Jimmie Åkesson vill sänka EU:s klimatkrav för att stärka Europas konkurrenskraft. Sverigedemokraterna var enligt Ekots sammanställning ensamt bland riksdagspartierna om den linjen i måndagskvällens partiledardebatt. Bakom beskedet finns en betydligt bredare SD-politik om bland annat utsläppshandel, transporter och skogsbruk.

Sverigedemokraterna skiljde ut sig tydligt när EU:s klimatpolitik diskuterades i Expressens och Dagens industris partiledardebatt den 17 augusti.

Enligt Ekots sammanställning var SD det enda partiet som ville sänka EU:s klimatkrav för att stärka den europeiska industrin.

Jimmie Åkesson argumenterade för att Europa tappar konkurrenskraft mot andra delar av världen samtidigt som Sverige och EU står för en begränsad del av de globala utsläppen.

Beskedet passar väl in i den politik som SD redan driver. Partiet har under flera år velat göra stora förändringar i EU:s klimatpaket Fit for 55 och har under 2026 också riktat in sig på det nya utsläppshandelssystemet ETS2.

Det här vill SD ändra i EU:s klimatpolitik

Åkesson specificerade inte i debatten exakt vilka enskilda EU-regler han ville sänka.

SD:s tidigare förslag visar däremot ganska tydligt vilka delar av klimatpolitiken partiet anser bör göras om.

Inför EU-valet 2024 skrev SD att partiet ville riva upp delar av EU:s klimatpakt och reformera Fit for 55.

Partiet pekade bland annat ut regler för bilars utsläpp och Sveriges krav på minskade utsläpp fram till 2030. SD har också kritiserat hur EU:s regler för skog och markanvändning påverkar Sverige.

Under augusti 2026 har partiet dessutom gått ut med krav på att ETS2 ska avskaffas. Om det inte sker vill SD åtminstone se undantag för jord- och skogsbruk.

ETS2 kan bli en av de stora striderna

ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtrafik, byggnader och mindre industrier.

Systemet blir fullt operativt 2028. Det innebär inte att privatpersoner själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället på de företag som säljer fossila bränslen.

Kostnaden kan däremot slå igenom i priset på bland annat bensin, diesel och uppvärmning.

Det är också därför ETS2 redan har blivit en stor politisk fråga i Sverige.

SD:s motstånd mot systemet går i linje med partiets bredare argument om att klimatpolitiken inte ska driva upp kostnaderna för hushåll, transporter och företag. Hurbra har tidigare gått igenom hur klimatpolitiken kan påverka bensinpriset inför valet 2026.

Problemet för Sverige är att utsläppskraven inte automatiskt försvinner bara för att ett styrmedel tas bort.

Sverige ska enligt EU:s nuvarande regler minska utsläppen inom bland annat transporter, byggnader och jordbruk med 50 procent till 2030 jämfört med 2005.

Naturvårdsverkets senaste prognos pekar samtidigt på att Sverige kan få ett samlat underskott på omkring 13,1 miljoner ton inom det EU-åtagandet fram till 2030.

Om ETS2 försvagas samtidigt som utsläppsmålen ligger kvar kan Sverige därför behöva hitta andra sätt att minska utsläppen.

Regeringen driver nästan motsatt linje

Det är här Åkessons besked blir särskilt intressant för Tidösamarbetet.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna sitter i regeringen med stöd av SD. I EU:s klimatpolitik är utgångspunkterna ändå tydligt olika.

EU antog i mars 2026 ett bindande mål om att nettoutsläppen ska minska med 90 procent till 2040 jämfört med 1990.

Den svenska regeringen har ställt sig bakom den riktningen och har beskrivit Sverige som ett av länderna som drivit på för ett ambitiöst mål.

Så sent som i juli betonade regeringen dessutom att EU:s utsläppshandel ska fortsätta vara en central del av klimatpolitiken.

Regeringens linje är i huvudsak att höga klimatambitioner ska kombineras med bättre konkurrenskraft, billigare energi och enklare regler för företag.

SD:s besked går längre.

Åkesson argumenterar i stället för att själva klimatkraven behöver sänkas när de står i vägen för Europas konkurrenskraft.

Det skapar en tydlig skiljelinje inom Tidöunderlaget.

Europa har ett verkligt konkurrenskraftsproblem

Bakgrunden till Åkessons argument är samtidigt inte unik för SD.

EU-kommissionen har själv slagit fast att höga energipriser, svag produktivitet och hård konkurrens från bland annat USA och Kina är stora problem för europeisk industri.

Frågan är därför snarare vilken lösning som ska väljas.

Kommissionens Clean Industrial Deal bygger på att utsläppen ska fortsätta minska samtidigt som energi blir billigare, investeringarna ökar och reglerna förenklas.

SD vill i större utsträckning förändra själva klimatkraven.

Det är en politiskt viktig skillnad. Att exempelvis göra utsläppshandeln enklare eller billigare för industrin är något annat än att sänka EU:s övergripande utsläppsmål.

EU:s nuvarande mål innebär att nettoutsläppen ska minska med minst 55 procent till 2030, 90 procent till 2040 och därefter nå klimatneutralitet 2050. Den som vill läsa de beslutade målen finns hos Europeiska unionens råd.

Klimatet blir en Tidöfråga inför valet

SD stod enligt Ekots sammanställning ensamt om att vilja sänka EU:s klimatkrav i måndagens debatt.

Det gör frågan större än en konflikt mellan regering och opposition.

Den går rakt genom det regeringsunderlag som vill fortsätta styra Sverige efter valet.

Moderaterna vill kombinera en hårdare europeisk industripolitik med fortsatt höga klimatmål. SD menar att den kombinationen inte räcker och att klimatkraven själva måste kunna sänkas.

Ju närmare valet Sverige kommer, desto svårare blir den skillnaden att dölja bakom det gemensamma Tidösamarbetet.