Lettland väljer i dag ett nytt parlament. Omkring 1,56 miljoner röstberättigade ska fördela de 100 platserna i Saeima – samtidigt som Nato har förstärkt skyddet av landets luftrum inför valet. Vallokalerna stänger klockan 19.00 svensk tid och de första officiella resultaten kan börja publiceras direkt därefter. (apnews.com)

Valet avgör däremot inte automatiskt vem som blir premiärminister. Flera partier konkurrerar om platser i ett splittrat parlament, femprocentsspärren kan få stor betydelse och regeringen måste förhandlas fram efter att mandatfördelningen blivit känd.

Valet i Lettland 2026 – detta gäller

Den officiella rösträkningen går att följa hos Lettlands centrala valkommission CVK. CVK anger att resultaten ska börja bli tillgängliga från klockan 20.00 lettisk tid, vilket motsvarar 19.00 i Sverige. (cvk.lv)

En mer komplett bild av mandatfördelningen kan dröja längre under kvällen och natten.

Femprocentsspärren kan förändra hela mandatbilden

Lettland har ett proportionellt valsystem där partierna måste nå minst fem procent av de avgivna rösterna för att få mandat i Saeima. Det är särskilt betydelsefullt i årets val eftersom opinionsläget varit splittrat och flera partier befunnit sig i närheten av spärren.

Mandaten fördelas mellan fem valkretsar: Riga, Vidzeme, Zemgale, Latgale och Kurzeme. Väljarna röstar på en lista men kan också påverka ordningen mellan kandidaterna på listan.

Det innebär att ganska små förskjutningar kring femprocentsgränsen kan påverka hur många partier som kommer in och därmed vilka majoriteter som över huvud taget går att bygga efter valet.

Partierna att hålla koll på

Premiärminister Andris Kulbergs går till val för United List, som tog över regeringsledningen efter regeringskrisen i maj. Kulbergs nuvarande regering består av United List, National Alliance, New Unity och De grönas och böndernas union, ZZS. Den godkändes av parlamentet med 66 röster i maj. (lsm.lv)

United List har under valrörelsen bland annat betonat försvar och ekonomi. I den sista fasen inför valet låg partiet högst i flera opinionsmätningar, men mätningarna har också visat en stor grupp osäkra väljare. Opinionsmätningar beskriver stödet vid mättillfället och är inte ett valresultat. (reuters.com)

Sovereign Power/Young Latvians har samtidigt vuxit till en betydande utmanare. Partiet har bland annat motsatt sig fortsatt militärt stöd till Ukraina och vill lägga större vikt vid inhemska ekonomiska frågor. (reuters.com)

Latvia First, lettiska LPV, är ytterligare ett parti som ligger centralt i regeringsmatematiken. Partiledaren Ainārs Šlesers har inför valet offentligt sagt att partiet inte vill ingå i en regering tillsammans med bland andra New Unity och Progressives. Det begränsar vissa koalitionskombinationer om den hållningen består efter valet.

Progressives, National Alliance, ZZS och New Unity hör också till partierna som kan få betydelse när en ny majoritet ska formas. För flera av dem är femprocentsspärren samtidigt en viktig gräns att följa under rösträkningen.

Så kan en ny regering bildas

Det finns ingen regel som säger att ledaren för det största partiet automatiskt blir premiärminister.

Enligt Lettlands grundlag är det landets president som bjuder in en person att försöka bilda regering. Premiärministern och ministrarna måste därefter ha parlamentets förtroende. (saeima.lv)

Den nuvarande fyrpartikoalitionen kan därför fortsätta endast om partierna efter valet kan samla tillräckligt parlamentariskt stöd och själva vill fortsätta samarbetet. Om mandatfördelningen förändras kan andra kombinationer bli aktuella.

Det avgörande är alltså inte bara vilket parti som blir störst, utan hur många partier som passerar fem procent och vilka av dem som kan enas om en regering.

Nato har förstärkt luftförsvaret under valet

Säkerhetsläget gör årets val ovanligt.

Fyra tyska Eurofighter-plan anlände till militärbasen Lielvārde den 24 september för att tillfälligt förstärka skyddet av Lettlands luftrum. Även Italien och Turkiet bidrar till den förstärkta närvaron under valperioden. Lettlands försvarsdepartement kopplar beredskapen bland annat till drönarincidenter på Natos östra flank. (mod.gov.lv)

Förstärkningen innebär inte att Nato övervakar själva valet eller vallokalerna. Det handlar om militärt skydd av luftrummet och förbättrad beredskap att reagera på möjliga hot.

Lettlands läge mellan Östersjön, Ryssland och Belarus gör luftförsvaret särskilt viktigt. Hurbra har tidigare beskrivit Natos beredskap efter lufthotet vid Krāslava och hur alliansens system kan reagera på händelser längs den östra flanken.

Säkerhetstjänsten ser ingen systematisk valpåverkan

Det skärpta säkerhetsläget ska samtidigt skiljas från frågan om påverkan på själva valet.

Lettlands säkerhetstjänst VDD uppgav den 28 september att den inte hade identifierat några betydande och systematiska försök från Ryssland eller andra stater som Lettland betraktar som fientliga att påverka valresultatet till förmån för ett visst parti eller en viss kandidat. (vdd.gov.lv)

VDD hade däremot identifierat enskilda försök att sprida valrelaterad desinformation och bedömde att provokationer under valperioden inte kunde uteslutas. Myndigheten har därför förstärkt sina säkerhetsåtgärder tillsammans med bland annat den lettiska polisen. (vdd.gov.lv)

Det är en viktig skillnad: den ökade Nato-närvaron och den höjda beredskapen är förebyggande åtgärder och innebär inte i sig att en samordnad utländsk operation mot valet har konstaterats.

Den bredare frågan om var gränsen går mellan påverkansoperationer, hybridangrepp och ett väpnat angrepp behandlas även i Hurbra-guiden om när Natos artikel 5 kan aktiveras.

När kommer valresultatet från Lettland?

De första officiella resultaten kan publiceras efter att vallokalerna stängt klockan 19.00 svensk tid. Därefter kommer bilden successivt att klarna när fler valdistrikt har räknats. (cvk.lv)

Tre saker blir särskilt viktiga att följa:

• vilka partier som klarar femprocentsspärren
• hur de 100 mandaten fördelas
• vilka partier som därefter kan samla stöd för en regering

Även om ett parti skulle bli tydligt störst är regeringsfrågan därför inte avgjord förrän koalitionsförhandlingarna är genomförda och en regering har fått Saeimans förtroende. (saeima.lv)