Premiärminister Andris Kulbergs och United List har gjort det starkaste lettiska parlamentsvalet för ett enskilt parti sedan självständigheten återupprättades 1991. Med 35,3 procent av rösterna och 42 av Saeimas 100 mandat får Kulbergs ett helt annat parlamentariskt utgångsläge – och resultatet talar för fortsatt starkt lettiskt stöd till Ukraina och Nato.

När 99,8 procent av rösterna hade räknats stod United List, AS, kvar på 35,3 procent. Partiet får enligt det preliminära resultatet 42 mandat i Lettlands parlament Saeima.

Det innebär att Andris Kulbergs parti mer än fördubblar sina 15 mandat från valet 2022 och når den högsta mandatnivån för en enskild politisk kraft i ett lettiskt parlamentsval sedan självständigheten återupprättades 1991.

Resultatet är ännu preliminärt. Lettlands centrala valkommission ska fastställa det slutliga valresultatet senast den 19 oktober.

Resultatet i valet i Lettland 2026

Sex politiska krafter ser ut att ta plats i Saeima.

ZZS hamnar under spärren med 4,41 procent.

För den som vill se hur förutsättningarna såg ut före valdagen finns även Hurbra:s tidigare guide om valet i Lettland 2026.

United Lists resultat sticker ut även historiskt. Latvijas Ceļš fick 36 mandat i valet 1993, Vienotība 33 mandat 2010 och Saskaņa 31 mandat 2011. Kulbergs 42 mandat placerar därför valresultatet i en helt annan kategori än de starkaste partiprestationerna under de senaste årtiondena.

Samtidigt finns en tydlig motbild till rekordresultatet. Valdeltagandet blev bara 51,81 procent, den lägsta nivån i ett lettiskt parlamentsval. Omkring 807 000 av landets cirka 1,56 miljoner röstberättigade deltog.

Det betyder att United Lists mandatmässigt exceptionella framgång har skett i ett val där en stor del av väljarkåren stannade hemma.

Kulbergs har flera vägar till en majoritetsregering

Det kanske viktigaste med resultatet är inte bara att United List blir störst. Partiet har kommit så nära egen majoritet att Kulbergs kan nå över de nödvändiga 50 mandaten med en enda koalitionspartner.

United List och National Alliance skulle tillsammans få 52 mandat.

United List och Progressives skulle få exakt 51.

En koalition med New Unity ger däremot bara 49 mandat och skulle behöva ytterligare parlamentariskt stöd.

Det innebär att regeringsbildningen på papperet är betydligt enklare än efter många tidigare lettiska val. Kulbergs behöver inte samla en stor och ideologiskt spretig koalition för att få en fungerande majoritet.

Vilken lösning han faktiskt väljer är däremot ännu inte avgjort. United List har signalerat att samtal ska föras med de nuvarande regeringspartnerna, men ZZS misslyckas med att ta sig in i parlamentet. Den sittande regeringskoalitionen kan därför inte fortsätta i exakt samma form.

Valet pekar mot fortsatt stöd till Ukraina

Valresultatet innebär framför allt kontinuitet i Lettlands utrikes- och säkerhetspolitik.

Kulbergs har under sin tid som premiärminister drivit en tydligt Ukrainavänlig och Natoorienterad linje. Efter valet har han också lovat att stödet till Ukraina ska fortsätta.

Det handlar därför mindre om att Lettland byter säkerhetspolitisk kurs och mer om att den befintliga kursen får ett betydligt starkare parlamentariskt stöd.

Partier som är mer kritiska till Ukrainastödet eller har en mer Rysslandsvänlig profil får samtidigt representation i Saeima. Sovereign Power/Young Latvians blir enligt det preliminära resultatet tredje största politiska kraft med 15 mandat.

Men regeringsmatematiken gör att sådana partier inte behöver ingå i en ny majoritet.

Kulbergs kan i stället skapa en regering tillsammans med partier som också står bakom Lettlands västliga säkerhetspolitiska orientering.

Försvaret har fått allt större betydelse

Lettlands säkerhetspolitiska linje är inte enbart retorisk.

Försvarsbudgeten för 2026 ligger på omkring 2,16 miljarder euro. Med den senaste BNP-prognosen motsvarar det cirka 4,73 procent av BNP, samtidigt som landet arbetar mot målet att lägga 5 procent av BNP på försvaret.

Under 2026 har också motsvarande 0,25 procent av BNP, omkring 110 miljoner euro, avsatts till militärt stöd till Ukraina.

Försvarsfrågorna har blivit särskilt framträdande efter drönarincidenter som riktat uppmärksamheten mot Lettlands luftförsvar. Händelserna bidrog till den politiska kris som föregick Kulbergs väg till premiärministerposten i maj 2026.

Drönar- och luftförsvar har därefter fått en central plats i regeringens säkerhetspolitik.

Hurbra har tidigare skrivit om lufthotet vid Krāslava, en del av den bredare säkerhetsbild som har gjort luftförsvar och beredskap till konkreta politiska frågor i Lettland.

Därför är valet viktigt även för Sverige

För Sverige har den lettiska regeringsbildningen en mer direkt betydelse än vad avståndet mellan Stockholm och Riga kan antyda.

Svenska soldater finns redan på plats i Lettland som en del av Natos förstärkta försvar av den östra flanken. Den svenska 71:a mekaniserade bataljonen ingår i den Kanada-ledda multinationella brigaden i landet.

Uppdraget är en del av Natos avskräckning och försvarsplanering gentemot Ryssland.

Under den svenska militärövningen Aurora 26 övades också hur den svenska styrkan i Lettland snabbt ska kunna förstärkas från Sverige.

När Lettland bestämmer hur mycket landet ska investera i försvar, hur samarbetet inom Nato ska utvecklas och hur stödet till Ukraina ska se ut är det därför frågor som direkt berör svensk försvarsplanering runt Östersjön.

För den som vill förstå den större säkerhetspolitiska ramen finns Hurbra:s förklaring av vad Nato betyder för Sverige.

En historisk seger – men inte ett färdigt regeringsbesked

Det står redan klart att valet kraftigt stärker Andris Kulbergs ställning. United List är långt större än alla konkurrenter och behöver bara en mindre partner för att nå majoritet.

Däremot är det för tidigt att slå fast exakt vilken regering Lettland får.

Koalitionsförhandlingarna återstår och det preliminära valresultatet ska fortfarande fastställas formellt.

Det går däremot att dra en tydlig slutsats om den säkerhetspolitiska riktningen: valresultatet har inte skapat något parlamentariskt behov av att ändra Lettlands stöd till Ukraina eller landets Natoorientering.

Tvärtom har väljarnas mandatfördelning gett den sittande premiärministern större möjlighet att fortsätta på samma linje.

De fullständiga preliminära siffrorna och det slutliga resultatet publiceras av Lettlands centrala valkommission.