Andreas Almgren har länge haft 10 000 meter som huvudspår mot OS i Los Angeles 2028. Men när svensken gör maratondebut i New York den 1 november kan hela planen förändras. En riktigt stark debut kan öppna för en satsning på OS-maran – eller för den betydligt mer krävande lösningen att springa både 10 000 meter och maraton under samma OS.
Almgren går in i maratondebuten med ett läge som få svenska långdistanslöpare tidigare har haft. Han är redan etablerad i världstoppen på kortare långdistans och kommer dessutom från VM-guldet på halvmaraton i Köpenhamn, där han sprang 58.06 och förbättrade sitt eget Europarekord.
Nu återstår frågan som inte går att besvara på 10 000 meter eller halvmaraton: vad händer efter tre mil?
Svaret i New York kan få stor betydelse för hans fortsatta karriär.
Tre möjliga vägar mot OS 2028
Utgångspunkten har varit tydlig. Almgren vill springa 10 000 meter i Los Angeles och bygga vidare på den kapacitet som gjort honom till en av Europas främsta långdistanslöpare.
Maratondebuten skapar samtidigt två nya alternativ.
| OS-väg | Vad den skulle innebära |
|---|---|
| 10 000 meter | Almgren håller fast vid sin ursprungliga satsning och optimerar träningen för bana. |
| Maraton | En mycket stark debut kan göra maraton till huvudgrenen inför 2028. |
| 10 000 meter + maraton | Almgren kvalificerar sig till båda och försöker springa två helt olika långdistanslopp under samma OS. |
Den sista möjligheten låter extrem, men tävlingsprogrammet i Los Angeles gör den faktiskt genomförbar.
Herrarnas final på 10 000 meter avgörs den 15 juli 2028. Herrarnas maraton går den 30 juli.
Det innebär 15 dagar mellan loppen.
Kalendern är därför inte det största hindret. Den stora frågan är om Almgren kan förbereda sig tillräckligt bra för båda distanserna utan att kompromissa bort chansen på den gren som blir huvudmålet.
Därför blir New York så viktigt
New York Marathon är inte ett vanligt testlopp.
Almgren ska för första gången tävla över 42,195 kilometer och möter samtidigt några av världens mest etablerade maratonlöpare. Bland de namn som finns i elitfältet finns tidigare vinnare och löpare med meriter från de största mästerskapen.
Det gör att resultatet kan säga betydligt mer än bara om Almgren klarar distansen.
Han har redan bevisat att han kan springa extremt fort över halvmaraton. När han vann VM-guld och satte Europarekord med 58.06 visade han en kapacitet som placerar honom bland världens bästa på distansen.
Men ett maraton ställer andra krav.
Det är framför allt den sista milen som är okänd mark. Där ska kroppen fortsätta producera fart efter nära två timmars löpning samtidigt som energidepåerna töms och den muskulära belastningen blivit betydligt större än på halvmaraton.
Det är därför en topplacering i New York skulle väga tungt.
En seger skulle väga ännu tyngre.
Om Almgren kan slå etablerade maratonspecialister redan i sin första start förändras diskussionen från frågan om han kan bli en stark maratonlöpare till hur högt hans potential på distansen faktiskt sträcker sig.
Sluttiden berättar inte allt
New York är dessutom ett speciellt lopp.
Banan går genom stadens fem stadsdelar, över flera broar och avslutas efter en krävande sista del på Manhattan och i Central Park. Den är inte byggd för samma typ av rekordjakt som de snabbaste maratonbanorna i världen.
Det gör Almgrens placering särskilt intressant.
En tid som hade sett mindre imponerande ut på en snabb och platt bana kan vara mycket stark i New York. Hur han reagerar på tempoväxlingar, backar och den sista milen blir därför minst lika viktigt som sluttiden.
För Almgren kan dessutom loppets karaktär passa bra.
Hans snabbhet från bana och halvmaraton kan bli ett stort vapen om en grupp fortfarande är samlad sent i loppet. Då kan den som normalt tävlar på kortare distanser ha en annan fartreserv än renodlade maratonspecialister.
En OS-dubbel kräver mer än att kalendern fungerar
Att det ligger 15 dagar mellan grenarna innebär inte att en dubbel är enkel.
Almgren måste först kvalificera sig till båda distanserna och därefter också bli uttagen av Sveriges olympiska kommitté.
De slutliga kvalgränserna och kvalperioderna för friidrotten i Los Angeles är ännu inte fastställda på ett sätt som gör att någon exakt gräns kan anges. World Athletics använder normalt en kombination av direkta kvalresultat och världsranking.
