Arbetslösheten i Sverige ligger kvar på 8,7 procent samtidigt som fler får tidsbegränsade anställningar. De nya siffrorna från SCB visar en arbetsmarknad som fortfarande släpar efter, trots att andra delar av den svenska ekonomin har börjat återhämta sig. Det blir också en viktig pusselbit för Riksbanken inför torsdagens räntebesked.

Arbetslösheten ligger kvar på 8,7 procent

Den säsongsrensade och utjämnade arbetslösheten låg på 8,7 procent under andra kvartalet 2026, enligt nya siffror från SCB.

Det är samma nivå som under årets första kvartal.

Antalet arbetslösa minskade samtidigt marginellt, från omkring 505 000 till 503 000 personer i de säsongsrensade siffrorna.

För personer mellan 20 och 66 år sjönk arbetslösheten något, från 7,3 till 7,2 procent. Bland ungdomar gick utvecklingen åt andra hållet. Där steg arbetslösheten från 24,2 till 24,8 procent.

SCB räknar dessutom med att det samlade outnyttjade arbetskraftsutbudet motsvarade omkring 670 000 heltidsarbeten när även undersysselsatta och personer som står utanför arbetskraften men vill arbeta räknas in.

Fler tidsbegränsade jobb

En tydlig förändring syns i vilka typer av jobb som finns.

Antalet tidsbegränsat anställda ökade under andra kvartalet för andra kvartalet i rad. Säsongrensat steg antalet från 662 000 under årets första tre månader till 681 000.

Samtidigt minskade antalet fast anställda något, från 4,132 miljoner till 4,117 miljoner.

Det behöver inte vara ett tecken på att arbetsmarknaden försvagas ytterligare. När konjunkturen börjar vända kan företag först välja att anställa försiktigare och använda fler tillfälliga lösningar innan de vågar öka antalet fasta tjänster.

Men siffrorna visar samtidigt att den svenska återhämtningen ännu inte har lett till någon tydlig förbättring för den som står utan arbete.

Ekonomin går bättre – jobben släpar efter

Det är just skillnaden mellan arbetsmarknaden och resten av ekonomin som gör de nya siffrorna intressanta.

SCB konstaterade tidigare i augusti att den svenska konjunkturen stärkts under året. BNP-indikatorn, produktionen i näringslivet och hushållens konsumtion har utvecklats bättre.

Hushållens konsumtion ökade exempelvis med 1,6 procent mellan maj och juni och låg 4,3 procent högre än ett år tidigare.

Men sysselsättningen och antalet arbetade timmar låg fortfarande under sina långsiktiga trender.

Sverige har alltså börjat få en ekonomisk återhämtning utan att arbetsmarknaden hittills har följt med i samma takt.

Det ligger också i linje med Arbetsförmedlingens tidigare prognoser, där myndigheten räknat med att återhämtningen på arbetsmarknaden framför allt ska bli tydligare senare under 2026.

Arbetslösheten var 8,8 procent sett över hela 2025 och låg därmed på en historiskt hög nivå.

Vad betyder det för hushållen?

En fortsatt hög arbetslöshet påverkar mer än de personer som själva saknar arbete.

Osäkerheten på arbetsmarknaden kan göra hushållen mer försiktiga med större inköp, bostadsbyten och andra ekonomiska beslut även när reallönerna och konsumtionsutrymmet förbättras.

Det gäller särskilt när en större del av förbättringen på arbetsmarknaden består av tidsbegränsade anställningar snarare än fasta jobb.

Det är en del av förklaringen till varför ekonomiska makrosiffror kan förbättras samtidigt som många hushåll fortfarande upplever ekonomin som svag. Hurbra har tidigare gått igenom varför ekonomin fortfarande kan kännas dålig trots bättre konjunktursiffror.

För en hållbar återhämtning blir därför utvecklingen på arbetsmarknaden central. Fler som går från arbetslöshet till arbete och fler stabila anställningar skulle kunna ge hushållen större trygghet och ytterligare stöd åt konsumtionen.

Viktiga siffror inför Riksbankens besked

Arbetsmarknadssiffrorna kommer dessutom bara två dagar före Riksbankens nästa räntebesked den 20 augusti.

Styrräntan ligger på 1,75 procent. Vid junimötet lämnade Riksbanken räntan oförändrad men bedömde samtidigt att sannolikheten för en höjning senare under 2026 hade ökat.

Riksbanken räknade då med att arbetslösheten skulle ligga på i genomsnitt 8,6 procent under året och beskrev återhämtningen på arbetsmarknaden som trevande.

Dagens siffror ger knappast stöd för bilden av en överhettad svensk ekonomi.

Tvärtom innebär en arbetslöshet på 8,7 procent ytterligare ett skäl för Riksbanken att vara försiktig med en räntehöjning, särskilt eftersom KPIF-inflationen föll till 0,7 procent i juli.

Samtidigt finns en motkraft.

Oljepriset har stigit kraftigt när osäkerheten kring Iran och Hormuzsundet ökat. Om högre energipriser blir långvariga kan inflationstrycket återvända, vilket skulle göra Riksbankens avvägning betydligt svårare.

Hurbra har tidigare gått igenom Riksbankens senaste räntebesked och resonemanget bakom den oförändrade räntan.

Arbetsmarknaden blir nästa stora test

De nya siffrorna förändrar inte bilden av att svensk ekonomi har börjat återhämta sig.

Men de visar hur ojämn återhämtningen fortfarande är.

Konsumtionen ökar och flera konjunkturindikatorer har förbättrats, samtidigt som arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå och ökningen av jobb framför allt syns bland tidsbegränsade anställningar.

För hushållen, Riksbanken och den svenska konjunkturen blir frågan nu om förbättringen under resten av året också börjar synas tydligt i fler jobb.

Nästa omedelbara hållpunkt kommer redan den 20 augusti när Riksbanken lämnar sitt nya räntebesked. Därefter publicerar SCB den ordinarie BNP-beräkningen för andra kvartalet den 28 augusti.