Jimmie Åkesson tänker inte uppmana SD-väljare att stödrösta på Liberalerna för att hjälpa partiet över riksdagsspärren. I stället beskriver han L som Sverigedemokraternas motpol inom Tidösamarbetet och lägger ansvaret på de borgerliga partierna. Beskedet ökar pressen på Ulf Kristersson när Liberalerna ligger långt under fyra procent bara veckor före valet.

Liberalerna behöver röster. Många röster.

I både Novus och Verians senaste mätningar får partiet bara 1,9 procent, mindre än hälften av de fyra procent som normalt krävs för att komma in i riksdagen.

Men någon organiserad hjälp från Sverigedemokraterna ska partiet inte räkna med.

Jimmie Åkesson gör nu klart att han inte tänker uppmana sina väljare att lägga sin röst på L.

– De är vår motpol i det här samarbetet, säger Åkesson i en intervju med TV4.

Han beskriver samtidigt en eventuell räddningsaktion för Liberalerna som en ”borgerlig angelägenhet” och pekar i praktiken ut Moderaterna och Kristdemokraterna som de partier som får hantera problemet.

Åkessons besked sätter press på Kristersson

För Ulf Kristersson är situationen betydligt mer komplicerad.

Liberalerna är Tidös minsta parti, men deras mandat kan bli helt avgörande för Kristerssons möjlighet att fortsätta som statsminister.

Efter valet 2022 hade M, KD, L och SD tillsammans 176 av riksdagens 349 mandat. Majoritetsgränsen går vid 175.

Liberalerna fick samtidigt 4,61 procent och 16 mandat.

Det betyder att partiets riksdagsplatser var betydligt fler än hela marginalen som gav Tidösidan majoritet.

Om L hamnar under spärren den 13 september försvinner därför inte bara ett litet parti ur riksdagen. En stor mängd röster på Tidösidan riskerar också att inte ge några mandat alls i den nationella fördelningen.

Det är den matematiken som gjort frågan om stödröster så känslig.

L måste mer än fördubbla stödet

Problemet för Liberalerna är dessutom större än att partiet ligger strax under spärren.

Med 1,9 procent i två aktuella opinionsmätningar behöver L mer än fördubbla sitt stöd för att nå fyra procent.

Samtidigt är hela Tidösidan pressad.

I Novus ligger de fyra Tidöpartierna tillsammans på 45,6 procent, medan oppositionen samlar 52,5 procent. Verian visar ett ännu större gap, 43,9 mot 53,9 procent.

Verians mandatberäkning ger oppositionen 196 mandat och Tidöpartierna 153.

Ett räddat Liberalerna skulle alltså förbättra mandatmatematiken kraftigt, men det skulle inte ensamt räcka för att vända dagens opinionsläge. Kristersson behöver både få L över spärren och samtidigt ta tillbaka väljare från oppositionen.

SD vill inte offra egna röster

Från Sverigedemokraternas perspektiv finns samtidigt ett uppenbart dilemma.

Varje SD-väljare som stödröstar på Liberalerna är en väljare som inte röstar på SD.

Och till skillnad från ett traditionellt borgerligt stödparti beskriver Åkesson dessutom L som den ideologiska motpolen inom det nuvarande samarbetet.

Det gör det politiskt betydligt svårare för honom att argumentera för att egna väljare ska rädda partiet.

Åkessons hållning har också blivit tydligare under sommaren. I början av juni hade han ännu inte helt stängt dörren för att SD-väljare skulle kunna hjälpa L. I början av augusti sade han att han inte tänkte uppmana någon att rösta på ett annat parti än Sverigedemokraterna.

Nu går han längre och pekar uttryckligen ut Liberalerna som SD:s motpol och frågan om stödröster som något de borgerliga partierna får lösa.

Men Kristersson vill inte heller uppmana till stödröster

Här uppstår Tidös kanske största strategiska problem.

Ulf Kristersson har själv tidigare sagt att han inte tänker uppmana väljare att rösta på något annat parti än Moderaterna.

Om både M och SD håller fast vid den linjen återstår framför allt Kristdemokraterna som möjlig organiserad källa till stödröster inom det nuvarande regeringsunderlaget.

Väljare kan naturligtvis stödrösta på eget initiativ. Svenska val innehåller också historiska exempel på väljare som taktiskt röstat på ett mindre parti för att hjälpa det över spärren.

Men med L på 1,9 procent handlar det om en betydligt större förflyttning än om att lyfta ett parti från exempelvis 3,6 till 4,0 procent.

Ingen självklar ersättare om L åker ur

Kristersson har dessutom begränsade alternativ om Liberalerna försvinner.

Centerpartiet hade tidigare kunnat ses som ett tänkbart borgerligt komplement, men partiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist har under valåret närmat sig Socialdemokraterna och kritiserat Kristerssons öppning för SD-ministrar.

Det betyder att en riksdag utan Liberalerna kan förändra hela regeringsfrågan.

Även om M, KD och SD tillsammans skulle göra ett starkt val kan de behöva ytterligare mandat för att nå 175. Om C samtidigt håller fast vid sin nuvarande linje finns ingen självklar femte aktör som kan ersätta L i Kristerssons underlag.

Tiden börjar rinna ut

Valdagen är den 13 september och förtidsröstningen i Sverige börjar redan den 26 augusti.

Enligt Valmyndighetens information om valet 2026 återstår alltså bara dagar innan en stor del av väljarkåren kan börja lägga sina röster.

Det gör diskussionen om stödröstning betydligt mer konkret.

För Liberalerna är uppgiften brutal: partiet måste på kort tid gå från omkring två procent till minst fyra.

För Åkesson är budskapet att det inte är Sverigedemokraternas ansvar att ordna den räddningen.

Och för Ulf Kristersson blir frågan allt svårare att komma runt. Om L försvinner ur riksdagen kan också den mandatmodell som tog honom till statsministerposten 2022 försvinna med dem.