en av de vanligaste sakerna som kan förändras under tiden man får ersättning.

En löneökning, nytt jobb, fler arbetade timmar eller andra inkomster kan påverka flera förmåner.

Det är därför riskabelt att tänka att Försäkringskassan automatiskt får alla uppgifter i rätt tid från arbetsgivare, Skatteverket eller andra myndigheter.

Det är fortfarande du som mottagare som måste kontrollera vad som gäller för den ersättning du får och meddela sådant som du är skyldig att anmäla.

För föräldrapenning och flera andra ersättningar kan även den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, ha stor betydelse. Läs mer i vår guide om SGI när du är föräldraledig.

Hur snabbt måste förändringen anmälas?

Den generella regeln är att en förändring som påverkar ersättningen ska anmälas så snart som möjligt och normalt senast 14 dagar efter att du fått kännedom om den.

Men 14 dagar är inte en universell tidsfrist för alla situationer.

För vissa ersättningar måste förändringen anmälas tidigare. Den som exempelvis har sjukersättning eller aktivitetsersättning kan behöva meddela Försäkringskassan innan han eller hon börjar arbeta eller utökar arbetstiden.

Det säkraste är därför att kontrollera reglerna för den specifika ersättningen så fort någonting förändras.

När kan sanktionsavgiften sättas ned?

En full sanktionsavgift ska inte tas ut om det skulle vara oskäligt.

Försäkringskassan kan sätta ned avgiften helt eller delvis. I bedömningen kan bland annat följande spela roll:

• hög ålder
• sjukdom
• kognitiva svårigheter
• andra omständigheter som påverkat förmågan att lämna rätt uppgifter
• att avgiften blir orimligt stor i förhållande till felet
• mycket lång handläggningstid
• brister i den information eller service som myndigheten lämnat
• mycket svag betalningsförmåga
• konsekvenser för barn eller andra personer i hushållet.

Den som får möjlighet att yttra sig inför ett beslut om sanktionsavgift bör därför beskriva alla omständigheter som kan vara relevanta och skicka med underlag när det finns sådant.

Försäkringskassan ska ta hänsyn till omständigheter som talar för nedsättning, men den enskilde kan inte utgå från att myndigheten känner till exempelvis sjukdom, ekonomiska problem eller andra förhållanden automatiskt.

Avgiften kan tas bort helt

Minimibeloppet på 2 368 kronor betyder inte att Försäkringskassan måste ta ut minst så mycket även efter en oskälighetsbedömning.

Om det skulle vara oskäligt att ta ut minimibeloppet kan avgiften sättas ned helt.

Det ska alltså inte förstås som att alla som omfattas alltid måste betala minst 2 368 kronor.

Om Försäkringskassan själv gjort fel

Sanktionsavgiften är tänkt för situationer där den felaktiga utbetalningen har orsakats av felaktiga uppgifter eller en missad anmälan från den enskilde.

Om Försäkringskassan själv har orsakat felutbetalningen ska sanktionsavgift inte tas ut.

Detsamma gäller om myndigheten bedömer att någon annan, exempelvis en arbetsgivare, har orsakat felet.

Det betyder däremot inte automatiskt att den felaktigt utbetalda ersättningen får behållas. Frågan om återkrav och frågan om sanktionsavgift är två separata bedömningar.

Gäller reglerna gamla fel före 1 juli 2026?

Nej, de nya sanktionsreglerna ska inte användas retroaktivt på uppgifter eller anmälningsskyldigheter som hör till tiden före den 1 juli 2026.

Har du fått ett äldre återkrav betyder det därför inte automatiskt att Försäkringskassan nu kan lägga på 25 procent extra.

Det avgörande är bland annat när den felaktiga uppgiften lämnades eller när skyldigheten att anmäla förändringen uppkom.

Reformen var en av flera förändringar som trädde i kraft under sommaren. Se även vår sammanställning över nya lagar från den 1 juli 2026.

Bidragsspärren är betydligt hårdare

Samtidigt med sanktionsavgiften infördes också en ny möjlighet att besluta om bidragsspärr.

Det är en mycket allvarligare sanktion och ska inte blandas ihop med den vanliga sanktionsavgiften.

För en bidragsspärr räcker inte ett normalt misstag. Det krävs att personen medvetet eller genom grov vårdslöshet har lämnat felaktiga uppgifter eller låtit bli att anmäla någonting som skulle ha anmälts.

Spärren kan användas vid allvarligare eller upprepade överträdelser.

Den kan gälla en eller flera ersättningar under:

• minst tre månader
• högst tre år.

Hur lång spärren blir ska bero på hur allvarlig överträdelsen är och vilka konsekvenser en spärr får.

Tidigare överträdelser kan också vägas in.

Vad innebär en bidragsspärr i praktiken?

Om du får en bidragsspärr för en viss ersättning har du inte rätt till den ersättningen under spärrperioden.

Det går normalt inte att vänta tills spärren har gått ut och sedan få pengarna retroaktivt för månaderna som omfattades.

Föräldrapenning är ett bra exempel. En spärr innebär inte nödvändigtvis att föräldrapenningdagarna förbrukas, men du kan inte få ersättning i efterhand för den period då spärren gällde.

Även bidragsspärren kan under vissa omständigheter bedömas som oskälig. Exempelvis kan konsekvenserna för en persons försörjning och för barn i hushållet behöva vägas in.

Ett vanligt misstag är inte samma sak som bidragsbrott

Sanktionsavgift, bidragsspärr och bidragsbrott är tre olika saker.

Den vanliga sanktionsavgiften kan bli aktuell även när felet varit ett misstag.

För bidragsspärr krävs en betydligt allvarligare överträdelse.

Bidragsbrott är i sin tur en straffrättslig fråga som kan leda till polisanmälan och brottsutredning.

Reglerna är utformade för att samma fel inte utan vidare ska ge både administrativ sanktionsavgift och straffrättslig påföljd för samma handling.

Vad händer efter ett återkrav?

Om Försäkringskassan anser att du fått för mycket pengar utreder myndigheten först om beloppet ska betalas tillbaka.

Du får normalt möjlighet att yttra dig innan beslut fattas.

Efter ett beslut om återbetalning har du normalt 30 dagar på dig att betala skulden eller ansöka om en avbetalningsplan.

Anser du att beslutet är fel kan du begära omprövning. Försäkringskassan ska normalt ha fått din begäran inom två månader från den dag du tog del av beslutet.

Ett omprövningsbeslut kan därefter överklagas till förvaltningsrätten.

Om återkravet senare upphävs eller minskas ska även en sanktionsavgift som byggts på det återkravet kunna ändras.

Så minskar du risken att få sanktionsavgift

Det nya systemet gör det viktigare än tidigare att inte låta gamla uppgifter ligga kvar hos Försäkringskassan.

Gå särskilt igenom dina uppgifter om något av följande händer:

• du får nytt jobb eller ny lön
• arbetstiden förändras
• du börjar studera eller arbeta mer
• du flyttar
• hyran eller andra boendekostnader ändras
• du blir sambo
• du gifter dig
• du separerar
• ett barn flyttar
• barnets boende förändras
• du börjar vistas eller arbeta utomlands
• din hälsa eller arbetsförmåga förändras
• behovet av vård, hjälp eller assistans förändras.

Och framför allt: upptäcker du själv att någonting är fel, rätta uppgiften omedelbart.

Den nya sanktionsavgiften gör att ett enkelt misstag kan bli dyrt. Men den gör också skillnaden mellan att själv rätta ett fel snabbt och att vänta tills Försäkringskassan upptäcker det betydligt större än tidigare.