New York den 1 november 2026 ska därför inte ses som ett färdigt OS-kvallopp.
Almgren har själv räknat med att ett nytt maraton efter VM 2027 kan behövas om han bestämmer sig för att gå vidare med maratonsatsningen mot Los Angeles.
Sverige har dessutom egna uttagningskrav. Ett internationellt kvalresultat ger inte automatiskt en svensk OS-plats.
2027 kan bli det avgörande mellanåret
Planen för nästa säsong gör vägvalet ännu mer intressant.
Almgren har fortsatt ambitionen att göra en full bansäsong och försöka vinna VM-guld på 10 000 meter. VM i Peking avgörs 10–19 september 2027.
Det innebär att han inte behöver överge banlöpningen direkt även om New York blir en stor framgång.
Ett möjligt upplägg är i stället att låta 2027 bli en sista stor satsning på 10 000 meter innan ett nytt maraton senare under hösten används för att säkra kvalificering och avgöra hur stor maratonsatsningen inför OS ska bli.
Tidslinjen kan då se ut ungefär så här:
- 1 november 2026: maratondebut i New York.
- Sommaren 2027: fortsatt bansatsning på 10 000 meter.
- 10–19 september 2027: VM i Peking.
- Hösten 2027 eller senare: ett nytt maraton om OS-maran fortfarande är aktuell.
- 15 juli 2028: OS-final på 10 000 meter.
- 30 juli 2028: OS-maraton.
Det är ett möjligt scenario, inte en beslutad tävlingsplan. Men kalendern visar varför Almgren kan vänta med det slutliga valet.
Träningen blir den svåraste ekvationen
Skillnaden mellan 10 000 meter och maraton är större än skillnaden i tävlingsdistans antyder.
En löpare som ska maximera sin kapacitet på 10 000 meter behöver kunna hantera mycket hög fart på bana och vara redo för snabba avslutningar efter drygt 25 minuters löpning.
Maraton kräver betydligt större fokus på långa pass, löpekonomi, energiintag och förmågan att fortsätta hålla hög fart när kroppen har arbetat i omkring två timmar.
Almgren har själv varit inne på att han inte kan vara perfekt toppad för båda samtidigt.
En eventuell OS-dubbel skulle därför sannolikt behöva byggas med en tydlig huvudgren. Den andra distansen blir då ett extra medaljförsök snarare än två helt likvärdiga satsningar.
Att 10 000 meter kommer först i OS-programmet är en fördel. Det hade varit betydligt svårare att springa ett maximalt maraton och därefter försöka återhämta kroppen för en final på bana.
Fem svar Almgren behöver från New York
Maratondebuten kan ge flera besked som inte går att få på träning.
Först måste Almgren se om uthålligheten håller hela vägen. Därefter kommer energiintaget. Han har tränat kroppen för att ta in stora mängder kolhydrater under långa pass, men New York blir första gången systemet testas i ett maximalt maraton.
Den tredje frågan är snabbheten sent i loppet. Kan han fortfarande använda sin fart när han passerat 35 kilometer kan det bli en av hans största styrkor på distansen.
Den fjärde gäller återhämtningen. Hur kroppen reagerar dagarna och veckorna efter maraton påverkar hur lätt distansen går att kombinera med framtida bansäsonger.
Den sista frågan är den mest uppenbara: kan han redan nu slå världens bästa maratonlöpare?
Det är där en seger i New York skulle förändra förutsättningarna på riktigt.
10 000 meter är fortfarande planen – tills New York säger något annat
Det finns alltså ingen anledning att redan nu beskriva Almgren som en blivande OS-maratonlöpare.
Hans satsning på 10 000 meter är fortfarande högst konkret. Han har också tidigare prioriterat sin långsiktiga plan framför enskilda stora lopp, bland annat när han valde bort Diamond League-finalen inför höstens väglopp.
Men maraton förändrar spelplanen eftersom det öppnar en gren där Almgrens kapacitet ännu är nästan helt oprövad.
Det officiella OS-programmet visar samtidigt att han inte nödvändigtvis måste välja bort 10 000 meter för att få chansen på maraton.
World Athletics information om friidrotten vid OS i Los Angeles bekräftar ramen kring spelen, medan de slutliga kvalreglerna fortfarande återstår.
Det gör New York den 1 november till något större än bara ännu ett steg upp i distans.
Springer Almgren ett bra lopp kan 10 000 meter fortfarande vara den självklara OS-vägen.
Vinner han kan frågan bli betydligt svårare.